Uppsatsen stÀller frÄgan om vilket medvetande som formerades i en kampanj för bojkott av de olympiska spelen i Berlin 1936. Bojkottkampanjen behandlas som en praktik, det vill sÀga som ett sammanhang dÀr betydelser skapades genom mÄnga mÀnniskors samverkan. Syftet Àr att visa pÄ en underström inom den svenska arbetarrörelsen vid tiden för formeringen av den svenska samförstÄndsandan, samt att föra ljus mot en svensk antinazism..

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en insyn i flersprÄkiga barns erfarenheter kring deras sprÄk och identitet.Vi har utgÄtt frÄn hur flersprÄkiga barn upplever sitt sprÄk relaterat till sin identitet i samspel med förÀldrar, lÀrare och kamrater. Barnen upplevde sin egen flersprÄkighet som bÄde ett hinder och en tillgÄng. I vissa sammanhang kÀnde barnen sig utanför majoritetssamhÀllet..

The aim of my study was to investigate a few young peoples experience of their treatment. The study was qualitative based on interviews with three young persons at the end of their treatment there. The subject was chosen because this kind of youth housing is an interesting alternative to institutional care for young people, despite there is not much known about the results of the treatment. The results were analyzed from earlier research and central concepts from the theory of empowerment and Anton Antonovskys theory about Sense of coherence. The results of this study show that these young peoples are satisfied with their treatment at the youth housing.

Bakgrund: Psykisk oh?lsa inkluderar b?de omfattande psykiatriska tillst?nd som p?verkar personens vardag samt lindrigare besv?r. Bristf?llig kommunikation och interaktioner kan inneb?ra ?kad stigmatisering, f?rs?mrad ?terh?mtning och minskad tilltro. Detta samtidigt som att empati och lyh?rdhet bidrar till st?djande delaktighet samt trygghet.

Bakgrund: Psykisk oh?lsa ?r ett begrepp som rymmer b?de tillf?lliga psykiska besv?r och l?ngvariga psykiatriska diagnoser. Samsjuklighet mellan psykisk oh?lsa och somatiska besv?r f?rsv?rar v?rdinsatser, d? de tenderar att f?rv?rra varandra, samt att samarbetet mellan den somatiska och psykiatriska v?rden ?r fragmenterad. Stigmatisering av psykisk oh?lsa kan bland annat relateras till okunskap, vilket kan bidra till oj?mlik v?rd och kan hindra individen fr?n att s?ka v?rd.

Den strategiska ekonomistyrningen handlar till stor del om extern fokusering för en organisation dÀr det gÀller att upprÀtthÄlla sin konkurrensposition pÄ lÄng sikt genom att organisationen analyserar konkurrensfördelar frÄn olika perspektiv. För att organisationer skall uppmÀrksamma lÄngsiktiga perspektiv har Robert Simons arbetat fram styrmodellen Levers of Control som sÀtter den strategiska ekonomistyrningen i ett funktionellt sammanhang. Det övergripande syftet med denna uppsats var att undersöka hur ledningen i en affÀrsenhet i en stor organisation arbetar med den strategiska ekonomistyrningen. Mer specifikt ville vi undersöka vilka aspekter i den strategiska ekonomistyrningen som ledningen vill förmedla samt hur ledningen agerar för att förmedla den strategiska ekonomistyrningen. Vi har genomfört en fallstudie i en organisation med en stark företagskultur och intervjuat personer i ledningen i en affÀrsenhet.

Syftet var att undersöka hur chefer och medarbetare upplever att stödet Àr anpassat för att hjÀlpa unga vuxna med lindrig intellektuell funktionsnedsÀttning, samt om det behöver förbÀttras för framtiden. Det genomfördes med kvalitativ ansats dÀr tvÄ chefer och tvÄ omsorgsassistenter intervjuades med stöd av en intervjuguide. Intervjuguiden tÀckte de fyra teman normalisering, identitet, utanförskap och socialt tillhörighet. Resultatet analyserades via en induktiv tematiserings metod och via teorierna KASAM och empowerment. Det mest framtrÀdande resultatet var att informanterna Àr ense om att stödet har brister och inte Àr anpassat till den valda mÄlgruppen, speciellt nÀr det kommer till sjÀlvbestÀmmande, familjebildning och arbetsmarknaden..

