Ett akut stressvar är nödvändigt för överlevnad, men när stress blir kronisk kan problem uppstå. Kronisk stress leder till en mängd fysiologiska och känslomässiga effekter som är negativa för djuret och dess omgivning. Feromoner är kroppsegna doftsignaler som används av de flesta däggdjur för kommunikation och revirmarkering. Dessa kan tillverkas syntetiskt och användas för att behandla stressrelaterade problem hos bland annat katter. Fem olika ansiktsferomoner från katt har isolerats. Två av dessa ? fraktion F3 och F4 ? har kända användningsområden inom veterinärmedicin. F3 används av katten för ansiktsmarkeringar i det egna reviret och kan nyttjas för att skapa en tryggare miljö för katten i olika situationer där risk för stress föreligger.

Diabetes är en av Sveriges vanligaste folksjukdomar. Omkring 300 000 personer uppskattas ha diabetes i Sverige. Det är en kronisk och obotlig sjukdom och en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdomar och stroke. Än så länge är sjukdomen den vanligaste orsaken till amputationer av nedre extremiteter, njursvikt och blindhet. Sjukdomen orsakar årligen stort lidande, sjukhusvistelse och nedsatt funktionsförmåga hos den drabbade människan.

Att drabbas av kronisk sjukdom innebär många förändringar i personens liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med en kronisk smittsam sjukdom. Elva internationellt publicerade vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i sju kategorier. Att få diagnosen innebar förändring, att känna oro, rädsla och osäkerhet, att känna sig ensam och nedvärderad, att känna skuld och orenhet, att ha dålig hälsa och känna sig begränsad, att känna stöd och trygghet och att sträva efter ett normalt liv medförde nya rutiner. Sjukdomen medförde en vändpunkt i livet men orsakade också rädsla för stigmatisering och osäkerhet över vad som skulle hända.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en sjukdom som drabbar framför allt rökare. En patient med sjukdomen KOL lider av kronisk andningssvikt vilket exempelvis kan påverka hjärtat. Andra konsekvenser som kan uppstå är bland annat osteoporos, minskad muskelstyrka och muskelmassa samt ökad risk att drabbas av malnutrition. Malnutritionen orsakas bland annat av en hög ämnesomsättning i samband med ökat andningsarbete. Malnutritionstillståndet är en riskfaktor för mortalitet och bidrar till att överlevnadstiden minskar.

Den som har en kronisk sjukdom är beroende av andra människor för att kunna hantera det dagliga livet. Genom sundare livsstil med tobaksavvänjning, motion och bättre mat, kan en del kroniska sjukdomar förebyggas och lindras. För att stödja patienter ges patientundervisning i olika former. Med utgångspunkt i ett livsvärldsperspektiv utgör patientens skildring av sin vardag grunden för vården. Syftet var att genom en litteraturstudie belysa hur personer med kronisk sjukdom upplevde patientundervisning.

Syftet med studien var att fånga in hur trötthet och smärta påverkar vardagen för unga vuxna med reumatisk sjukdom.Metoden är kvalitativ och för datainsamlingen gjordes semistrukturerade intervjuer. Materialet transkriberades transkriberades i sin helt och när det var klart påbörjades analysering av det som framkommit. I analysen sökte vi efter meningsbärande enheter och försökte ordna dem i kategorier och underkategorier. Resultatet visar att sjukdomen har en stor påverkan på våra informanters liv, men att de också har bra strategier för att kunna leva med sjukdomen. Det visar också på att även om strategierna är bra och de vet hur de ska hantera sjukdomen så stöter de på hinder, till exempel har skolgången blivit negativt påverkad för de flesta av informanterna.

