Studiens syfte Àr att synliggöra barns tankar kring pedagogisk dokumentation, deras upplevelse och kÀnslor av att bli dokumenterade samt deras tankar kring hur pedagogisk dokumentation anvÀnds. Data bestÄr av tjugofyra intervjuer med 4- och 5-Äringar pÄ tvÄ olika förskolor som arbetar medvetet med pedagogisk dokumentation. Resultatet visar att barnen har mycket olika uppfattningar kring syftet och anvÀndningen med den pedagogiska dokumentationen, och att deras upplevelser i huvudsak Àr positiva..

Avregleringar pa? den finansiella marknaden har lett till en o?kad konkurrens fo?r retailbanker och en miljo? da?r konsumenten har tillga?ng till ett bredare utbud av finansiella tja?nster. Bankerna har sva?rt att differentiera sig genom traditionella la?gpris- och produktdifferentieringstrategier och har i sto?rre utstra?ckning insett behovet av att prioritera en kundorienterad strategi i syfte att beha?lla en lojal kundbas. Studier visar att en kundorienterad organisation a?r mer bena?gen att leverera en framsta?ende servicekvalitet som resulterar i tillfredssta?llda kunder men forskarna har a?gnat mindre uppma?rksamhet a?t ekonomistyrningens utformning i syfte att fra?mja en kundorienterat arbetssa?tt inom organisationen.

MÄnga studier visar att det finns en skillnad mellan sjuksköterskans bedömning och patientens upplevelse av smÀrta och smÀrtbehandling. Syftet med litteraturstudien Àr att jÀmföra dessa uppfattningar. Eftersom god smÀrtlindring Àr en förutsÀttning för patientens psykiska sÄvÀl som fysiska vÀlmÄende Àr det av stor vikt att sjuksköterskans bedömningar Àr sÄ korrekta som möjligt. Förutom olika smÀrtskattningsmetoder, ex. VAS skalan Àr det nödvÀndigt att sjuksköterskor medvetandegörs om sina egna attityder, dÄ dessa kan pÄverka kvalitén pÄ omvÄrdnaden.

Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka hur olika implementeringar av Juuls uppdelning av bestraffningstyper kan pĂ„verka möjligheten för spelare att hamna i tillstĂ„ndet som Csikszentmihalyi identifierade som flow. För att undersöka pĂ„verkan av olika bestraffningstyper pĂ„ spelares upplevelse skapades tre olika versioner av ett plattformsspel med olika implementationer av bestraffningstyper baserade pĂ„ Juuls uppdelning av bestraffningstyper. Ett antal respondenter fick spela alla tre versioner för att dĂ€refter, via semi-strukturerade intervjuer, försöka förmedla hur deras upplevelse varierade frĂ„n en version till en annan. Undersökningsdeltagarna observerades under spelning för att försöka fĂ„nga spĂ„r av flow-tillstĂ„ndet i deras kroppssprĂ„k. Även deras prestation i varje spelsession lagrades för att möjliggöra en jĂ€mförelse av spelversionerna.

NÀr ett barn fÄr diagnosen diabetes pÄverkas hela familjens livssituation. Sjukdomen pÄverkar familjen pÄ flera olika sÀtt och olika reaktioner uppstÄr dÄ det Àr en livslÄng sjukdom. För att ur ett folkhÀlsoperspektiv öka förstÄelsen för familjens situation nÀr ett barn drabbas av diabetes och kunna stötta familjen behövs kunskap om familjens upplevelse och hantering av situationen. Syftet med studien Àr att belysa hur familjen upplever och hanterar situationen nÀr ett barn fÄr diagnosen typ 1 diabetes och fram till cirka ett Är efter diagnosen. Följande frÄgestÀllningar formulerades: Hur upplever familjen att livet pÄverkas dÄ ett barn drabbas av diabetes? Hur hanterar familjen den förÀndrade livssituationen? Studien bygger pÄ en litteraturstudie pÄ sammanlagt 11 artiklar.