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie Àr att undersöka och fÄ en djupare kunskap om biologiska barns upplevelser av att ta emot och leva med familjehemsplacerade barn i familjen. För att fÄ svar pÄ detta har vi undersökt hur uppvÀxten för biologiska barn i familjehem kan se ut, hur det placerade barnet har pÄverkat förÀldrarnas uppmÀrksamhet gentemot de biologiska barnen samt hur de biologiska barnen beskriver att deras uppvÀxt har pÄverkat dem. Samtliga fyra intervjupersoner har vuxit upp som biologiskt barn i samma familjehem och Àr idag mellan 22-30 Är. I denna kvalitativa fallstudie samlades datamaterialet in med semistrukturerade intervjuer dÀr fyra teman ingick. Det insamlade materialet bearbetades med tolkande fenomenologisk analysmetod.

Bakgrund: Sexuell h?lsa ?r avg?rande f?r v?lbefinnandet samt att relationer med en ?ppen kommunikation om sexualitet ?r n?dv?ndig f?r att fr?mja den. Efter barnaf?dande st?r kvinnor ofta inf?r fysiska och k?nslom?ssiga utmaningar, vilket kan p?verka sexuell lust och ofta leda till f?r?ndringar i sexlivet. Lust, ursprungligen kopplad till ?verlevnadsinstinkten, varierar ?ver tid och p?verkas av olika faktorer.

Sammanfattning Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att fr?mja livskvaliteten hos patienter med obotlig sjukdom och deras n?rst?ende genom symtomlindring, teamarbete och st?d. V?rd i hemmet kan skapa trygghet och n?rhet, d?r n?rst?ende ofta f?r en betydande roll och beh?ver professionellt st?d vid praktiska, emotionella och existentiella utmaningar. Sjuksk?terskan har en samordnande funktion och m?ter n?rst?endes behov utifr?n ett etiskt och personcentrerat f?rh?llningss?tt.

Över 80 procent av vĂ€rldens befolkning drabbas nĂ„gon gĂ„ng i livet av ryggsmĂ€rta. MĂ€nniskor som lever med ryggsmĂ€rta kan drabbas av sĂ€nkt livskvalitet, smĂ€rta Ă„ngest och sömnproblematik. Massage Ă€r en alternativ behandlingsmetod som pĂ„verkar kroppen pĂ„ flera sĂ€tt. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur massage pĂ„verkar patienter med ryggsmĂ€rta. Metoden var en litteraturstudie.

Syftet med studien Àr att undersöka specialpedagogers och klasslÀrares uppfattningar av elevhÀlsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet Àr framförallt att belysa uppfattningarna av det hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbetet. Vi har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vÄr studie innebÀr det att vi har anvÀnt oss av semistrukturerad intervjuform, dÄ vi vill fÄ fram specialpedagogers och klasslÀrares uppfattningar av fenomenet elevhÀlsan. I analysen av vÄrt empiriska material har vi anvÀnt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM.

Studiens syfte var att unders?ka kuratorers upplevelser av att m?ta och arbeta med v?ldsutsatta kvinnor, samt att identifiera de faktorer som kuratorerna ans?g vara viktiga i detta arbete, liksom att analysera de utmaningar som f?rekommer. Resultatet grundar p? nio semistrukturerande intervjuer med kuratorer fr?n olika geografiska omr?den i Sverige, verksamma inom h?lso-och sjukv?rd, socialtj?nst och ideell organisation. Empirin analyserades genom tematisk analys, en kvalitativ metod.

Syftet med arbetet Àr att beskriva ett antal pedagogers uppfattningar om lÀrandemiljöns betydelse för barn i koncentrationssvÄrigheter samt vilket stöd de önskar av specialpedagogen. Undersökningen bygger pÄ tio intervjuer med pedagoger frÄn tvÄ kommuner. I detta arbete vill vi ge en bild av hur dessa pedagoger tÀnker kring lÀrandemiljöns betydelse för barn i koncentrationssvÄrigheter, hur de arbetar samt vilket specialpedagogiskt stöd de anser sig behöva. För att fÄ en teoretisk grund redogör vi först för den litteratur vi utgÄtt ifrÄn samt den teori som vi tror Àr aktuell för vÄrt arbete. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att pedagoger Àr medvetna om att lÀrandemiljöns utformning Àr av stor betydelse för barn i koncentrationssvÄrigheter. Samtliga pedagoger upplever att de stora barngrupperna pÄverkar problematiken för barn i koncentrationssvÄrigheter.

Studiens syfte var att se hur elever förstÄr de begrepp som föknippas med elevinflytande. De vi valde att koncentrera oss pÄ var inflytande, delaktighet och ansvar. Dessa finner vi stöd för i Lpo94. Vi valde en kvalitativ metod dÀr vi genomförde enskilda intervjuer, samtal i smÄgrupper och i halvklass. Resultatet visade att eleverna förstod begreppen inflytande, delaktighet och ansvar men inte ordet inflytande utan ett sammanhang..