I denna studie undersöktes frostkänsligheten hos matärt (Pisum sativum var. sativum), foderärt (Pisum sativum var. arvense) och sojaböna (Glycine max) vid tre olika stadier i plantans tidiga utveckling. Syftet med studien är att öka kunskapen kring hur kulturerna påverkas av låga temperaturer, och genom detta bidra till en ökad odlingssäkerhet, som i sin tur kan optimera avkastning och kvalitet i fält. Plantorna utsattes för en simulerad frost (-2 ?C, 10 h) i klimatkammare vid tre olika tidiga utvecklingsstadier.

Vilken plats har lantraskor i dagens rationaliserade och högproducerande lantbruk och hur bidrar de till försörjningsmöjligheterna på landsbygden? Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lantraskors egenskaper beskrivs, och hur detta positionerar dem som lämpliga för olika typer av produktion. Uppsatsen grundas i en intervjustudie med lantbrukare som bedriver produktion med lantraskor. Detta kompletteras med intervjuer med representanter från de respektive avelsföreningarna för lantraserna Fjällko, Rödkulla, Fjällnära ko samt allmogekor (Bohuskulla, Ringemålako och Väneko). Genom att analysera materialet med kritisk diskursanalys identifieras centrala teman i diskursen om lantrasernas produktion.

I dagens lantbruk är det intressant att minska kostnaderna för insatsvaror och därmed förbättra lönsamheten. GPS-teknik med autostyrning ger möjlighet för lantbrukare att minska kostnaderna för insatsvaror i växtodling. De främsta möjligheterna att minska kostnaderna är genom att minimera överlapp i jordbearbetning. Syftet med denna studie är att utreda och analysera hur lönsamheten förändras i ett växtodlingsföretag på 150 hektar genom att investera i GPS-teknik. Studien omfattar 2 fiktiva fallgårdar med olika strategier för jordbearbetning.

Denna studie syftar till att identifiera vad det är som driver eller hindrar lantbrukare i Östergötland att ställa om sitt lantbruk till ekologisk produktion och huruvida de identifierade påverkningsfaktorerna skiljer sig åt mellan konventionella och ekologiska lantbrukare. Semistrukturerade intervjuer med tre konventionella samt fyra ekologiska lantbrukare genomfördes för att undersöka deras erfarenheter. Respondenternas erfarenheter redovisas i sex identifierade teman; Gårdsspecifika förutsättningar, Ekonomi, Politik, Administration och regelverk, Miljö och hälsa samt Produktionsteknik. En jämförelse mellan de båda grupperna genomförs och det empiriska materialet ställs mot tidigare forskning. Resultatet av studien visar att skillnader mellan ekologiska och konventionella lantbrukares uppfattningar kring hinder och drivkrafter förekommer, men inte inom alla teman.

Lantbrukare står inför ett problem då en vanlig generationsväxling, där den yngre familjegenerationen tar över och driver gården, inte går att genomföra i brist på intresse från arvingarnas sida eller då arvingar saknas. Ett lantbruk har ofta drivits under lång tid och eftersom ägaren oftast bor på sin gård är det ett känslomässigt stort beslut att ta när pensionsåldern närmar sig. Det är inte bara ett arbete som försvinner utan en hel livsstil och ibland långa familjetraditioner. Å andra sidan finns det lantbruksintresserade personer som står utan familjegård att ärva och då står inför stora utmaningar. Lantbruk kräver stora kapitalinsatser för att kunna köpas och det är ett riskfyllt projekt eftersom personen inte känner gården vid övertagandet.

Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att genom att analysera r?ttsfall unders?ka vilka huvudsakliga faktorer som p?verkar revisorer och redovisningskonsulters ben?genhet att anm?la misst?nkt penningtv?tt. Fr?gest?llning: Vilka faktorer ligger fr?mst bakom en revisor/ redovisningskonsults ben?genhet att anm?la misst?nkt penningtv?tt? Metod: Kvalitativ metod. Dokumentanalys. Slutsats: Sammanfattningsvis visar den h?r studien att de fr?msta faktorer som p?verkar en revisor eller redovisningskonsults ben?genhet att anm?la misst?nkt penningtv?tt fr?mst beror p? kundrelationer samt erfarenhet..

Historiskt sett har lantbruk under en längre tid haft sämre lönsamhet än många andra branscher. Det är en bransch som karaktäriseras av kapitalintensiva investeringar och många osäkerhetsfaktorer. Samarbete bönder emellan är inget nytt fenomen, så många som 60 ? 80 procent av Sveriges lantbrukare samarbetar i någon form. Samarbete ger lantbrukare möjlighet att sänka vissa fasta kostnader. Tidigare studier belyser vilka möjligheter ett mer integrerat samarbete i form av ett driftsbolag har att genera ytterligare ekonomiska fördelar.