Stroke drabbar Ärligen ca 25-30 000 mÀnniskor i Sverige och Àr den tredje vanligaste dödsorsaken. Det Àr en sjukdom som slÄr hÄrt för dels den drabbade och dels de anhöriga, dÄ mycket kan bli förÀndrat mot hur man levde innan sjukdomen. Som sjuksköterska finns man med i mÄnga olika roller kring patienten under rehabiliteringen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patientens upplevelse av att ha drabbats av stroke och hans upplevelse av den vÄrd han fÄtt, ur dels patientens och dels vÄrdpersonalens synvinkel. FrÄgestÀllningarna var: Hur upplever patienten sin sjukdom? Vilka önskemÄl har patienten kring omvÄrdnaden? Uppfyller sjuksköterskans omvÄrdnad strokepatientens önskemÄl och behov, dels enligt patienten och dels enligt sjuksköterskan sjÀlv? Metod: Litteraturstudien bygger pÄ kvalitativa studier.

VÄrt syfte med arbetet var att ta reda pÄ om barn kÀnner sig stressade men Àven hur ofta och hur mycket stress de kÀnner av. Vi valde att genom enkÀter undersöka detta. Resultatet vi fick visar pÄ att majoriteten av vÄr undersökningsgrupp kÀnner stress regelbundet. Dock blir de inte speciellt stressade nÀr de vÀl utsÀtts för stress. Deras reaktioner pÄ stressen Àr i huvudsak ilska eller illamÄende men Àven andra mindre konsekvenser.

Idag blir det allt vanligare att en döende mÀnniska tillbringar sin sista tid i hemmet dÀr de nÀrstÄende ansvarar för en stor del av omvÄrdnaden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva nÀrstÄendes upplevelse av att vÄrda en döende person i hemmet. Studien har baserats pÄ 12 vetenskapliga artiklar som analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys, som resulterade i sex kategorier: Att vÄrda Àr krÀvande och innebÀr stora förÀndringar, att vilja vÄrda trots begrÀnsningar och uppoffringar, att fÄ och att sakna stöd, hjÀlp och information, att uppleva svÄra kÀnslor och leva med det oförutsÀgbara, att bevara familjelivet och att finna mening, att kÀnna stolthet och att glÀdjas över tiden tillsammans. Resultatet visar att nÀrstÄende Àr i stort behov av stöd, hjÀlp och information för att klara av den mÄnga gÄnger svÄra situationen. I diskussionen behandlas aktuella omvÄrdnadsinterventioner samt mÄlsÀttningen med den palliativa hemsjukvÄrden och hur samarbetet mellan sjuksköterskan, nÀrstÄende och den sjuke kan förbÀttras.

För att fÄ en ökad kunskap, förförstÄelse och skapa möjligheter till att bryta eller minska ensamheten, var syftet med denna studie att beskriva Àldre personers upplevelse av ensamhet. Denna kvalitativa litteraturstudie utgick ifrÄn ett inifrÄnperspektiv och omfattade tolv kvalitativa vetenskapliga studier, som kvalitetsgranskades och analyserades. Samtliga deltagare som ingick i studierna var 65 Är och Àldre och svarade pÄ frÄgor om sin subjektiva upplevelse av ensamhet. Analysen av studierna resulterade i fyra kategorier: Att kÀnna utanförskap trots gemenskap; Att relationer har betydelse; Att uppleva begrÀnsningar i det dagliga livet; Att ha strategier. MÄnga deltagare beskrev att de kunde kÀnna sig ensam trots gemenskap och att relationer till nÀra anhörig och vÀnner hade stor betydelse.

