Mitt exemanesarbete besta?r av ett antal la?tar och musikproduktioner som jag har gjort mestadels under 2012-2013. Ma?let med musikproduktionerna har varit att, under ra?dande fo?rutsa?ttningar inom dom olika projekten, skapa musik vars enda egentliga syfte har varit att bero?ra den potentiella lyssnaren.I min text har jag lagt fokus pa? att underso?ka hur resultatet har pa?verkats av att med olika produktionsmetoder arbeta med tempo. Jag har och a?r framfo?rallt nyfiken pa? hur maskingenererat tempo, som i texten kommer bena?mnas som click eller clicktrack, pa?verkar slutresultatet av en musikproduktion.I tva? av mina produktioner har jag jobbat med tempo pa? flera olika sa?tt.

Arbetet Àr en teoretisk fördjupning genom en litteraturstudie kring begreppet den Andre. Studien tar upp begreppet utifrÄn olika discipliner som filosofi, kulturstudier och psykologi, frÀmst psykoanalys men Àven i en mer allmÀn betydelse. Studien sÀtter Àven den Andre i en historisk kontext samt belyser olika sammanhang som begreppet har anvÀnts och anvÀnds i, inom samhÀllsvetenskapen. Studien visar att den Andre har skilda betydelser inom olika discipliner samt att olika teoretiker har lagt in olika innebörder i begreppet. Samtidigt finns det ocksÄ gemensamma beröringspunkter. Bland annat Àr den Andre pÄ olika sÀtt meningsskapande och nÄgot relativt, vi Àr varandras den Andre, förutom i undantagsfall. I flera sammanhang finns det ocksÄ en maktdimension kopplat till begreppet. Den Andre förklaras och beskrivs sedan i ett gestaltande arbete i form av en tecknad serie. Vem Àr den Andre? En serie som gör ansprÄk pÄ att vara pedagogisk sÄ till vida att den förklarar olika innebörder av begreppet..

Bakgrund Pensionerade m?n utg?r idag en stor del av den svenska befolkningen, och de flesta bed?mer sin h?lsa som god. Tidigare studier visar dock att pensionen kan inneb?ra risker f?r att f?rlora sociala sammanhang och meningsfulla aktiviteter, vilket p?verkar m?lgruppens h?lsa negativt. Wilcocks teori om doing, being, belonging, och becoming kan anv?ndas f?r att f? en djupare f?rst?else f?r m?lgruppens h?lsa.

FörvÀntat kunskapsbidrag Jag vill utreda den nya titeln och yrkesroll som förstelÀrare och framhÀva specialpedagogens konkreta yrkesroll. Vissa arbetsuppgifter fÄr förstelÀrarna av skolledningen men dessa bör enligt specialpedagogerna Äligga specialpedagogens arbetsuppgifter eftersom de har denna kompetens genom sin vidareutbildning inom yrkesutövningen. Syfte Syftet med studien Àr att undersöka vilka uppfattningar och attityder som finns gÀllande, hur införandet av förstelÀrare pÄverkat det kollegiala samarbetet pÄ skolorna, för att dÀrigenom skapa en diskussion för att tillytan fÄ upp vikten av ett kollegialt samarbete för elevernas bÀsta. FrÄgestÀllningar ? Vilka uppfattningar uttrycker skolledare och specialpedagoger kring införandet av förstelÀrare? ? PÄ vilket sÀtt uppfattar specialpedagoger och skolledare att systemet med förstelÀrare pÄverkar skolornas kvalitetsuppfyllelse? Teori Detta examensarbete tar sin utgÄngspunkt i systemteori och ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande som beskriver vikten av att mÀnniskor lÀr sig nÄgot nytt hela tiden i alla sociala sammanhang. Tidigare forskning Min utgÄngspunkt gÀllande forskning har varit KASAM, kollegialt lÀrande samt förstelÀrarens roll kontra specialpedagogens och hur dessa pÄverkat det kollegiala lÀrandet inom lÀrarkÄren. Metod Jag anvÀnde mig av en kvalitativ ansats med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer.

Syftet med studien var att undersöka vilka arbetsmetoder samt verktyg som lÀrare anvÀnder i sin undervisning i syfte att pÄverka elevers övningsmotivation.Den teoretiska utgÄngspunkten vilar i sÄvÀl sociokulturell- som behavioristisk teori.Studien har genomförts med fem kvalitativa intervjuer samt tvÄ webbenkÀter. Informanterna för intervjuerna Àr verksamma instrumentallÀrare i sÄvÀl kulturskola som kommunal grundskola och gymnasium. Intervjuerna transkriberades och analyserades för att nÄ ett resultat.Resultatet visar pÄ att de viktigaste faktorerna som pÄverkar elevers övningsmotivation strÀcker sig utanför undervisningsrummet, dessa Àr ett musikaliskt sammanhang, förebilder, relationer och samhÀllet. För att som lÀrare kunna pÄverka elevers övningsmotivation bör denne sammanfoga ovanstÄende faktorer till sin undervisning vilket kompliceras av den korta lektionstiden. Slutsatsen blir dÀrmed att eleverna pÄverkas mer av det som sker utanför lektionssalen vilket lÀraren bör ha med i berÀkningen..

