Syfte: VÄrt syfte med den hÀr rapporten Àr att ta reda pÄ hur konsumenterna ser pÄ IKEAs marknadsföring i sociala medier. Vi vill ocksÄ titta pÄ konsumenternas maktförhÄllande i relation till denna frÄga. Problem: I dagen samhÀlle marknadsför sig allt fler företag pÄ sociala medier. Möjligheterna för konsumenterna att bidra till förÀndring vÀxer allt mer. Hur marknadsför sig IKEA i sociala medier och hur förhÄller sig konsumenterna till den makt de har i samband med IKEAs marknadsföring hÀr? Metod: Netnografisk undersökning, kvalitativa intervjuer och en webbaserad enkÀtundersökning Resultat: Resultatet visar att konsumenterna har ett intresse av att anvÀnda sin makt för att pÄverka företag och organisationer.

Studiens syfte var att belysa individualiseringsbegreppets innebörd med fokus pÄ det sociala samspelets betydelse i lÀrandet. Intentionen Àr att föra resonemang kring metodval, sjÀlvstÀndigt arbete och dess konsekvenser för att ge upphov till ett nyanserat tÀnkande om individanpassad undervisning. En kvalitativ forskningsmetod har nyttjats med ostrukturerade enkÀter samt en blandning av ostrukturerade och deltagande observationer. Studien genomfördes med 4 lÀrare pÄ tvÄ olika skolor som var verksamma i Är 1-4. Resultatet visar att en individualisering Àr ett tillgodoseende av elevens behov och förutsÀttningar.

Den hÀr uppsatsen undersöker de svenska journalisternas förhÄllningssÀtt till sociala mediers rapportering om revolutionen i Egypten. Fokus i denna undersökning ligger i journalisternas kÀllkritik, anvÀndning och beroende av sociala medierna som Twitter, Facebook, blogg med flera i sitt journalistiska arbete. Intervjumetoden tillÀmpades i denna undersökning och intervjuer med tio svenska journalister genomfördes. De medier som inkluderas i undersökningen Àr, Sveriges Radio Ekot, SR International, SVT, TV4, Tidningarnas TellegramsbyrÄ, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet. Samtliga intervjuer presenteras och svaren anvÀndes sedan i analysen.

Vi har genomfört en kvalitativ studie vars syfte Àr att undersöka flickors och pojkars erfarenheter och uppfattning av kommunikation via sociala medier och undersöka om den kommunikation som sker via sociala medier kan betraktas som mobbning. Sociala medier pÄ internet dÀr barn möts innefattar bland annat inlÀgg pÄ blogg, videoklipp, mejl och chatt. Vi anvÀnde oss av hermeneutiskt ansats för att försöka tolka och förstÄ flickors och pojkars sÀtt att kommunicera via sociala medier. För att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar genomfördes 10 intervjuer varav 8 enskilda och 2 i grupp. I teorin anvÀnder vi oss av ett genusperspektiv, samt begreppen inneslutning och uteslutning för att analysera resultatet.

Resebranschen Àr en marknad som speglas av hÄrd konkurrens och en marknad dÀr synlighet och tillgÀnglighet Àr en avgörande faktor. Under de senaste Ären har resebranschen stÄtt inför en del förÀndringar nÀr det kommer till hur resorna sÀljs. I dagens lÀge sÀljer resebyrÄer fler biljetter online Àn vad de gör i sina fysiska butiker och möjligheten att anvÀnda sociala medier i marknadsföringen har uppstÄtt.Med hjÀlp av sociala medier skapas ett möte mellan resebyrÄerna och konsumenterna och de kan skapa relationer via Internet. Med den rÄdande utvecklingen ses tydliga mönster pÄ hur fler företag inom resebranschen börjar satsa resurser pÄ att utveckla och anvÀnda sociala medier i sin marknadsföring. Denna uppsats undersöker, och jÀmför hur och varför resebyrÄerna Ving, Apollo och Fritidsresor anvÀnder sig av sociala medier i sin marknadsföring.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka Bitcoins egenskaper och funktioner samt diskutera dess eventuella pa?verkan pa? dagens ekonomiska system. Den forskning som publicerats pa? a?mnet underso?ker fra?mst tekniska och sa?kerhetsma?ssiga detaljer, det a?r da?rfo?r intressant att analysera ur en ekonomisk synvinkel. Genom att anva?nda makroekonomisk teori ska jag fo?rso?ka klargo?ra om Bitcoin kan konkurrera med dagens valutor.