Kronisk sjukdom berör många människor och livsstilsförändringar i samband med sjukdomsbilder är viktiga ur både individ- och samhällsperspektiv. Litteraturstudie användes som metod för genomförandet av studien. Syftet med studien var att undersöka vilka metoder för patientutbildning som fanns beskrivna för hur sjuksköterskor skulle kunna öka motivationen till livsstilsförändringar hos patienter med kronisk sjukdom samt hur dessa metoder upplevdes av patienter och sjuksköterskor. Sökning efter relevanta artiklar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Begränsning gjordes till vuxna patienter med de kroniska sjukdomarna: KOL, ischemisk hjärtsjukdom och diabetes typ 2.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Livskvalitet definieras av WHO som upplevelsen av livssituationen samt förmågan att påverka denna i förhållande till egna mål. Att drabbas av kronisk sjukdom kan innebära en förändrad livssituation. För patienter med kronisk njursvikt, anpassas tillvaron till livsnödvändig och tidskrävande dialysbehandling vilket kan påverka livskvaliteten. Syfte: Syftet var att belysa patienters livskvalitet vid dialysbehandlad kronisk njursvikt. Metod: En systematisk litteraturstudie där sökningen resulterade i fem kvalitativa och tre kvantitativa artiklar.

The purpose of this litterature review is to illustrate the nursing care to patient with chronic pain. As a theoretic frame for this study we choose Aron Antonowsky. The results of this study are based on 8 scientific articles. The findings are presented in main categories and ideas. The findings show that chronic pain is a multidimensional phenomenon that influences peoples quality of life in a physical, psychological as well as social way.

Syftet med denna studie var att beskriva betydelsen av arbetsterapeutiska interventioner för personer med kronisk whiplashskada. En kvalitativ metod valdes, där halvstrukturerade frågor genomfördes med åtta deltagare. Kriterierna var att deltagarna var män och kvinnor i olika åldrar, hade kronisk whiplashskada samt deltagit i arbetsterapeutiska interventioner. Deltagarna skulle även befinna sig i olika WAD-stadier samt vara i olika längd i rehabiliteringstiden. Innehållsanalys valdes som analysmetod och det slutgiltiga resultatet presenterades i tre kategorier.

Diabetes är en av Sveriges vanligaste folksjukdomar. Omkring 300 000 personer uppskattas ha diabetes i Sverige. Det är en kronisk och obotlig sjukdom och en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdomar och stroke. Än så länge är sjukdomen den vanligaste orsaken till amputationer av nedre extremiteter, njursvikt och blindhet. Sjukdomen orsakar årligen stort lidande, sjukhusvistelse och nedsatt funktionsförmåga hos den drabbade människan.

Den som har en kronisk sjukdom är beroende av andra människor för att kunna hantera det dagliga livet. Genom sundare livsstil med tobaksavvänjning, motion och bättre mat, kan en del kroniska sjukdomar förebyggas och lindras. För att stödja patienter ges patientundervisning i olika former. Med utgångspunkt i ett livsvärldsperspektiv utgör patientens skildring av sin vardag grunden för vården. Syftet var att genom en litteraturstudie belysa hur personer med kronisk sjukdom upplevde patientundervisning.

Denna tvärsnittsstudie syftade till att undersöka samförekomst av smärtrelaterad rädsla och social ångest i ett kliniskt sample med kronisk smärtproblematik. Syftet var också att beskriva och kontrastera samvariation av transdiagnostiska faktorer i eventuella subgrupper. Datan bestod av enkätsvar från 196 deltagare i Social ångest smärta-projektet som leds av Örebro universitet och Akademiska sjukhuset i Uppsala. En klusteranalys fick fram fyra subgrupper bland deltagarna. En subgrupp utmärkte sig för hög komorbiditet.

Sammanfattning: Matlagning är för de flesta en aktivitet som utförs varje dag. Det är en aktivitet som påverkas vid funktionsnedsättning på grund av Reumatoid Artrit (RA). Kan inte personen med RA vara aktiv i matlagningen så kanske hon/han vill vara delaktig i denna aktivitet.Denna studie såg aktivitet och delaktighet enligt Model of Human Occupation (MOHO). Aktivitet är beroende av det vi vill, kan och gör. Aktivitet möjliggörs eller begränsas av social och fysisk miljö.

Hoppet är människans starkaste drivkraft och framtidsorienterat på ett positivt sätt. Upplevelsen av hopp varierar över tid, beroende av person, omständigheter och miljö. En människa som har en sjukdom av kronisk karaktär, kan känna lidande iolika former både fysiskt och psykiskt. Det är av största vikt att dessa patienter upplever hopp för att orka kämpa och våga sig in i en osäker framtid. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hoppets betydelse samt identifiera faktorer som inverkade på patientens upplevelse av hopp och val av copingstrategier vid kronisk sjukdom, vilket underlättade sjuksköterskans möte med patienten.