SAMMANFATTNING Den hÀr uppsatsens intresserar sig för hur ungdomar som definierar sig sjÀlv som homo- eller bisexuell, transperson eller queer (hbtq) har det i skolan. DÀrför har jag genomfört en kvalitativ intervjustudie med sex unga vuxna som Àr mellan sexton och tjugoett Är och tillsammans med deltagarna skapat berÀttelser om hur de har upplevt sin skoltid. Syftet har varit att bidra med ny kunskap genom att synliggöra deras erfarenheter av att inte uppfylla de förvÀntningar som heteronormativt stÀlls pÄ en pojke eller flicka i skolan med den övergripande forskningsfrÄgan - ?Hur framtrÀder skolan som heteronormativt sammanhang i de unga vuxnas berÀttelser om skoltiden? Uppsatsen tar till utgÄngspunkt att skolan Àr ett heteronormativt sammanhang och mot den bakgrunden stÀlls intervjudeltagarnas berÀttelser. BerÀttelserna analyseras med hjÀlp av begrepp ur symbolisk interaktionism och knyter an till och tolkas med utgÄngspunkt i tidigare forskning om relationer, pojkar och flickor, skapandet av femininiteter och maskuliniteter samt synliggörandet av sexualiteter - i skolan.

Syftet med studien var att undersöka hur personer som har Àtstörning upplever behandlingsmetod - skapande aktiviteter som ett sÀtt att finna inre resurser och kÀnsla av sammanhang. Intervjun med fyra personer som har Àtstörning utfördes med hjÀlp av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer och egen konstruerad intervjuguide. Resultat har visat att skapande aktiviteter Àr en behandlingsmetod som kan hjÀlpa personer med Àtstörningar att finna resurser bÄde inom sig sjÀlva och inom omgivningen, vilka kan fungera som skyddande faktorer och som ett sÀtt att bemÀstra svÄrigheter. Resurser kan vara till exempel kreativ förmÄga, humor, möjlighet att lÀra sig handskas med problem, kÀnna samhörighet samt kunna hjÀlpa och ge stöd, vara aktiv och engagerad i meningsfulla aktiviteter och bra struktur i aktiviteter..

Syfte: Med utgÄngspunkt i de nedÄtgÄende resultaten kring lÀsförstÄelse, som mÀtningarna PISA (2009) och PIRLS (2006) visat, Àr syftet med denna studie att förstÄ hur lÀsförstÄelsearbetet i Ärskurs 4-6 ser ut. LitteraturgenomgÄng: Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr lÀrande sker i sociala sammanhang. Vi har Àven utgÄtt frÄn ett literacyperspektiv dÀr skriftsprÄkliga aktiviteter pÄverkas av sociala och kulturella sammanhang. Vidare har tidigare forskning om lÀsförstÄelse valts ut för att ge oss en djupare förstÄelse samt för att vi ska kunna analysera och tolka vÄrt resultat. Metod: Vi har anvÀnt oss av kvalitativ forskning dÀr kvalitativa samtalsintervjuer, av semistrukturerad karaktÀr, har anvÀnts som en metod för att samla in empiri. Resultat: Det resultat studien visar Àr att alla fem lÀrare ser pÄ lÀsförstÄelse som nÄgot mer Àn att endast kunna avkoda. Resultatet visar Àven att lÀrarna, pÄ olika sÀtt, aktivt arbetar för att utveckla elevers lÀsförstÄelse. Vidare visar resultatet lÀrarnas syn kring om undervisningen baseras pÄ teorier och i sÄ fall vilka dessa Àr..

Konstruktiv utvÀrdering i mÀnniskobehandlande organisationer handlar om att genomföra utvÀrdering i ett systemteoretiskt perspektiv. Det innebÀr att förstÄ vÀrlden i form av helheter, relationer och sammanhang. Konstruktiv utvÀrdering gÄr ut pÄ att försöka bevara idén om en verksamhet som en helhet. I fokus ligger följaktligen formen och funktionen, inte innehÄllet. Oavsett vad man sysslar med i en verksamhet Àr systemtÀnkande dÀrför lika tillÀmpbart.