Sammanfattning Mitt syfte med denna uppsats Àr att studera vad det finns för faktorer som pÄverkar sociala relationer i elevgrupper. Jag vill Àven ta reda pÄ om lÀrare tycker att det Àr viktigt att upprÀtta goda sociala relationer bland elever och varför de i sÄ fall anser det viktigt. För att fÄ veta detta har jag gjort en empirisk kvalitativ studie dÀr jag intervjuat lÀrare samt observerat elevgrupper. Jag har gjort min studie i grundskolans tidigare Är. Undersökningen har resulterat i ett flertal olika faktorer som pÄverkar det sociala klimatet i elevgrupper bÄde positivt och negativt.

?Sociala medier Àr ett monster.? Sociala medier Àr nutidens bÀsta sÀtt att marknadsföra sig pÄ, det Àr gratis och lÀttillgÀngligt. Det Àr pÄ sociala medier vi hittar inspirationen och det Àr dÀr travsporten ska förmedla kÀnslan av hur kul det Àr med trav. Enligt en undersökning som gjorts gÄr det utlÀsa att mÀnniskor anvÀnder sina bÀrbara teknikprylar som telefon och Ipad för att till 40 procent följa sociala medier. Sociala medier Àr nÄgot som bÄde pÄverkar, upprör och berör oss. Studiens problemformulering Àr följande: Sociala medier Àr idag en del av vardagen i samhÀllet.

Bakgrund: Kvinnor som lider av polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS) upplever ofta utmaningar i sin v?rd och behandling p? grund av bristande kunskap och empati fr?n sjukv?rdspersonalen. Detta kan leda till sen diagnos och negativa upplevelser av v?rden. Syfte: Syftet med litteratur?versikten ?r att unders?ka hur kvinnor med PCOS upplever sjukv?rdpersonalens bem?tande. Metod: En litteratur?versikt genomf?rdes med fokus p? kvalitativa studier som unders?kte kvinnors upplevelser av v?rden vid PCOS. Data samlades in genom s?kningar i databaser och inkluderade tio relevanta artiklar som analyserades och kategoriserades enligt en systematisk metod. Huvudfynd: Resultaten visade att kvinnor med PCOS upplevde brist p? kunskap och empati hos sjukv?rdspersonalen, vilket ledde till sen diagnos och negativa upplevelser av v?rden. Vissa kvinnor k?nde sig v?l bem?tta och st?ttade av v?rden, medan andra upplevde bristande empati och k?nslom?ssig distans fr?n v?rdpersonalen. Slutsatser: Studien pekar p? behovet av f?rb?ttrings?tg?rder inom h?lso- och sjukv?rden f?r att ?ka kunskapen om PCOS bland sjukv?rdspersonal och f?rb?ttra bem?tandet av patienter med denna sjukdom.

No abstract.

Na?r sociala na?tverk blir en del av va?r vardag o?ppnas uppenbara mo?jligheter till interaktion och na?tverkande pa? Internet med va?nner, kollegor och bekanta. Samtligt som sociala na?tverk erbjuder anva?ndare intressanta redskap, med ma?nga fo?rdelar, fo?r att kunna interagera utsa?tts samtidigt anva?ndares personliga integritet fo?r risker och hot. Denna uppsats underso?ker vad som oroar anva?ndare mest pa? Internet, va?rdet av en skyddad privat sfa?r utan insyn, varfo?r vi delar med oss av privat information pa? sociala na?tverk, vad kan man ta reda pa? utifra?n den information som finns tillga?nglig samt hur kan vi ba?ra oss a?t fo?r att inte fo?rlora va?r integritet pa? Internet.

