Sökresultat:
130 Uppsatser om Kännedom om lantbruk - Sida 8 av 9
Gröngödslingens roll i odlingssystemet : en jämförelse mellan Mälarregionen och Östergötland
Green manuring is a way of creating an organic fertilizer by growing a crop that is mowed down. Besides the fertilizing effect this method has been shown to have a positive influ-ence on soil organic matter as well as weed flora, and green manure is an important me-thod of weed control in organic farming in parts of Sweden. However, the release of nu-trients from the green manure varies and can therefore be difficult to control. Risks for losses of nutrients are also present. Although the area of organic farmland is increasing in Sweden, the use of green manure is decreasing.This report contains a literature study which compiles research on the functions of green manure in a cropping system and also how the crop can be used if harvested, for example to produce biogas.
Tillståndsprövning - för lantbruk med djurhållning : en intervju undersökning med länsstyrelserna i Kalmar- och Hallands län.
The task of making a correct application for B- activities is the foundry time consuming
task. Information and facts concerning your entire business activity shall be attached into
a description of environmental consequences, which will be the basis for the decision
making whether the activities shall be granted a permission to practise environmentally
hazardous actions or not.
When the Environmental Act were established 1999, the permission process became
more extensor. With this study I want to give an insight about how these applications are
made. The methods I have used to collect information are a study literature where the
Environmental Act has been the focus, and qualitative interviews with two County
Administrative Board. I used the Environmental Act to understand why permission is
needed and the interviews to give me insight in how the work is done.
My conclusion is that it is very unusual that an application is granted without
complements.
Riskhantering vid kreditgivning till lantbruksföretag : riskanalyser av fyra fallgårdar
The last years? financial situation has contributed to an increased willingness from the banks to handle risks. The most important risk to cope with is a risk that is related to a customer?s ability to repay loans. Forecasts indicate that in the future, Swedish farmers will be facing profitability challenges, which points to a need to reconsider the banks procedures considering risk management in credit granting for agricultural businesses.Today?s risk management will be given two complements in this study.
Lantbruksjournalisters kunskap och inställning till GMO : en kvantitativ undersökning av journalister som skriver om den gröna näringen
Den svenska debatten om användningen av GMO har varit en het och infekterad fråga i
många år. Förespråkarna och motståndarna till GMO är långt ifrån varandra och
positionerna är tämligen låsta. Hur kan det komma sig att man ser användning av GMO
på så vitt skilda sätt?
Jag började fundera på vad de som mestadels förmedlar informationen om GMO själva
har för syn på ämnet. Studien fokuseras på journalister som bevakar och skriver om den
gröna näringen i svenska tidningar.
Strategier vid generationsskifte : ekonomiska implikationer för olika intressenter
A large number of farms within the agricultural sector will shortly be facing a point of time where the farm will be transferred to the next generation. The grantor can choose between totally 8 different strategies to transfer the farm, of which purchase, gift and a mixed form of these are the most common. During 2007 almost 10 000 transfers of agricultural estates occurred in Sweden and the expectation for the coming years is that about 15 000 estates will be transferred each year. By the time a transfer is about to materialize there are usually several stakeholders that in one way or another is trying to influence the outcome of the transfer. The choice of transfer method affects the conditions and possibilities for compensating the siblings.
Gårdsråd ? en väg mot förbättrad lönsamhet? : en kvalitativ studie i hur lantbruksföretagaren ser på gårdsrådets effekt att påverka företagets resultat.
Ett lantbruksföretags förutsättningar ser lite olika ut beroende av vilken del av världen man väljer att studera. Om vi ser till det svenska lantbruket har det förändrats från en reglerad marknad där kooperations ställning var väldigt stark, för att sedan avregleras och slutligen åter regleras när Sverige blev medlem av den europeiska unionen. Många fick ett klart besked hösten 2007 hur beroende vi är av andra länders skörderesultat. Det har utmynnat i att allt fler ser sig utanför det egna landet för att utbyta erfarenheter och för att få ny input och nya idéer till den egna verksamheten.Gårdsråd innebär att företagaren bildar en samrådsgrupp tillsammans med de rådgivare och/eller andra intressenter kring företaget. Banken kan vara en intressent som är involverad i företaget men kan vara mindre aktiv i gruppen än vad t.ex.
Hem till gården : att samordna och marknadsföra en lantgårdsdestination
På grund av dålig lönsamhet har många lantbruk tvingats diversifiera sin verksamhet till att inkludera andra verksamhetsområden än det traditionella lantbruket. Det absolut vanligaste området är agrikulturell turism eller även kallad lantgårdsturism som innebär att lantgårdsfamiljen öppnar upp sitt hem för turister. Turism är som verksamhet väldigt skilt från att driva lantbruksverksamhet vilket leder till att många aktörer kan finna denna övergång problematisk. Våra teoretiska och empiriska fynd talar för att marknadsstrategi och kommunikation är områden där dessa aktörer ofta saknar kunskap. Därför har vi i denna uppsats valt att fokusera på hur aktörer inom denna bransch kan samordna och marknadsfora sin verksamhet.Wannborga på Öland AB utgör fallstudieobjektet i denna uppsats vilka kompletteras med ytterligare referensobjekt.
Lean för lantbruksföretaget : utvärdering av industriellt managementsystem i agrar kontext
The competitiveness and profitability of swedish farm enterprises is frequently discussed in agricultural media. Increased exposure to the surrounding world with greater competitive pressure and considerable price fluctuations in the agricultural markets demand new ways of acting to secure the agricultural sector?s long-term survival and profitability. Structural change and/or diversification leads to increased numbers of stake-holders around the farm enterprise and thereby also the expectations of the farmers ability to lead and coordinate resources. Lean is the name of a management model developed by Toyota, influenced by the lack of resources in Japan during the post WWII period.
