Sök:

Sökresultat:

725 Uppsatser om Känna sig hemma - Sida 42 av 49

Livskvalitet i dödens vÀntrum - En syntes av kvalitativ forskning kring livskvalitet inom palliativ vÄrd

Inledning: Tidigare var det vanligast att dö hemma, vÄrdad av sina anhöriga. Idag dör den storamajoriteten pÄ olika vÄrdinrÀttningar, omgivna av vÄrdpersonal. Döendeprocessen har pÄ mÄnga sÀttprofessionaliserats vilket fÄtt positiva följder i form av exempelvis bÀttre symtomlindring men Àveninneburit vissa problem dÄ vÄrdarna saknar den personliga relationen till patienten. Utmaningen försjuksköterskan Àr att lyckas hitta personen bakom patienten i ett rutinbaserat system. Bakgrund: AttmÀnniskor lever allt lÀngre medför att mÄnga lever en betydande del av sina liv med en eller flerakroniska sjukdomar.

Modellering av fukt i en yttervÀgg pÄ ett fritidshus

Detta Àr ett examensarbete utfört pÄ Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) i Norrköping som Àr en del av Linköpings Universitet i samarbete med Peab som intressent.Historiskt sett har byggbranschens intresse för logistik varit svalt vilket har lett till att logistiken inom denna bransch har halkat efter i förhÄllande till övriga branscher. Syftet med detta examensarbete Àr att utifrÄn ett logistiskt synsÀtt tillhandahÄlla anpassningsförslag till SCOR-processerna ?Make? och ?Return? sÄ att dessa stÀmmer bÀttre överens med byggbranschen i allmÀnhet samt finna förbÀttringsförslag kopplade till byggprocessen och returflöden av material hos Peab utifrÄn ett logistiskt hÀnsynstagande.För att kunna göra detta kommer examensarbetet avhandla hur byggbranschen passar in i SCOR-modellen i dagslÀget med avseende pÄ Make och Return. DÀrefter kommer exjobbet att komma med olika anpassningsförslag som framkommit lÀngs med arbetets gÄng. Ett sÄdant förslag Àr att införa en nivÄ 4 i SCOR för Produce and Test (sM3.4) som ska gÄ in lite djupare i detalj pÄ hur de olika byggnationsmomenten gÄr till och vad som ingÄr i dessa.

Alkoholmissbruk hos förÀldrar och dess konsekvenser pÄ kommunikationen med barnet och barnets utveckling.

Abstrakt Barnen med alkoholmissbrukande förÀldrar lever i svÄra förhÄllanden och de Àr noggranna med att bevara hemligheten om alkoholmissbruket. Barnets liv pÄverkas mycket negativt och det orsakar destruktiva konsekvenser i barnets framtid. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur förÀlderns alkoholmissbruk pÄverkar kommunikationen med barnet och hur barnets utveckling pÄverkas. Syftet besvarades genom öppna frÄgor till barn till förÀldrar med alkoholmissbruk. Deltagarna i studien Àr fyra barn mellan 14 och 15 Är gamla och en mamma till tvÄ barn pÄ 11 och 14 Är.

Familjehemmens upplevelser av kommunikationen : Mellan familjehemmen och kommunen

Syftet med den hÀr studien Àr att se hur kommunikationen och informationsflödet ser ut mellan familjehem och kommunen samt hur familjehemmen upplever kommunikationen. Anledningen till att vi ville undersöka detta var eftersom vi var intresserade av Àmnet, att media har pÄpekat problem inom familjehem samt att vi inte hittade nÄgon tidigare forskning som undersökte detta. DÄ vi var intresserade av hur familjehemmen upplever kommunikationen valde vi att utföra studien ur familjehemmens perspektiv.Ett familjehem Àr en familj som tar emot ett barn som inte kan bo hemma hos sina egna förÀldrar pÄ uppdrag av en kommun eller ett företag som arbetar Ät kommunen (SKL, 2013a; Familjehemmet, 2013a)Teorierna som vi har valt att anvÀnda oss utav för att senare analysera resultatet har berör Àmnena kommunikation och information. Anledningen till att vi valde dessa teorier var dÀrför att de passar vÄrt syfte samt att missförstÄnd och konflikter kan bero pÄ bristande kommunikation eller brister i informationsflödet.För att utföra den hÀr studien sÄ har vi anvÀnt oss av en kvalitativ ansats dÀr vi har intervjuat tre olika familjehem, ett ansikte-mot-ansikte och tvÄ via telefon. Intervjuerna har haft en halvöppen struktur med en intervjuguide (se bilaga 1) med mestadels öppna frÄgor.

