BakgrundTeoretisk utgÄngspunkt och bakgrund beskriver betydelsen av barnets self-efficacy, alltsÄ barnets tro pÄ sin egen förmÄga och vilken betydelse den har för barnet i olika sammanhang. Bakgrunden tar Àven upp pedagogens viktiga roll för hur barnet ser pÄ sig sjÀlv och sin för-mÄga.SyfteSyftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ förskollÀrares uppfattningar om betydelsen av barnets self-efficacy och vad förskollÀrare tror pÄverkar barnets self-efficacy, i relation till tidigare forskning.MetodVi har anvÀnt oss av kvalitativ intervju som innebÀr att man vill ta reda pÄ nÄgons uppfatt-ning om ett visst Àmne som respondenten har personlig kunskap om. Vi har intervjuar sex verksamma förskollÀrare om deras uppfattning om betydelsen av barnets self-efficacy i olika sammanhang.ResultatResultatet beskriver vad som framkom i vÄra intervjuer. Respondenterna beskriver bland annat pedagogens förhÄllningssÀtt som nÄgot som pÄverkar, samt andra betydelsefulla fakto-rer som pÄverkar barnets self-efficacy. I resultatet framkommer det att verksamma förskollÀ-rare Àr medvetna om att de pÄverkar barnets self-efficacy i olika sammanhang.

23 procent avbryter sin gymnasieutbildning i förtid. PÄ samhÀllsnivÄ blir effekterna lÀgre skatteinkomster och ökade sociala utgifter. En person utan fullgjord gymnasieutbildning fÄr ofta en svag anknytning till arbetslivet och det fÄr konsekvenser för personens framtidsutsikter. Mot bakgrund av detta Àr syftet med studien att beskriva och analysera elevers upplevelser frÄn gymnasietiden före deras avbrott. Syftet Àr vidare att beskriva och analysera vilket stöd eleverna menar hade kunnat förhindra avbrott.

Regeringen vill lÀgga mer vikt pÄ att stÀrka möjligheten till kultur och social delaktighet. De belyser vikten av att skapa trygghet och att minska isolering inom grupper som till exempel lÄngtidssjukskrivna och lÄngtidsarbetslösa. Kulturaktiviteter som konst, film, musik och teater har bevisats ha en positiv effekt pÄ hÀlsan genom bland annat ökad social funktion, ökad livskraft och ökad fysisk hÀlsa. Det avser bÄde att delta i samt att uppleva utan att delta i kulturen.Syftet med denna studie var att undersöka om kulturaktiviteter kan pÄvisa en skillnad i ÄtergÄng till arbete och psykisk ohÀlsa hos lÄngtidssjukskrivna personer med psykisk ohÀlsa, samt undersöka vilken pÄverkan egna förvÀntningar har pÄ ÄtergÄng till arbete. Det insamlade materialet kom frÄn enkÀtdata ur projektet Kultur och hÀlsa, genomförd av landstingets enhet Kompetenscentrum för hÀlsa i VÀsterÄs stad.

Den hÀr studien handlar om konstens möjligheter i mellanmÀnskliga möten utifrÄn en öppen verksamhet kallad "SkaparkvÀll", som bedrivs i en mellansvensk stad inom ramen för Svenska kyrkan. Studien syftar till att fÄ en fördjupad förstÄelse av nÄgra deltagares personliga upplevelser av verksamheten med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. Med inspiration frÄn en hermeneutisk ansats tolkas intervjuerna samt blir belysta genom en teoretisk förstÄelseram. PÄ sÄ sÀtt fördjupas förstÄelsen bÄde för personernas upplevelser samt för verksamheten i allmÀnhet. Den teoretiska förstÄelseramen hÀmtas frÄn traditionen kring Uttryckande konst ? ­Expressive arts ? i huvudsak.

Bakgrund: Fetma Àr en sjukdom som ökat globalt. Personer med fetma har upplevt krÀnkande och diskriminerande attityder. För dem Àr detta ett problem och dÀrför ville vi beskriva hur de med fetma upplevt sin situation för att öka förstÄelsen och minska fördomar som kan resultera i en bÀttre vÄrd. Antonovskys (2005) KASAM, Àr en teori om hur mÀnniskan upplever vÀrlden vilket ansÄgs passande till studiens syfte.Syfte: Syftet var att beskriva vuxna mÀnniskors upplevelser av att leva med fetma i dagligt liv.Metod: En systematisk litteraturstudie dÀr 11 kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades och analyserades.Resultat: Studiens resultat redovisas i tre kategorier; upplevelser av begrÀnsningar i dagligt liv, kÀnslomÀssiga upplevelser i dagligt liv och upplevelser av omgivningens bemötande i dagligt liv. Upplevelser av begrÀnsningar visade att fetman gav begrÀnsningar i vardagen.