MÄnga patienter med cancer upplever smÀrta och forskning har visat att de ofta fÄr otillrÀcklig smÀrtlindring. Med adekvat medicinsk behandling och omvÄrdnad finns det belÀgg för att de flesta skulle kunna uppnÄ smÀrtfrihet. Brist pÄ adekvat omvÄrdnad och medicinsk behandling kan fÄ förödande effekter för bÄde den enskilde patientens vÀlbefinnande sÄvÀl som dennes anhöriga eller nÀrstÄende. Att förstÄ sjuksköterskors uppfattningar och förstÄelse av smÀrtupplevelser hos patienter med cancer Àr ett nödvÀndigt steg för att kunna förÀndra beteende och omvÄrdnadskvaliteten hos sjuksköterskor och kunna förbÀttra smÀrtlindringen för patienter med cancer och smÀrta. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors förstÄelse av smÀrtupplevelser hos patienter med cancer.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva mödrars upplevelse av tidig hemgÄng efter förlossning i Sverige. Artikelsökning gjordes i databaserna Elin@Dalarna, PubMed, Blackwell Synergy och SveMed+. Studierna skulle vara vetenskapliga och gjorda i Sverige. Kvalitativa och kvantitativa granskningsmallar anvÀndes vid kvalitetsanalysen av artiklarna. Totalt ingick 15 artiklar.

Att leva nÀra en person med en Àtstörning Àr förknippat med kÀnslor av frustration, börda och skuld. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva familjens upplevelse av att leva nÀra en person med en Àtstörning. Litteraturstudien var av kvalitativ ansats dÀr författarna anvÀnde sig av en manifest innehÄllsanalys. Efter analysen framkom fem slutkategorier: att tvivla pÄ och skuldbelÀgga sig sjÀlv som familjemedlem, att anpassa sig och omprioritera inom familjen till följd av sjukdomen, att kÀnna behov av mer information och stöd kring sjukdomen, att uppleva förÀndringar i relationer mellan familjemedlemmar och att uppleva en emotionell berg- och dalbana till följd av sjukdomen. Det var vanligt att som förÀlder beskylla sig sjÀlv för sjukdomen.

I alla tider har kvinnligheten varit starkt förknippad med graviditet och barnafödande, sÄ Àven idag. Infertilitet Àr dock ett ökande problem i samhÀllet och kvinnor kan inte lÀngre ta sin fertilitet förgiven. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av infertilitet. Studien baserades pÄ tolv vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades enligt kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att leva med infertilitet vÀcker mÄnga kÀnslor, att hantera kroppsliga förÀndringar och begrÀnsningar, att pÄverkas av andra mÀnniskors Äsikter och förvÀntningar samt att vara osÀker pÄ behandling och behandlare.

Bakgrund: UngefÀr 1200 mÀnniskor begÄr sjÀlvmord i Sverige varje Är. Den exakta siffran för sjÀlvmordsförsök Àr svÄr att fÄ fram men uppskattas till ca 20000 per Är. Dessa mÀnniskor Àr oftast i en krissituation och behöver dÀrför god omvÄrdnad. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa sjÀlvmordsnÀra patienters upplevelser av mötet med vÄrdpersonalen. Metod: Litteraturstudie.

AbstraktStudien har sitt fokus pÄ förÀldrars upplevelse av kommunikation och bemötande i förskolans utvecklingssamtal. Genom att ta del av hur förÀldrar uttrycker sig pÄ olika internetsidor har det visat sig att utvecklingssamtal upplevs mycket olika av förÀldrarna. Intresset Àr dÀrför riktat mot att nÀrma sig en djupare förstÄelse av hur förÀldrar upplever kommunikation och bemötande i utvecklingssamtalen. FrÄgan som fokuseras Àr Hur upplever förÀldrar kommunikation och bemötande i förskolans utvecklingssamtal? Det teoretiska ramverket utgörs av Deweys tankar om kommunikation som ett innehÄll, Meads sÀtt att se pÄ kommunikation som nÄgot som hÀnder i mötet mellan mÀnniskor och Bernsteins sÀtt att se pÄ den styrning som sker i kommunikationen.För att fÄ svar pÄ förÀldrars upplevelser anvÀndes semistrukturerade intervjuer.I analysen av resultatet framkommer att kommunikationen i utvecklingssamtalet oftast sker genom informationsutbyte.