Va?rdet hos konsumenter definieras och utva?rderas pa? ma?nga olika sa?tt. Denna uppsats a?mnar testa en modell fo?r att ma?ta varuma?rkesva?rde och se om den kan anva?ndas fo?r att ma?ta produktva?rdet fo?r en oka?nd produkt i dagligvaruhandeln. Detta genom att applicera modellen pa? produktens produktnamn.

A possible way to reduce pollution and slow down the process of global warming is to increase the usage of renewable energy sources. One of these renewable energy sources is solar power. With the aid of solar panels and solar cells the energy from the sun can be transformed into both heating and electricity. The requirement to use the sun in this fashion is a suitable surface, for example a big roof, an angle between 40-60 degrees and that the surface should be exposed to the south. Almost every farm meets these requirements.

Denna uppsats belyser processen där biogas bildas och hur denna process utnyttjas av människan. Människan kan använda biogas till att driva fordon, alstra el och värme och biprodukterna från processen kan användas som gödningsmedel till lantbruk. Vi gör en jämförelse mellan biogas som naturresurs och andra energikällor för att visa hur biogas kan vara en alternativ energikälla för framtiden. Uppsatsen behandlar även ett miljöperspektiv där vi analyserar hur biogasen påverkar den miljö vi lever i. Det vi vill ta reda på är om biogas är en naturresurs, nu och i framtiden, som kan nyttjas för att minska belastningen av miljön..

Denna uppsats behandlar råvaruoptioner ur en spannmålsodlande lantbrukares perspektiv. Optionsinstrumentet grundar sig på finansiella terminer och syftar till att hantera råvarurisken som lantbrukare möts av till följd av svängningar på spannmålsmarknaden. Då dessa svängningar har blivit allt kraftigare de senaste åren motiveras ett instrument som möjliggör en säkring av värdet på lantbrukarens råvara allt mer.Optionsinstrumentet introducerades år 2007 av Handelsbanken, som idag är den enda aktören som erbjuder tjänsten på marknaden. Målet med denna uppsats är att tydliggöra begrepp gällande råvaruoptionshandel samt att lägga en kunskapsgrund för implementering av denna handel inom svenskt lantbruk. Utöver detta ämnar uppsatsen att tydliggöra hur optionshandel kan öka lönsamheten i det spannmålsodlande lantbruksföretaget.

Svenska Lantmännen är en av Sveriges största koncerner inom lantbruks- och livsmedelsindustrin. Lantmännen lantbruk består bl.a. av en foderdivision vars huvudsyfte är att förse de svenska lantbrukarna med djurfoder. Denna rapport syftar till att presentera förslag på hur en ökad produktivitet, effektivitet och driftsäkerhet vid foderfabriken i Norrköping kan uppnås. Arbetet har resulterat i flera förbättringsförslag som direkt medför en ökad produktion och driftsäkerhet.

Den förste juli 2011 beslutade Kemikalieinspektioen att godkänna användandet av det tillväxtreglerande preparatet Moddus 250 EC från Syngenta Crop Protecktion A/S i samtliga stråsädesgrödor. Detta var ett beslut som framkommit efter en dom i regeringsrätten den 22 september 2010 (KemI, 2011). Samtidigt är inte den svenska kvarnarindustrin beredd på att ta emot spannmål som är tillväxtreglerad. Jag blev intresserad hur detta skulle påverka svenska lantbrukare och hur de skulle hantera denna lagändring som inte går att utnyttja vid odling av spannmål till humankonsumtion då svenska kvarnindustrin inte tar emot spannmålen. För att undersöka detta gjordes en litteraturstudie i ämnet samt kompletterande intervjuer med öppna frågor till fem företag/organisationer. Litteraturstudien visade på att frågan länge varit aktuell och debatterats sedan 1987 då den första restriktionen om stråförkortning kom. Denna gällde alla sädesslag utom råg som var undantaget p.g.a.

The Dairy business is changing a lot because of some scandals in the agricultural area for example the BSE crises in Great Britain. Because of the scandals the food industry and the farm association have created a certifying system; IP-Sigill Swedish standard system. We contacted Skånemejerier as they have been successful in the certifying area. They asked us if we wanted to do a study in the certifying area of dairy farmers. At Skånemejerier they gave us most of the literature in the area about certifying. The result of the study, is that we have taken up the most common remark?s. The most frequent remark is journal over routines in management of dairy cows on daily basis. Another remark of the study is that the frequency of the remarks decreases with greater production..

La?roplanen anger att undervisningen i skolan skall anpassas efter varje elevs behov och fo?rutsa?ttningar. En fra?ga a?r da?: hur arbetar la?rarna med individualisering i skolan? Denna studies syfte var att underso?ka hur la?rare fo?rha?ller sig till individualisering i biologiundervisningen, med fokus pa? evolutionsbiologi. Fem la?rare som undervisar i biologi fo?r a?r 7 ? 9 intervjuades.