Grön omsorg Àr ett relativt nytt begrepp i Sverige och definieras av LRF som meningsfull sysselsÀttning pÄ gÄrdar i lantlig miljö för mÀnniskor med behov av sÀrskilt stöd (www, LRF, 2012,1). Det innebÀr i stora drag att mÀnniskor som berörs av socialtjÀnstlagen fÄr möjlighet att arbeta pÄ lantbruk. Ur lantbrukarens perspektiv betyder det nya kunder. Grön omsorg gör det möjligt för lantbrukare att fÄ ta del av kommuners budget för omsorgsarbete. Det innebÀr en stor omstÀllning vad gÀller den sociala situationen pÄ gÄrden, och lantbrukaren mÄste anpassa arbetet pÄ gÄrden efter varje brukares individuella behov.

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i SverigeanvĂ€nder sig av idag för att öka den sociala hĂ„llbarheten. De projektsom studerats Ă€r Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person frĂ„n varje omrĂ„de studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hĂ„llbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hĂ„llbarheten vid renoveringsobjekt, hur fĂ„r de hela omrĂ„densom lĂ€nge haft ett dĂ„ligt rykte att bli socialt hĂ„llbara dĂ€r stort fokusligger pĂ„ att anstĂ€lla lĂ„ngtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man pĂ„ attföra in den sociala hĂ„llbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrĂ€tter som har en lĂ€gre hyra Ă€n nybyggda lĂ€genheter i dagslĂ€gethar..

SocialtjĂ€nsten har organiserats utifrĂ„n en 65-Ă„rsgrĂ€ns vilket innebĂ€r att alla mĂ€nniskor som Ă€r över 65 Ă„r och som Ă€r i behov av samhĂ€llets sociala omsorg tillhör Ă€ldreomsorgen. Syftet med vĂ„r uppsats Ă€r att öka kunskapen om bistĂ„ndshandlĂ€ggning inom Ă€ldreomsorgen i Stockholm för personer som har psykisk funktionsnedsĂ€ttning. Vi har intervjuat tio bistĂ„ndshandlĂ€ggare i Stockholm, metoden hade en induktiv ansats. Vi gjorde en perspektivanalys och anvĂ€nde oss av begreppen handlingsutrymme, normalitet och Ă„lderism.VĂ„rt resultat stödjer den bild som forskningen visar, bistĂ„ndshandlĂ€ggningen Ă€r en normativ praktik som utgĂ„r frĂ„n en schablonartad och stereotyp bild av den Ă€ldre och Ă€ldres behov. Äldre med psykisk funktionsnedsĂ€ttning blir inom bistĂ„ndshandlĂ€ggningen en avvikelse som dĂ€rmed inte passar in i mallen. De Ă€ldre med psykiska funktionsnedsĂ€ttningar kommer inte i kontakt med de insatser som yngre i samma situation har tillgĂ„ng till.

Bakgrund: I Sverige insjuknar cirka 300 barn ochungdomar, 0-18 Är i nÄgon cancerform. NÀr ett barn drabbas av cancer ochbehandlas pÄ sjukhus antas familjen hamna i en livskris. Det Àr en traumatiskupplevelse för barn att vara sjuka och ligga pÄ sjukhus, alla barn reagerarolika.. OmvÄrdnaden ska ta hÀnsyn till barnets totala situation samt baseras pÄbarnets och familjens upplevelser.Syfte: Studiens syfte var att belysa familjens upplevelseroch behov nÀr ett barn drabbas av cancer och vÄrdas pÄ sjukhus.Metod: Systematisk litteraturstudie dÀr elvaartiklar kvalitetsgranskades och analyserades med en induktiv ansats.Resultat: Resultatet visade fem olika temanutifrÄn familjens pÄtalade behov och upplevelser; behov av information, kaos ivardagen, behov av kontinuitet/tillgÀnglighet, behov av stöd samt upplevelserav hopp/hopplöshet.Slutsats: Det mest centrala fyndet var attfamiljerna lyfte fram ett behov av information samt ett behov av stöd frÄnvÄrdpersonal. Familjerna beskrev vikten av att ses som en helhet..