Allm?n kunskap om det allm?nt veterliga ? en paradox?
Av 35 kap. 2 ? f?rsta stycket r?tteg?ngsbalken framg?r att det inte kr?vs bevis f?r omsta?ndigheter som a?r allma?nt veterliga. Med allma?nt veterliga omsta?ndigheter a?syftas notorisk kunskap, det vill s?ga fakta och erfarenhetssatser som ?r allm?nt k?nda.
Hinder för investering i automatisk mjölkningskarusell
Sveriges och världens mjölkföretagare blir bara större och större. DeLaval AB har som
följd av detta valt att utveckla en karusell med robotarmar som ska kunna mjölka större
besättningar automatiskt. Karusellen introducerades i media under hösten 2010 och
provas nu på ett par olika gårdar i världen.
Jag har valt att göra en intervjuundersökning där jag frågat större mjölkföretag vad de
ser för hinder för att investera i DeLaval ABs nya automatiska mjölkningskarusell. Jag
var intresserad av vad det finns för hinder för en investering och vad DeLaval AB kunde
göra åt dem för att fler ska bli intresserade av att investera i karusellen.
Jag valde den kvalitativa intervju metoden till mina intervjuer för att kunna få fram lite
mer av varje lantbrukare. Det visade sig bra då det var ganska lika tankar som
lantbrukarna hade samtidigt som de flesta hade något speciellt att berätta.
Rengöringssystem för automatiska maskiner för filterkaffe
Provtagning är en essentiell del inom avloppsvattenreningsverksamheter där det behövs för att avgöra reningsgraden och kvaliteten på utgående vatten. Käppalaförbundets avloppsreningsverk (Käppala) på Lidingö behöver utöver detta även kontrollera slammet, då reningsverket är REVAQ-certifierat. En REVAQ-certifiering innebär bl.a. att ett avloppsreningsverk bedriver ett aktivt uppströmsarbete så att slam från reningsprocessen kan återanvändas som gödningsmedel för lantbruk. För att försäkra sig om att leva upp till de krav som ställs för REVAQ-certifiering, behöver Käppala regelbundet utvärdera sin verksamhet.
Kvalitetssäkring av provtagningen vid Käppala reningsverk
Provtagning är en essentiell del inom avloppsvattenreningsverksamheter där det behövs för att avgöra reningsgraden och kvaliteten på utgående vatten. Käppalaförbundets avloppsreningsverk (Käppala) på Lidingö behöver utöver detta även kontrollera slammet, då reningsverket är REVAQ-certifierat. En REVAQ-certifiering innebär bl.a. att ett avloppsreningsverk bedriver ett aktivt uppströmsarbete så att slam från reningsprocessen kan återanvändas som gödningsmedel för lantbruk. För att försäkra sig om att leva upp till de krav som ställs för REVAQ-certifiering, behöver Käppala regelbundet utvärdera sin verksamhet.
Strategiskt beslutsfattande : hur svenska lantbrukare agerar för att anpassa sig till sockerreformen
A severe profitability decline in sugar beet production in all of Europe is one of the consequences of the latest reform of the EU sugar regime. In south of Sweden, sugar beets is the crop that has been the most profitable by far for the last decade. The high profitability has contributed to the high rate of increase in the price of land and has restrained the structural change towards a more effective agriculture. Because of the reform, all sugar beet producers are facing diminishing income and must find ways to compensate this.
The aim of this master thesis is to study how Swedish farmers adapt to the sugar beet reform. A questionnaire was sent to 354 randomly selected sugar beet producers.
Inträdesbarriärer till lantbruksbranschen : en studie av upplevda hinder
Andelen svenska lantbrukare i övre medelåldern ökar, samtidigt minskar andelen lantbrukare under 35 års ålder. Detta problem återfinns i hela västvärlden och har nu
uppmärksammats även från politiskt håll. Nyligen framlades ett åtgärdsprogram om hur Centerpartiet vill föryngra lantbrukskåren, författarna ville därför undersöka de faktiska barriärerna som hindrar yngre från att komma in i branschen.
Genom undersökning av inträdesbarriärer för småföretagare, där det finns betydligt mer studier, har författarna kunnat urskilja ett antal barriärer som skulle kunna vara hinder
för succession även i lantbruksbranschen. Den mest allmänt diskuterade är kapitalbehovet, men det finns fler. Några exempel som kan nämnas är hur inkomstpotentialen ser ut i framtiden, möjlighet att vara ledig och sociala barriärer.
Något som också påverkar möjligheterna för yngre att starta är utbudet på marknaden, då många äldre väljer att behålla företaget så länge som möjligt.
För att studera denna problematik, om in- och utträdesbarriärer i lantbruksbranschen, har författarna genomfört intervjuer som grundar sig på den litteraturgenomgång som genomförts.
Belöningssystems utformning: en fallstudie av Föreningssparbanken och Alviksgården Lantbruk AB
Den hårdnande konkurrensen på dagens marknader, har medfört att företagen insett betydelsen av personalens beteende och dess avgörande inverkan på verksamhetens effektivitet. För att företag ska kunna hävda sig i den hårda rivaliteten om marknadens kunder krävs en medveten samordning av resurser och handlingar mot bestämda mål. Ett styrmedel som kan användas för att skapa samstämmighet mellan ett företags mål och de anställdas handlingar är belöningssystem. Belöningssystemets uppgift är främst att motivera personalen att utföra sina arbetsuppgifter effektivt men även behålla nyckelpersoner kvar i företaget. Att utforma ett effektivt belöningssystem kan av företagsledningar betraktas som en komplicerad och tidskrävande uppgift.