Bakgrund   Sedan mitten av 1990-talet har dödligheten av hjÀrtinfarkt halverats tack vare forskning kring hjÀrt- och kÀrlsjukdomar. DÄ flera studier visar att mÄnga patienter som överlever en hjÀrtinfarkt upplever lÄgt vÀlbefinnande behöver dessa stöd i sin ÄterhÀmtningsprocess.Syfte Syftet var att belysa betydelsefulla faktorer vid bemötandet av patienter under ÄterhÀmtningsprocessen efter hjÀrtinfarkt, detta ur ett patientperspektiv.Metod   En litteraturstudie har gjorts utifrÄn tio kvalitativt vetenskapliga artiklar  hÀmtade frÄn databaserna Cinahl och PubMed. Efter att kritiskt ha granskat artiklarnas resultat sammanfördes dessa i en översiktstabell. UtifrÄn detta identifierades Äterkommande nyckelord, vilka alla svarade pÄ syftet, för att dÀrefter sammanstÀllas under fem kategorier.                              Resultat  De fem kategorier som framkom Àr: Kunskap och information, Acceptans och hanteringsstrategier, Den upplevda kroppen, Goda sociala relationer och Existentiell mening. Resultatet visar att patienter som överlevt en hjÀrtinfarkt Àr i stort behov av relevant kunskap och information, sÄvÀl verbal som skriftlig sÄdan.

BrĂ€dde, L & Ramstorp, C (2013). Öppna frĂ„gor i geometri i ett specialpedagogiskt perspektiv (Open-ended questions in geometry within special pedagogic perspective). SpeciallĂ€rarexamen 90hp matematikutveckling, Skolutveckling och ledarskap, LĂ€rande och samhĂ€lle, Malmö högskola. ProblemomrĂ„de BĂ„de internationella och nationella undersökningar visar att elevernas matematikkunskaper har försĂ€mrats. Ahlberg (1995; 2001) anser att flertalet forskare Ă€r eniga om att elevernas problemlösningsförmĂ„ga mĂ„ste utvecklas. Vi blev inspirerade av de positiva effekter som Ingmar Holgersson frĂ„n högskolan i Kristianstad framförde (18/2 2012) om öppna frĂ„gor i matematik.

Bakgrund: Br?nnskada ?r en traumatisk upplevelse som kan leda till livsl?ng morbiditet. Det ?r runt sex tusen barn som drabbas av br?nnskador som ?r mellan tv? och sex ?r. Br?nnskador hos barn ?r ett stort problem p? grund av komplicerad behandlingsprocess samt den fysiologiska och psykologiska trauman som b?de barnen och f?r?ldrarna upplever.

Syftet med vÄrt arbete Àr att ta reda pÄ hur elever upplever muntlig framstÀllning inom Àmnet svenska. Dessutom vill vi fÄ lÀrares syn pÄ hur de arbetar med detta. Vi har intervjuat Ätta elever, hÀlften pojkar och hÀlften flickor, samt tvÄ lÀrare i Är 5. I undersökningen har vi anvÀnt oss av en kvalitativ och semistrukturerad intervju.I kursplanen i svenska stÄr det att eleverna ska ? utveckla en sprÄklig sÀkerhet i tal och skrift och kan, vill och vÄgar uttrycka sig i mÄnga olika sammanhang samt genom skrivandet och talet erövra medel för tÀnkande, lÀrande, kontakt och pÄverkan?.

Syftet med denna studie Àr att undersöka nÄgra förÀldrars upplevelser kring bortförandet av deras barn och hur stöd och hjÀlp frÄn samhÀllet upplevs. Tidigare forskning pekar pÄ att kvarlÀmnade förÀldrar drabbas svÄrt av ett bortförande dÄ det orsakar emotionell stress. En del av forskningen som inriktar sig pÄ riskfaktorer och kÀnnetecken för bortföranden visar att bortföranden ofta Àger rum i samband med vÄrdnadstvister och föregÄs av hot. KvarlÀmnade förÀldrar drabbas ocksÄ ekonomiskt av ett bortförande. Forskning tyder ocksÄ pÄ att det finns brister i stöd och hjÀlp för drabbade förÀldrar.