Jag finns hÀr! Var Àr du? : Kommunikation via IKT

Uppsatsen syftar till att undersöka former och frekvens av IKT i ett kommunikativt syfte i skolan.I bakgrunden presenteras att kommunikation med datorerna sÀtter sin prÀgel pÄ mÀnniskors liv och Internet pÄverkar i hög grad den dagliga tillvaron. Hur tillgÄngen till datorer Àr i svenska hem och skola samt vilken betydelse datorns placering i har arbetssituationen belyses.I den teoretiska bakgrunden beskrivs vad kommunikation och information Àr, att vi alltid kommunicerar men det Àr skillnad pÄ de medel som anvÀnds. HÀr belyses Àven datorns betydelse för kommunikation inom informations- och kommunikationstekniken (IKT). HÀr exemplifieras vidare datorn i ett pedagogiskt syfte och dess anvÀndning inom skolan samt att kringmiljön Àr viktig.Studien Àr huvudsakligen baserad pÄ en kvantitativ metodinriktning i form av en enkÀtundersökning dÀr lÀrare och elever vid tre skolor i sex olika klasser svarar pÄ frÄgor kring datorns nyttjande bÄde inom skolan och i hemmet.Resultatet visar att bÄde elever och lÀrare Àr frekventa anvÀndare av datorer och kommunicerar via IKT i olika former. BÄda grupperna Àr positiva till att i ökad grad kommunicera via IKT.

AffÀrsmÀssigt motiverad - en analys av begreppet i rÀnteavdragsbegrÀnsningsreglerna

De första reglerna om rÀnteavdragsbegrÀnsningar trÀdde i kraft den 1 januari 2009, men trots de regler som dÄ infördes fanns det möjlighet att undgÄ bolagsbeskattning i Sverige med hjÀlp av s.k. rÀntesnurror. Denna möjlighet utnyttjades av bolag i intressegemenskap varför en skÀrpning av reglerna infördes den 1 januari 2013.Den nya huvudregeln innebÀr att alla lÄn i en intressegemenskap omfattas av reglerna. Huvudregeln fÄr anses vara tÀmligen lÀttillÀmpad och har inte heller diskuterats nÄgot avsevÀrt i praxis. Dock har en av kompletteringsreglerna, den s.k.

  GrÀnsöverskridande identiteter :  En kvalitativ studie om identitetsupplevelser hos unga vuxna kvinnor med migrationsbakgrund

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur unga vuxna kvinnor upplever sin identitet i förhÄllande till sin migrationsbakgrund. Studien avgrÀnsades till sex kvinnor födda utanför Skandinavien och som immigrerat till Sverige innan de uppnÄtt Äldern för skolstart eller födda i Sverige med en eller bÄda förÀldrarna födda utanför Skandinavien. Eftersom intentionen med studien var att generera kunskap baserad pÄ kvinnornas subjektiva erfarenheter valdes en kvalitativ metod med narrativt inriktade intervjuer. Syftet med denna metodstrategi var att via en temainriktad intervjuguide möjliggöra en fördjupad detaljbeskrivning av kvinnornas identitetsupplevelser i olika sociala kontexter. Vid analysen av data anvÀndes en hermeneutisk tolkningsstrategi för att identifiera och tolka innebörden i de centrala temata som kvinnorna berÀttade.

Barns syn pÄ att lÀra sig lÀsa och skriva - Att ta tillvara pÄ barns egna tankar om sitt första skriftsprÄkslÀrande

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en uppfattning om hur de Àldsta förskolebarnen ser pÄ sitt lÀrande. Mer specifikt hur de uppfattar att de lÀr sig lÀsa och skriva samt att lÄta barnens syn pÄ sin tidiga skriftsprÄksinlÀrning fÄ komma fram.Teori: Detta Àr en kvalitativ studie som undersöker barnens uppfattningar om sitt skriftsprÄkslÀrande. Det har varit viktigare att tolka och förstÄ resultaten Àn att studien skulle vara generaliserbar (Stukåt, 2005).Metod: Intervju/samtal för att lÄta barn uttrycka sin uppfattning om hur de uppfattat att de lÀrt sig lÀsa och skriva. Genom barnintervju som metod lÄta barns röst bli hörd.Resultat: Barnen beskrev att de lÀrt sig lÀsa och skriva pÄ flera olika sÀtt. T.ex.

"Att se Àr att tro pÄ den andre" : En studie om hur idrottslÀrare arbetar för att motivera elever till ett livslÄngt intresse för fysisk aktivitet.

Orden motivation och motivationsarbete Àr tvÄ ord som hör hemma i skolans vÀrld men Àven utanför skolans vÀggar. De Àr i synnerhet viktiga inom Àmnet idrott och hÀlsa, dÄ mÄnga elever inte deltar i idrottsundervisningen. Det Àr lÀttare att prata om motivation Àn att utföra det praktiskt. Elevers attityd till Àmnet Àr det som Àr grunden till deras deltagande i idrottsundervisningen. Det Àr Àven den instÀllningen som Àr avgörande för om elever fortsÀtter med fysisk aktivitet efter avlutad skolgÄng.

"Det Àr lite ge och ta" : En kvalitativ studie om Work-Life Balance och utförandet av privata angelÀgenheter pÄ arbetstid

Syftet med denna undersökning Àr att öka förstÄelsen för hur anstÀllda balanserar arbete och övrigt liv med fokus pÄ de privata angelÀgenheter som görs pÄ arbetstid. Jag vill ta reda pÄ hur de anstÀllda rÀttfÀrdigar dessa handlingar och Àven undersöka om det finns skillnader mellan mÀn och kvinnor nÀr det gÀller vad man gör av privat karaktÀr pÄ arbetstid och uppfattningen kring det. Teoriavsnittet utgörs av i huvudsak tvÄ teman. Det ena temat Àr Work-Life Balance och tar upp bakgrund till fenomenet, konflikter mellan livets sfÀrer, de alltmer oklara grÀnserna mellan arbete och övrigt liv samt ett avsnitt om uppdelningen av hushÄllssysslor i ett förhÄllande. Det andra temat berör utförandet av privata angelÀgenheter pÄ arbetstid och behandlar forskning kring detta Àmne samt teoretiska förklaringar kring detta beteende.

HÀlsofrÀmjande pÄ arbetsplatsen : Faktorer som Àr förknippade med medarbetarnas nyttjande och icke- nyttjande av trÀningsförmÄner

En viktig förutsÀttning för en god hÀlsa och vÀlmÄende Àr fysisk aktivitet. I dagens samhÀlle Àr stillasittande ett problem dÄ maskiner ersÀtter vÄra arbeten och mÄnga har stillasittande arbeten, flertal hushÄlls maskiner i hemmet vilka bidrar till mindre fysisk aktivitet. Vilket leder till att vi inte rör pÄ oss i samma utstrÀckning som förr. Detta leder till sÀmre hÀlsa och större risk för sjukdomar. Arbetsplatsen Àr en bra arena för att introducera fysisk aktivitet för individen.

KartlÀggning av byggprocessen hos Peab med hjÀlp av SCOR

Detta Àr ett examensarbete utfört pÄ Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) i Norrköping som Àr en del av Linköpings Universitet i samarbete med Peab som intressent.Historiskt sett har byggbranschens intresse för logistik varit svalt vilket har lett till att logistiken inom denna bransch har halkat efter i förhÄllande till övriga branscher. Syftet med detta examensarbete Àr att utifrÄn ett logistiskt synsÀtt tillhandahÄlla anpassningsförslag till SCOR-processerna ?Make? och ?Return? sÄ att dessa stÀmmer bÀttre överens med byggbranschen i allmÀnhet samt finna förbÀttringsförslag kopplade till byggprocessen och returflöden av material hos Peab utifrÄn ett logistiskt hÀnsynstagande.För att kunna göra detta kommer examensarbetet avhandla hur byggbranschen passar in i SCOR-modellen i dagslÀget med avseende pÄ Make och Return. DÀrefter kommer exjobbet att komma med olika anpassningsförslag som framkommit lÀngs med arbetets gÄng. Ett sÄdant förslag Àr att införa en nivÄ 4 i SCOR för Produce and Test (sM3.4) som ska gÄ in lite djupare i detalj pÄ hur de olika byggnationsmomenten gÄr till och vad som ingÄr i dessa.

Möjliggöra och ta tillvara lÀrosituationer : en studie om vÀgledarens roll i förmedlandet av naturligt friluftsliv under tvÄ vinterfÀrder

I pedagogiken som vÀgledarskap i naturligt friluftsliv baseras pÄ handlar det om att lÀra genom verkliga situationer. Den syftar till att deltagarna pÄ en fÀrd, genom egna upplevelser och erfarenheter, ska utveckla fÀrdigheter för att sjÀlva kunna ge sig ut pÄ liknande fÀrder i framtiden. Huvudsyftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur en lÀrosituation pÄ en fÀrd kan se ut, och vilken roll vÀgledaren har för att en situation ska intrÀffa och leda till lÀrdomar. Studien bygger pÄ deltagande observation under tvÄ vinterfÀrder och efterföljande intervjuer med vÀgledarna.Till grund för vad vÀgledarna förmedlar under fÀrderna finns deras egna uppfattningar om friluftslivet. NÀr vÀgledarna beskriver sin syn pÄ friluftsliv tar de upp att friluftslivet i princip innebÀr att flytta sitt liv ut i naturen, och att de kÀnner sig hemma i att vistas i naturen.

Kvinnan som kosmopolit : En semiotisk analys av tidningen Cosmopolitans resereportage ur ett feministiskt och kosmopolitiskt perspektiv

Historiskt sett sÄ har mannen alltid setts som den resande kosmopoliten och kvinnan den som stannar hemma och tar hand om hushÄllet. Men tiderna förÀndras och detta levnadssÀtt sÀgs ha gÄtt till historien, eller? Feminister vÀrlden över debatterar Àven om att kvinnans roll som objekt ses tydligt i modemagasin, trots den starka frigörelsen och hennes förÀndrade status i samhÀllet.I denna uppsats ger jag er en bild av svenska tidningen Cosmopolitans kvinnliga kosmopolit och hur hon framstÀlls. Det som gör det extra intressant Àr namnet Cosmopolitan och dess koppling till kosmopolitism. Med hjÀlp av en semiotisk analys har jag funnit tecken som ger mig svar pÄ hur kvinnan framstÀlls och vilken av kosmopolitismens definitioner hon passar mest in pÄ.

Etablering pĂ„ snĂ€v marknad-om Gina Tricots möjligheter pĂ„ Åland

Åland Ă€r en ö vars invĂ„nare har utvecklat ett speciellt köpbeteende, som innebĂ€r att de Ă„ker utanför Åland för att shoppa klĂ€der. Detta för att utbudet pĂ„ Åland idag Ă€r smalt med endast ett fĂ„tal butiker. Avsikten med vĂ„r uppsatts Ă€r att undersöka och analysera möjligheten att öppna en lönsam Gina Tricot butik pĂ„ Åland. Det företag vi valt att se nĂ€rmare pĂ„ Ă€r Gina Tricot som Ă€r ett svenskt konfektionsföretag som startades 1997 med syftet att erbjuda bra mode till bra pris. Vi har utvecklat en etableringsplan utifrĂ„n Gina Tricots affĂ€rskoncept.

<- FöregÄende sida 42 NÀsta sida ->