Denna uppsats övergripande syfte har varit att undersöka hur deltagarna i ett projekt riktat mot anhörigvÄrdare till nÀrstÄende med annat modersmÄl Àn svenska upplever och beskriver sin situation och hur projektet lyckats med att anpassa sig till mÄlgruppens behov. För att besvara studiens syfte har vi genom kvalitativ metod genomfört en fokusgrupp och tre djupintervjuer. Vi har genom dessa försökt svara pÄ hur deltagarna i projektet upplever sin livssituation och hur de pÄverkas av att vÄrda en nÀrstÄende, hur projektet lyckats med att lyfta fram vÄrdgivarens behov samt om de planerade ÄtgÀrderna i projektet uppnÄtt sitt mÄl genom att anpassa sig till mÄlgruppens behov. VÄrt resultat visar pÄ hur anhörigas livssituation Àr pÄfrestande och tung. Omsorgsgivarna efterfrÄgar mer insatser frÄn kommunen och de anser att de alternativ som finns inte Àr tillrÀcklig bra utformade för att möta de Àldres behov för att utgöra ett alternativ till omsorgen.

Föreliggande examensarbete syftar till att ge en bild av hur ett antal elever som tidigare gÄtt i waldorfskola upplever att flytta över till gymnasiet. Den metod som anvÀnts Àr den kvalitativa forskningsintervjun, dÀr sex före detta waldorfelever djupintervjuats om sina erfarenheter frÄn skolbytet. Intervjumaterialet har delats in i sex teman: övergÄngen, förkunskaper och prestationer, betyg och bedömning, lÀrarna, miljön samt kritik mot waldorfskolan. Dessa teman har sedan satts in i ett teoretiskt sammanhang med hjÀlp av sociokulturell teori, dÀr de sociala sammanhangen betonas och dÀrför Àr sÀrskilt lÀmpade för en studie dÀr upplevelsen stÄr i centrum. Vad studien tydligt visar Àr att samtliga elever pÄ förhand oroat sig för övergÄngen till en annan skola men att ingen av dem beskriver att de sedan upplevt nÄgra egentliga problem.

Bakgrund: Avancerad cancer avser cancersjukdom som har spridit sig och inte l?ngre ?r botbar, d?r v?rdens fokus huvudsakligen ?r inriktat p? symtomlindring och livskvalitet. Sm?rta ?r ett vanligt och komplext symtom vid avancerad cancer och utg?r en betydande del av patienters lidande. Sm?rta ?r en multidimensionell och subjektiv upplevelse som p?verkas av personliga erfarenheter, livssituation och relationer.

Att vara mellanchef Àr pÄ mÄnga sÀtt en utsatt position. Man förvÀntas hantera krav frÄn bÄde över- och underordnade, samt frÄn sina kollegor som befinner sig pÄ samma nivÄ. Inom den offentliga politiska sektorn tillkommer ytterligare en dimension  -  kraven frÄn samhÀllet. Vilka Àr dessa krav? Hur skiljer de sig frÄn varandra? StÄr de i konflikt med varandra? Och framförallt; hur pÄverkar dessa mellanchefer pÄ individnivÄ? Undersökningen utgÄr frÄn Robert Karaseks Krav och kontroll-modell samt Aaron Antonovskys KASAM-teori.

I varje klass gĂ„r cirka fyra barn som lever under dysfunktionella förhĂ„llanden och det Ă€r upp till oss pedagoger att se dessa barn. Syftet med denna uppsats Ă€r att efter intervjuer med fyra personer som vuxit upp med en eller tvĂ„ missbrukande förĂ€ldrar fĂ„ en inblick i hur deras skolgĂ„ng sett ut. Vilken hjĂ€lp, rĂ„d och stöd fick de frĂ„n sina pedagoger? Hur vill de att en pedagog ska förhĂ„lla sig gentemot dessa barn? Vi valde AntonovskysÂŽs KASAM som teori för att analysera vĂ„rt resultat som efter analys visade pĂ„ följande slutsats, ingen av vĂ„ra informanter upplevde att de fick nĂ„gon hjĂ€lp eller nĂ„got stöd i skolan och deras viktigaste rĂ„d till pedagoger idag Ă€r att VÅGA FRÅGA! Den forskning vi valde ?Se de tidiga tecknen ?och ?Barn frĂ„n utsatta livssituationer? var relevant sĂ„ tillvida att vi fick bekrĂ€ftat att som pedagog mĂ„ste du se alla barnen och du mĂ„ste skaffa dig verktyg för att hjĂ€lpa dem. Vi kĂ€nner att under utbildningen har vi inte fĂ„tt sĂ„ mycket kunskap om barn frĂ„n dysfunktionella familjeförhĂ„llanden och vill med denna uppsats ta reda pĂ„ hur barnen sjĂ€lv vill bli bemötta. Vi kom fram till att vĂ„r uppsats fyller en stor funktion eftersom det inte finns mycket om hur barnen sjĂ€lv har upplevt sin skolgĂ„ng och hur de vill att pedagogerna ska förhĂ„lla sig till dem..

