Studiens syfte var att belysa hur behandlare bemöter och arbetar med barn som varit utsatta för sexuella övergrepp. VÄr metod var kvalitativ och forskningsmaterialet inhÀmtades genom halvstrukturerade intervjuer. VÄra frÄgestÀllningar var: Vad anser behandlare vara ett gott bemötande i arbetet med barn som varit utsatta för sexuella övergrepp? Hur förhÄller sig behandlare i mötet med dessa barn? Hur ser arbetsÀttet ut kring dessa barn? De teoretiska utgÄngspunkterna, KASAM och Anknytningsteorin, har anvÀnts vid tolkning och analys av forskningsmaterialet. Studiens resultat visade: Ett professionellt förhÄllningssÀtt utgör ett gott bemötande.

?ren under Covid-19 pandemin pr?glades av social distansering och isolering. N?got som resulterade i att m?nga branscher blev tvungna att skapa nya digitala l?sningar och implementera distansarbete, ett fenomen som efter pandemin fortfarande lever kvar. Men vad vet vi egentligen om hur distansarbete p?verkar motivation och meningsfullhet i arbetet? Det ?r ?mnet som denna studie har unders?kt. Uppsatsen ?r en kvalitativ studie som ?r baserad p? semistrukturerade intervjuer och grundar sig i de tv? teorierna Sensemaking och Job Characteristics model.

Saab Bofors Dynamics har som huvudsaklig verksamhet att utveckla missiler. Ofta krÀvs det att nÄgon form av navigationsfunktion byggs in, och eftersom det inte Àr lÀtt att testa nya lösningar och algoritmer direkt pÄ missilerna har man tagit fram tvÄ autonoma testplattformar, Freke och Gorm, i form av sjÀlvgÄende bilar som kan ta sig fram inomhus i t.ex. en korridor.För navigation utomhus lÀmpar sig GPS vÀl i mÄnga situationer, men i autonoma sammanhang Àr det inte tillrÀckligt. GPS Àr inte alltid tillgÀnglig pÄ grund av att man inte alltid har fri sikt till minst fyra satelliter och i militÀra sammanhang Àr den ocksÄ lÀtt att störa ut. DÀrför förlitar man sig hellre pÄ noggranna tröghetsnavigeringssystem (TNS) som kan ge data i 100-tals Hz, och kompletterar med GPS för att korrigera för avvikelser.

Bakgrunden till denna uppsats Àr att tidigare forskning visat att elever lÀser annorlunda om det finns uppgifter kopplat till lÀsningen, vilket kan göra att det inte Àr texten som stÄr i fokus. Tidigare forskning har ocksÄ visat att tonÄringar inte lÀser lika mycket som yngre gör, samt att det Àr annat de söker och vill identifiera sig med i texten, de vill ha en utmaning och fÄ möjlighet att ompröva sina förestÀllningar. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka gymnasier elever pÄ teoretiskt inriktade programs instÀllning till skönlitteratur bÄde i och utanför skolan för att ta reda pÄ vilken roll sammanhang, plats, miljö och tidigare erfarenheter har för lÀsupplevelsen och om eleverna lÀser annorlunda om det finns uppgifter som skall besvaras.Metoden som anvÀndes var den kvalitativa intervjumetoden och det var 11 elever som intervjuades. Resultatet visade att det fanns ett intresse för texter och fiktivt berÀttande men att uppgifter inte alltid sÄgs som nÄgot positivt och att det kan vara lÀttare att komma i dialog med texten om lÀsning Àger rum mer förutsÀttningslöst; Att kunna identifiera sig med texten Àr viktigt pÄ sÄ sÀtt att lÀsaren vill kÀnna sig medskapande men det behöver inte vara sÄ att det lÀsta ska vara nÀra kopplat till egna upplevelser. Engagemanget för texten kan grundas pÄ handlingen, sprÄkets uppbyggnad och vilka frÄgeomrÄden som texten tar upp.

Syftet med studien Àr att undersöka specialpedagogers och klasslÀrares uppfattningar av elevhÀlsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet Àr framförallt att belysa uppfattningarna av det hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbetet. Vi har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vÄr studie innebÀr det att vi har anvÀnt oss av semistrukturerad intervjuform, dÄ vi vill fÄ fram specialpedagogers och klasslÀrares uppfattningar av fenomenet elevhÀlsan. I analysen av vÄrt empiriska material har vi anvÀnt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM.