SammanfattningStudiens syfte var att undersöka förskollÀrares syn pÄ fostran och lÀrande i förskolan idag. Förskolans styrdokument har gÄtt frÄn rekommendationer till klart uppsatta mÄl att följa. Med större fokus pÄ lÀrande för de smÄ barnen Àn tidigare i historien började förskollÀrare att diskutera var skillnaden mellan fostran och lÀrande gÄr. En helhetssyn pÄ omsorg, fostran och lÀrande ska prÀgla den pedagogiska verksamheten i förskolan (Lpfö98). Varje barns lÀrande ska dokumenteras och den nya lÀroplanens pedagogiska mÄl ska nÄs genom gott samspel mellan vuxen och barn men ocksÄ betonas vikten av att barnen ges möjlighet att lÀra av varandra. Hur har förskollÀrarens arbete pÄverkats av styrdokumentets utformning frÄn rÄdgivande till styrande mÄl? GÄr det att göra sina inarbetade rutiner till medvetna handlingar för att uppnÄ en förÀndring i verksamheten för att möta de nya kraven pÄ pedagogiskt arbetsÀtt i förskolan?Intervju anvÀndes som datainsamlingsmetod.

Uppsatsen behandlar det potentiella vÀrdet av salutogenes inom systemteoretisk missbruksvÄrd. Studien Àr en litteraturstudie dÀr 13 artiklar inom Àmnena salutogenes och systemteori, nÀrmare bestÀmt familjeterapi, har granskats. Efter en kvalitativ innehÄllsanalys pÄ det empiriska materialet kunde vissa kunskapsluckor och förbÀttringsmöjligheter identifieras. BÄde salutogenes och familjeterapi kan fungera pÄ var sitt hÄll, men samtidigt kan det utlÀsas att salutogenes kan komplettera familjeterapi pÄ ett vÀl fungerade sÀtt. Resultatet visar att genom att anlÀgga ett salutogent perspektiv pÄ familjeterapeutisk missbruksbehandling kan ett bÀttre resultat uppnÄs.

Coaching har kommit att bli trendigt i alla möjliga sammanhang och verksamheter och kallas för en ?ny och frÀsch idé?. Vi har stÀllt oss frÄgan vad socialt arbete kan ha för anvÀndning av coaching. DÄ litteraturen om coaching Àr mÄngfacetterad har vi sjÀlva först behövt tydliggöra och förstÄ vad coaching innebÀr. Studien handlar om hur coaching har hamnat i socialt arbete och vad man har fÄtt för anvÀndning av coaching.

Uppsatsen behandlar det potentiella vÀrdet av salutogenes inom systemteoretisk missbruksvÄrd. Studien Àr en litteraturstudie dÀr 13 artiklar inom Àmnena salutogenes och systemteori, nÀrmare bestÀmt familjeterapi, har granskats. Efter en kvalitativ innehÄllsanalys pÄ det empiriska materialet kunde vissa kunskapsluckor och förbÀttringsmöjligheter identifieras. BÄde salutogenes och familjeterapi kan fungera pÄ var sitt hÄll, men samtidigt kan det utlÀsas att salutogenes kan komplettera familjeterapi pÄ ett vÀl fungerade sÀtt. Resultatet visar att genom att anlÀgga ett salutogent perspektiv pÄ familjeterapeutisk missbruksbehandling kan ett bÀttre resultat uppnÄs.

Sammanfattning Syftet med denna studie Àr att beskriva kommunala chefers uppfattningar om vilka faktorer som frÀmjar systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). SAM Àr lagstadgat i Arbetsmiljölagen och Àr ett viktigt redskap för att skapa en god arbetsmiljö, ökad effektivitet och minskade kostnader. Stödet till chefer och organisationer i deras arbete med SAM Àr en viktig uppgift för företagssköterskor i företagshÀlsovÄrden. Antonovskys (1987/1991) teori, kÀnsla av sammanhang (KASAM) och i huvudsak det salutogena, hÀlsofrÀmjande synsÀttet ligger till grund för studien.Studien har en kvalitativt beskrivande design. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med sex enhetschefer frÄn tvÄ svenska kommuner.