Syftet med arbetet Àr att belysa hur representanter i olika beslutsfattande positioner bedömer och resonerar kring konsthantverk och konsthantverkare samt att ge exempel pÄ representanternas bakgrund gÀllande utbildning och yrkeserfarenhet. Det Àr viktigt för konsthantverkare att synas i olika sammanhang för att kunna sÀlja sina produkter. I dessa sammanhang finns yrkesverksamma personer som ansvarar för bedömning av konsthantverkares föremÄl. Jag har valt att undersöka fyra olika instanser dÀr konsthantverkare kan tÀnkas delta: museum, samlingsutstÀllning, förening samt hemslöjdsbutik. Som metod anvÀndes kvalitativa intervjuer med Ätta representanter frÄn de utvalda instanserna.

Studien syftar till att undersöka varför elever inte medverkar pÄ lektionerna i idrott och hÀlsa, samt att jÀmföra det med vad lÀrare i idrott och hÀlsa tror Àr orsaken till att elever inte medverkar pÄ lektionerna. Syftet med studien Àr ocksÄ att se hur elever och lÀrare kan arbeta för att öka elevernas nÀrvaro pÄ lektionerna i idrott och hÀlsa.Teorin som studien utgÄr frÄn Àr: KÀnsla av sammanhang ? KASAM ? och den anvÀnda metoden Àr enkÀter. Studien inriktar sig pÄ gymnasieskolan och dÀrför har enkÀtstudier gjorts med 162 gymnasieelever pÄ tre olika skolor, samt 11 lÀrare i idrott och hÀlsa pÄ fyra olika skolor.I resultatet kan man se att de vanligaste orsakerna till att elever inte medverkar pÄ lektionerna i idrott och hÀlsa Àr bland tjejer sjukdom/skada och dÀrefter att det Àr för lite bollspel. Hos killar Àr den frÀmsta anledningen att det Àr för lite bollspel och dÀrefter sjukdom/skada.

AbstractThe aim of this study was to examine whether there are differences in Sense of Coherence between people in monotonous and non ? monotonous jobs with regard to birth order. In this present study, 89 individuals from three different working organizations participated, of which 51 (57, 3 %) of them were men and 38 (42, 7 %) women. The results showed that in varying occupations, firstborn children showed a higher level of Sense of Coherence. In monotonus jobs, middle children prove to have the lowest level of Sence of Coherence.

LÀxans syfte och konsekvenser, Àr en kvalitativ undersökning om lÀrares syfte med lÀxor och om lÀrare anvÀnder lÀxan som ett verktyg i förÀldrakontakten. I undersökningen intervjuas tvÄ högstadielÀrare och sex lÄgstadielÀrare dÀr en av dessa arbetar och har utbildning inom montessoripedagogiken. I uppsatsen analyserar jag lÀrarnas svar utifrÄn Antonovskys begrepp, KASAM samt Vygotskijs teori om att lÀrande sker i samspel med andra. Alla lÀrare i undersökningen ger lÀxor. Studien visar att syftet med lÀxor skiljer sig Ät beroende pÄ vilket stadie lÀraren Àr verksam.

Bakgrund: Att beskriva den n?rst?endes erfarenheter av sjuksk?terskans st?d vid palliativ v?rd i livets slutskede i hemmet ?r betydelsefullt, d? den n?rst?ende ?r den viktigaste och n?rmaste v?rdaren f?r den d?ende. D?rmed en v?l-fungerande kommunikation och en personcentrerad omv?rdnad har stor betydelse f?r den n?rst?ende vid den palliativa v?rden i hemmet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie ?r att beskriva n?rst?endes erfarenheter av sjuksk?terskans st?d vid palliativ v?rd i livets slutskede i hemmet. Metod: Denna litteraturstudie ?r baserad p? 10 vetenskapliga artiklar, med kvalitativ design. Samtliga artiklar har granskats och analyserats utifr?n Fribergs gransknings-och analysmetod av kvalitativa studier. Resultat: Resultatet har presenterats i kategorier och fem subkategorier. Huvud fynden fr?n denna studie visade att en god kommunikation och got bem?tande fr?n sjuksk?terskor gav n?rst?ende och deras d?ende en k?nsla av trygghet. Slutsats: N?rst?endes delaktighet med st?d av sjuksk?terskan i palliativ v?rd st?rker v?lbefinnandet f?r patienter och skapar trygghet genom ?ppen kommunikation, kunskap och ett holistiskt f?rh?llningss?tt..