VÄrt examensarbete Àr baserat pÄ en empirisk undersökning med syftet att ta reda pÄ hur lÀrare kan arbeta med andrasprÄkselevers talutveckling med hjÀlp av begreppet lustfyllt lÀrande. I den traditionella skolundervisningen utgör elevernas talutrymme ett problem, eftersom lÀraren oftast fÄr 2/3 av utrymmet. Av denna anledning ville vi undersöka hur vÄra informanter ser pÄ sin undervisning. Vi har intervjuat fyra lÀrare frÄn en mÄngkulturell skola. Talaktivitet, stöttning, lustfyllt lÀrande samt kultur och identitet Àr de kategorier som framkommit ur analysen och har kommit att bli vÄr utgÄngspunkt i detta arbete. Under arbetets gÄng har vi sett hur dessa kategorier Àr beroende av varandra för att öka talaktiviteten hos elever.

Livskvalitet Ă€r ett ord som anvĂ€nds i flera olika sammanhang och Ă€n finns ingen övergripande definition av begreppet. Vad livskvalitet Ă€r för Ă€ldre rĂ„der det ocksĂ„ delade meningar och fĂ„ studier har undersökt Ă€ldres upplevelse av sin livskvalitet. I Sveriges bor cirka 16% av de över 80 Ă„r i sĂ€rskilt boende och mĂ„nga Ă„tgĂ€rder görs för att förbĂ€ttra deras livskvalitet. Arbetets syfte var att undersöka och sammanstĂ€lla befintlig kunskap om upplevelsen av livskvalitet hos Ă€ldre i Nordiska sĂ€rskilda boende och metoden som anvĂ€ndes var en systematisk litteratur-studie av kvalitativa artiklar. Åtta artiklar inkluderades och resultatet tolkades att kunna beskrivas utifrĂ„n fem kategorier: Trygghet kontra otrygghet, oberoende kontra beroende, respekt kontra brist pĂ„ respekt, inre miljö kontra yttre miljö och gemenskap kontra ensamhet.

Syftet med studien Ă€r att ta reda pĂ„ om dynamisk pedagogik gĂ„r att anvĂ€nda i praktisk verksamhet. Studien har ett kvalitativt perspektiv och bestĂ„r av en litteraturstudie av LipschĂŒtz (1971/ 2004), en intervjustudie med tre deltagare och en enkĂ€tstudie med 32 deltagare. Deltagarna har genomgĂ„tt utbildning i dynamisk pedagogik och/eller Ă€r medlemmar i Korda ? föreningen för dynamisk pedagogik, en del anvĂ€nder dynamisk pedagogik i praktisk verksamhet och andra gör det inte. Resultatet diskuteras mot bakgrund av tankar och teorier kring den dynamiska pedagogikens framvĂ€xt,mĂ„lsĂ€ttning och metoder.Resultatet visar att dynamisk pedagogik gĂ„r att anvĂ€nda, och anvĂ€nds, i praktisk verksamhet i olikagrad, pĂ„ olika sĂ€tt och i mĂ„nga olika slags verksamheter, frĂ€mst i ledarskap och inom utbildning avolika slag, framförallt för personlighetsutveckling, grupputveckling och ledarskapsutveckling.

SAMMANFATTNINGTitel: Internetmobbning, en del av ungdomars vardag.Fo?rfattare: Edeblom, Susanne; Winther, KarinInstitution: Institutionen fo?r Ha?lsa och La?rande, Ho?gskolan Sko?vdeProgram/kurs: Magisterexamen i omva?rdnad, OM854A, 15pHandledare: Brovall, MariaExaminator: Hammarlund, KinaSidor: 21Nyckelord: internetmobbning, ungdomar, skolsko?terskor, ka?nslor, upplevelserBakgrund: I Sverige har idag de flesta ungdomar tillga?ng till internet och ma?nga fo?redrar att interagera o?ver internet. Detta har medfo?rt att mobbning o?ver internet har o?kat bland ungdomar. Internetmobbning leder till o?kad risk fo?r oha?lsa och sa?mre studieresultat.