Syftet med vÄr undersökning har varit att ta reda pÄ i vilka sammanhang och hur fritidspedagoger anvÀnder sig av vardagsmatematik inom fritidsverksamheterna. Vi tittar om det Àr betydelsefullt för fritidspedagogen att skapa situationer som stödjer elevernas möjlighet att utveckla sina kunskaper inom vardagsmatematiken. Vi valde att genomföra vÄr undersökning genom att skicka ut enkÀter till personal inom fritidsverksamheten och genom de returnerade svaren anser vi att vi fÄtt en grund för hur fritidspedagoger arbetar med vardagsmatematik och hur de stödjer skolans lÀrande inom vardagsmatematiken. Resultatet av undersökningen visar att fritidspedagoger anser att det gÄr att anvÀnda vardagsmatematik i mÄnga olika sammanhang . Aktiviteter som, handla med barnen, i samling, dukning, bakning, lekar, spelar spel, Àr exempel pÄ hur pedagogerna anvÀnder sig av vardagsmatematiken.

VÄrt arbete Àr ett utvecklingsarbete som vi genomfört i tvÄ förskoleklasser. I en tidigare kurs i vÄr utbildning kom vi i kontakt med tvÄ metoder "sociala berÀttelser och seriesamtal" som anvÀnds inom neuropsykiatrin till personer med Autism,Asbergers syndrom, AD/HD 0sv. Det Àr skrivna och ritade smÄ berÀttelser som förklarar bÄde barnets beteende samt hur andra tÀnker och kÀnner. Metoderna anvÀnds för att arbeta bort ett oönskat beteende eller trÀna barnet i olika sociala sammanhang. Det visuella stödet i berÀttelserna tydliggör hÀndelser och pÄ sÄ sÀtt skapar meningsfulla sammanhang för barnet.

Syftet med denna uppsats Àr att skapa en förstÄelse för hur integration och etnisk tillhörighet kan pÄverka ensamkommande barns identitetsutveckling. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ ansats dÀr empirin bestÄr utav semistrukturerade intervjuer med fyra unga vuxna som kom till Sverige som ensamkommande. Vi har analyserat intervjumaterialet genom att utgÄ ifrÄn Meads teori kring symbolisk interaktionism, Antonovskys tankar om att individen behöver en kÀnsla av sammanhang och empowerment. Resultatet visar att sprÄkkunskaper, utbildning och meningsfulla fritidsaktiviteter Àr viktiga faktorer för en god integration för ensamkommande barn, och att deras etniska bakgrund Àr viktig för deras identitet. Hur integrerade de Àr pÄverkar bÄde deras möjligheter till att "lyckas" i Sverige och ökar chanser för en starkare identitetskÀnsla.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka vĂ„rdpersonals upplevelser av vĂ„ldsamma patienter och situationer samt att se ifall omvĂ„rdnadssituationen pĂ„verkas för en vĂ„ldsam patient. Även att se vilka stödjande Ă„tgĂ€rder arbetsplatsen kan erbjuda personal som upplevt en vĂ„ldsam situation och ifall Antonovskys begrepp, kĂ€nsla av sammanhang, Ă€r nĂ€rvarande bland vĂ„rdpersonalen pĂ„ den slumpmĂ€ssigt utvalda vĂ„rdcentralen. Metoden som ligger till grund för denna studie Ă€r utav en kvalitativ inriktning med ett fenomenologiskt synsĂ€tt i bakgrunden. Data insamlades genom intervjuer med en lĂ€kare, tre sjuksköterskor och en undersköterska. Resultatet visar att vĂ„rdpersonal sĂ€llan upplevde vĂ„ldsamma situationer Ă€ven om det förekommer.

Teknologi har blivit en viktig del i barn och ungdomars liv. Spel, kommunikation, bloggar, skolarbeten och att umgÄs via sociala nÀtverk tillhör aktiviteterna online. Syftet med den hÀr litteraturstudien var att utifrÄn ett teoretiskt perspektiv dÀr bland annat Actor-Network-Theory (ANT) ingÄr belysa och utforska barns och unga mÀnniskors interaktioner pÄ och med Internet och det lÀrande och förutsÀttningar för hÀlsa som kan skapas. Tjugotre artiklar frÄn tidskrifter med en disciplinÀr bredd, som bland annat innefattar utbildningsteknologi, psykologi, socio-logi och mediakunskap, har studerats. Interaktion var ett genomgÄende tema i artiklarna.

Bakgrund: Forskning inom palliativ va?rd beskriver att naturen kan utgo?ra en viktig copingstrategi fo?r patienten, skapa mening och o?ka livskvaliteten genom lindring och ett o?kat va?lbefinnande. Syfte: Syftet var att belysa sjuksko?terskors upplevelser, uppfattningar och erfarenheter av naturens betydelse fo?r patienter inom palliativ va?rd och pa? vilket sa?tt de anva?nder naturen i omva?rdnaden. Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats.