Att leva med kronisk lungsjukdom innebär olika slags begränsningar i det dagliga livet för den enskilde människan. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av andnöd relaterade till kroniska lungsjukdomar. Studien baserades på åtta vetenskapliga artiklar som analyserades enligt kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att se andning och trötthet som ofrånkomligt sammanlänkade, att vara hindrad i kontakten med andra, att känna dödsångest och rädsla, att känna stöd från andra ger trygget, samt att sträva efter att förstå. Det framkom att personer med en kronisk lungsjukdom levde med en konstant kamp mellan sig själv, andnöd och trötthet.

Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en kronisk neurologisk sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet och kan delas in i fyra olika typer: benign MS, skovvis fortlöpande MS, kronisk progredierande MS och sekundär progressiv MS. Vanliga symtom hos personer med MS är gång-, koordination- och balanssvårigheter samt muskelsvaghet. Man ser att dessa personer är mindre fysiskt aktiva än friska trots att de behöver motion i samma grad som resten av befolkningen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelser av träning hos personer med MS. Metod: En kvalitativ metod där fem personer (5 kvinnor, medelålder 61 år) med MS intervjuades om deras upplevelser av träning med öppna frågor.

AbstraktSyfte:Syftet med studien var att undersöka vilken behandlingsstrategi sjukgymnaster inom Stockholms läns landsting väljer vid diagnosen kronisk tendinos i akillessenans mellanportion.Metod:En webenkät utformades och skickades ut till totalt 2267 legitimerade sjukgymnaster inom Stockholms läns landsting, som sökts upp via Elektroniska katalogen, till. Enkäten är inte validitets- eller reliabilitetstestad. Frågorna i enkäten var egenkonstruerade och baserade på studiens syfte. För att stärka studiens interna validitet gjordes en pilotstudie. Enkätundersökningen genomfördes från 14-02-05 till 14-02-19.

Kronisk stress hos hästar är ett stort problem både för hästen och för dess ägare. Stress kan uttryckas på olika sätt och många gånger är orsaken att hästen känner frustration på grund av att den inte kan utföra sina naturliga beteenden. Oavsett hur stressen uttrycks så tyder det på bristande välfärd. Fysiologiska kännetecken som rapporterats för kronisk stress hos hästar är förlust av dygnsrytmen hos kortisol, minskning av corticosteroid binding globulin (CBG) och därmed en ökning av fritt kortisol i blodet, samt reducerad frisättning av adrenocorticotropic hormone (ACTH) och minskad kortisolrespons. Stress kan även uttryckas beteendemässigt, bland annat genom stereotypier, som är oföränderliga, repetitiva beteendemönster som inte verkar ha någon funktion.

Att leva med kronisk sjukdom påverkar människan både fysiskt och psykiskt. Hela dennes livsvärld förändras. Att acceptera sin sjukdom och leva med den och allt vad detta innebär kräver stora förändringar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelse av att leva med multiple skleros. Artikelurvalet baserades på och utfördes via databaserna Medline, Cinahl och Academic search.

Syftet med studien var att beskriva och jämföra tandvårdsrädsla och attityder till tandhygienist vid studiens start samt 3 månader efter icke kirurgisk parodontalbehandling hos patienter med kronisk parodontit samt att beskriva hur olika bakgrundsfaktorer påverkar tandvårdsrädsla och attityder till tandhygienist. Ett ytterligare syfte var att studera sambandet mellan attityder till tandhygienist och tandvårdsrädsla. Studien var en jämförande studie med kvantitativ ansats och en del i en större experimentell studie med två aktiva interventioner för att påverka munhygienbeteende. Studien innefattade 109 studiedeltagare, 57 kvinnor och 52 män i åldrarna 25-65 år som var remitterade till specialistklinik för parodontologi. Frågeformuläret som användes gällande tandvårdsrädsla var Dental Anxiety Scale (DAS) med 4 påståenden avseende upplevelser för att besöka tandhygienist.

To reach health and wellbeing, despite a disease as rheumatoid arthritis, the patient needs help to manage and cope with his situation. The caregiver?s task is to give this support. The aim of this study was to illuminate how patients with rheumatoid arthritis experienced the relationship to the caregivers in the ?rheumatic-team?, and the participation in this team.

Bakgrund: Hepatit C är en leverinflammation som orsakas av ett virus. HCV räknas som blodburen smitta. Den största riskgruppen för att få smittan är sprutnarkomaner, vårdpersonal och patienter som fick smittan i vårdsammanhang, innan blod som användes inom sjukvården testades på viruset.Syftet: Att beskriva hur människor med kronisk hepatit C upplever att leva med sin sjukdom och hur bemötandet från sjukvården och omgivningen upplevs.Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Sju vetenskapliga, kvalitativa artiklar användes och en manifest innehållsanalys genomfördes.Resultat: Informanterna upplevde en förlorad tro på den egna kroppsförmågan och en sämre livssituation på grund av de fysiska sjukdomssymtomen. Att leva med hepatit C gjorde att framtiden kändes osäker och oförutsägbar.

Syfte: Syftet med studien var att, utifrån vetenskaplig litteratur, beskriva hur patienter med KOL upplever att livskvaliteten påverkas av sjukdomen och hur sjuksköterskor kan bidra till att bibehålla livskvaliteten hos dessa patienter samt att beskriva artiklarnas kvalitet gällande deltagare och bortfall i undersökningsgruppen.Metod: Deskriptiv litteraturstudie. Artiklarna har sökts i databasen Medline och via manuella sökningar vilket resulterade i 13 artiklar.Resultat: Patienter med KOL beskriver att oro och ångest över de fysiska begränsningarna som kommer med sjukdomen kan ha en negativ inverkan på livskvaliteten. Genom att delta i fritidsaktiviteter samt att umgås med familj och vänner höjdes välmående och livskvaliteten. Trots att de flesta patienterna var påverkade av symtom, sjukdom och oförmåga att delta i aktiviteter ansåg sig de flesta ha en god livskvalitet. För sjuksköterskan är det viktigt att inge hopp, ge stöd och stärka patienternas hanteringsförmåga.

Kronisk hjärtsvikt är en av de vanligaste orsakerna till sjukhusinläggning bland personer över 65 år och i Sverige lever ungefär 200 000 individer med detta tillstånd. Hjärtsvikt är ett tillstånd där hjärtats pumpförmåga är nedsatt vilket kan ha flera orsaker, till exempel klaffel eller hjärtinfarkt. Oavsett vad som utgör orsaken till hjärtsvikt är prognosen allvarlig och det har visat sig att livskvalitet skattas lågt hos patienter med hjärtsvikt. För att hjälpa och stödja patienterna är det betydelsefullt med god information och kommunikation mellan dem och hälso- och sjukvårdspersonalen. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hur patienter med hjärtsvikt upplever kommunikation och information med hälso- och sjukvårdspersonal.

SammanfattningBakgrund:Diabetes mellitus är en kronisk metabol sjukdom, i Sverige har cirka 350 000 människor sjukdomen och varje dag insjuknar två barn (0-18 år) i diabetes typ 1. Diabetes typ 1 drabbar främst barn och ungdomar där insjuknandet ofta sker ganska hastigt och kan upplevas som dramatiskt. När ett barn insjuknar berörs inte bara barnet utan också hela familjen. Den förändrade vardagen som sjukdomen för med sig lägger stort ansvar på föräldrarna, vilket kan leda till ett ökat känslomässigt lidande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn med diabetes typ 1.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk sjukdom som är orsakad av en kraftig eller totalt nedsatt insulinproduktion. Insulinet reglerar blodsockernivån och vid obalans kan det medföra allvarliga tillstånd och komplikationer. En kronisk sjukdom medför en omställning av levnadsvanor och skapar ett beroende av hjälp.Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser och erfarenheter av att ha barn med diabetes mellitus typ 1.Metod: Denna litteraturstudie gjordes utifrån en systematisk metod med en beskrivande design. Underlaget för resultatet utgjordes av nio artiklar där samtliga analyserades med inspiration av innehållsanalys. Målgruppen för studien var föräldrar till barn upp till 12 år med diabetes typ 1.Resultat: Många föräldrar var oförberedda på sitt barns diagnos och blev chockade i samband med diagnostillfället.

Studier visar att följsamhet till ordinerad behandling överlag är låg, framförallt hos patienter med en kronisk sjukdom. Sättet på vilket man följer sin behandling och tar sina läkemedel har inverkan på effekten och resultatet. Att för resten av livet vara beroende av en behandling som ständigt påminner om att man är sjuk och som kanske ger biverkningar, medför förändringar i det vardagliga livet. Syftet med studien är att utifrån ett patientperspektiv lyfta fram faktorer som påverkar följsamheten hos kroniskt sjuka. Det är en litteraturstudie baserad på sju kvalitativa artiklar.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med en kronisk, obstruktiv lungsjukdom, KOL. För att få en djupare förståelse av deras upplevelser har vi studerat 10 vetenskapliga artiklar som svarade mot syftet. Dessa analyserades enligt en metod för kvalitativ innehållsanalys. Resultatet beskrivs i 5 kategorier: begränsad och rädd vid andnöd, ensam, orolig och missförstådd, nedstämdhet och beroende, glädje och kunskap medför accepterande, samt att det är betydelsefullt med tillhörighet och anpassning. Dessa kategorier visade att personer med KOL upplevde sin sjukdom som ett hinder för att kunna klara sitt dagliga liv.

Smärta är det obehag som individen upplever ligga utanför den nivå av smärta som han eller hon upplever tolererbar. Smärtan benämns vanligtvis som antingen kronisk eller akut. Akut smärta är den som benämns som kortvarig och övergående, den övergår till kronisk smärta då det pågått längre än tre månaders tid. Smärtan uppstår utav en direkt eller indirekt skada som registreras utav de nociceptiva smärtreceptorerna. I fall där smärtans ursprung är okänd benämns smärtan som idiopatisk.