Vilka möjligheter har lÀrare att pÄverka inriktningen pÄ utvecklingsarbetet pÄ den egna skolan? Hur identifieras utvecklingsbehoven och av vem? Vilka verktyg förfogar lÀrarna över för att utveckla skolan? Syftet med studien Àr att ta reda pÄ den syn nÄgra lÀrare pÄ gymnasiet har pÄ sin roll i skolutvecklingsarbetet. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ om det finns nÄgra gemensamma mönster i lÀrarnas sÀtt att resonera kring skolutveckling och sina möjligheter att pÄverka. I arbetet ges en bakgrund och nÄgra teoretiska utgÄngspunkter kring skolframgÄng, skolan som lÀrande organisation, skolutveckling, profession och ledarskap. Intervjuer med lÀrare pÄ tvÄ gymnasieskolor i en skÄnsk kommun har genomförts. Det Àr i mötet med eleverna som utvecklingsbehoven identifieras och de viktigaste verktygen för utveckling Àr egen reflektion och dialog med kollegor samt fortbildning.

Denna uppsats har undersökt turkisk nationalism och turkiskhet pĂ„ ett svenskt diskussionsforum. NĂ€r AtatĂŒrk grundade Turkiet sĂ„ kom han att presentera sitt moderniseringsprojekt med sex inriktningar dĂ€r nationalismen var ett av de tvĂ„ centrala elementen av dessa. Uppsatsens syfte har varit att analysera hur den turkiska nationalismen uttrycks pĂ„ svenska diskussionsforum. Detta har gjorts med hjĂ€lp av en netnografisk studie dĂ€r texter frĂ„n internet har samlats in och analyserats med hjĂ€lp av en kvalitativ dataanalys. Uppsatsen har sedan sökt svar pĂ„ de övergripande frĂ„gestĂ€llningarna: PĂ„ vilket sĂ€tt uttrycks turkisk nationalism och turkiskhet pĂ„ svenska internetforum? I vilka sammanhang uttrycks turkisk nationalism och turkiskhet pĂ„ svenska internetforum? Uppsatsen visade pĂ„ att turkisk nationalism och turkiskhet pĂ„ svenska internetforum ofta uttrycktes som nĂ„gonting viktigt som bör upprĂ€tthĂ„llas.

Syftet med examensarbetet var att beskriva hur studie- och yrkesvÀgledare arbetar pÄ högskola/universitet och hur studie- och yrkesvÀgledarna förhÄller sig till de nya förutsÀttningarna. De nya förutsÀttningarna kan vara arbetslöshet, ett högre tryck, studenters behov och att övergÄngen frÄn skola till arbete blir lÀngre. Som en inledning valde vi att förklara hur studie- och yrkesvÀgledare arbetar pÄ dessa instanser. DÀrefter ville se om de nya förutsÀttningarna hade pÄverkat studie- och yrkesvÀgledarnas arbetssÀtt pÄ den lokala och den centrala vÀgledningen. Avslutningsvis ville vi ta reda pÄ hur studie- och yrkesvÀgledarna uppfyller studenternas behov av vÀgledning.

Syftet med vÄrt arbete var att i ett grammatiskt betonat sammanhang studera om elevernas ordförrÄd ökade genom lÀsning av engelska skönlitterÀra texter. VÄrt arbete i gymnasieklassen pÄ samhÀllsprogrammet Ärskurs 1 organiserades genom att tre olika arbetsmetoder valdes för att ett sÄ rÀttvist resultat som möjligt skulle kunna uppnÄs. Dessa metoder var skriftliga uppgifter, observationer vid gruppsamtal och enkÀter. De skriftliga uppgifterna speglade de redan kÀnda kunskapsnivÄerna hos eleverna. Observationerna av gruppsamtalen visade i huvudsak pÄ ett positivt utfall pÄ sÄ sÀtt att det var ett aktivt deltagande frÄn elevernas sida, i det stora hela med goda sprÄkliga prestationer.

I denna kvalitativa studie har jag intervjuat sex pedagoger frÄn bÄde grundskola och gymnasieskola, för att undersöka vilken roll Skolverkets styrdokument spelar i deras vardagliga verksamhet. Av arbetets resultat framkommer att styrdokumenten för vissa pedagoger utgör en central punkt i det dagliga arbetet medan andra pedagoger, oavsett vad styrdokumentet pÄbjuder, arbetar utifrÄn kÀnslan att ?vi gör som vi alltid har gjort?. Dessutom finns det skillnader mellan hur pedagoger i kommunala skolor jÀmfört med fristÄende skolor följer styrdokumenten. I studien framkommer Àven att ledningens kompetens Àr av yppersta vikt för att en lÀroplan pÄ ett framgÄngsrikt sÀtt ska kunna implementeras i skolmiljön..