Denna uppsats behandlar hur olika lÀrare pÄ gymnasiet undervisar i Àmnet samhÀllskunskap. I undersökningen har en komparativ intervjustudie genomförts med lÀrare pÄ kommunala gymnasieskolor, gymnasiefriskolor och kommunala gymnasiefriskolor. UtifrÄn dessa lÀrarintervjuer studeras sÄvÀl likheter som variationer i olika undervisningssÀtt och pedagogiskt synsÀtt och hur de lÀgger upp sin undervisning i Àmnet samhÀllskunskap. Har ocksÄ tolkat de olika synsÀtt och arbetssÀtt som framkommer i intervjuerna med hÀnvisning till relevanta bakomliggande sammanhang, framförallt de olika skolformernas betydelse. LÀrarnas könstillhörighet beaktas Àven i analysen.

Uppsatsens syfte Àr att pröva tesen att Radiosportens sÀndningar har blivit mer jÀmstÀllda mellan 1995 och 2007. Det som undersökts Àr utrymmet som kvinnor och kvinnligt idrottsutövande fÄr i sÀndningarna i förhÄllande till mÀn och manligt idrottsutövande. Metoden att besvara frÄgan Àr kvantitativ. Radierade sekunder har rÀknats och fördelats mellan kategorierna kvinnliga och manliga röster och kvinnligt och manligt idrottsutövande. Kriterierna för jÀmstÀlldhet Àr att de kvinnliga rösterna Àr proportionerligt representerade och att kvinnligt idrottsutövande fÄr ett proportionerligt utrymme i Radiosportens sÀndningar. Undersökningens resultat visar att Radiosporten har blivit mer jÀmstÀlld under  undersökningsperioden, men att det inte gÄr att sÀga att ökningen Àr stabil frÄn Är till Är. Resultaten visar ocksÄ att kvinnor och kvinnligt idrottsutövande inte fÄr utrymme i nivÄ med andelen kvinnor eller omfattningen av kvinnligt idrottsutövande generellt..

Att besvara - vilka faktorer kan göra ett e-handelsföretag framgÄngsrikt? Metod: Kvalitativ enkÀtundersökning med öppna svar. Undersökningen visade att framgÄngsfaktorerna finns i ett sammanhang. De faktorer som vi ser som kritiska i ett e-handelsföretag Àr logistik, speciell produkt, bra ledning, kundkontakt och en viss del av teknisk utveckling..

Studien avhandlar hur lÀrare tÀnker kring hÀlsa inom ramen för idrott och hÀlsa. I och med den senaste lÀroplansreformen Gy 11 har betoningen pÄ den fysiska hÀlsan blivit mer framtrÀdande i styrdokumenten. Av den anledningen har studien undersökt lÀrares uppfattningar om hÀlsa och om den senaste lÀroplansreformen Gy 11 har kommit att pÄverka undervisningen i Àmnet idrott och hÀlsa i nÄgon riktning. Kvalitativa intervjuer har genomförts med 6 stycken gymnasielÀrare. Resultatet visar att det finns en tudelning hur lÀrarna tÀnker kring hÀlsa dÀr patogena och salutogena uppfattningar skiljer lÀrarna Ät hur hÀlsa tolkas och anvÀnds i undervisningen.

Bakgrund: Stamcellstransplantation (SCT) ?r en potentiellt botande behandling f?r patienter med maligna blodsjukdomar. Processen att genomg? en transplantation ?r f?r m?nga patienter associerad med fysiska, psykiska och existentiella utmaningar. Som sjuksk?terska ?r det viktigt att f?rst? dessa utmaningar f?r att kunna bedriva god omv?rdnad.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur det kan vara att leva med ADHD som vuxen inom tre omrÄden; arbete, fritidsaktiviteter och vardagsliv, och pÄ sÄ vis öka förstÄelsen för dessa individer.  Som underlag för studien gjordes kvalitativa intervjuer med tre vuxna mÀn med ADHD-diagnos. Resultatet frÄn dessa intervjuer analyserades med hjÀlp av teorier om copingstrategier och KASAM.  Intervjumaterialet visade pÄ en stor spridning av hur funktionsnedsÀttningen ADHD pÄverkade livet. Det var frÀmst symptomen uppmÀrksamhetsstörning och hyperaktivitet som ledde till svÄrigheter i arbetsliv, fritid och vardagsliv. SvÄrigheterna yttrade sig dock pÄ vÀldigt olika sÀtt. Symptomet hyperaktivitet upplevdes i vissa situationer som en tillgÄng.