Denna uppsats intresserar sig för motiven till företagsförvärv. Företagsförvärvens effekter har i många studier visats vara negativ ur aktieägarsynpunkt men trots detta så fortsätter företagsledningar att företa företagsförvärv. Denna paradox har gjort att många forskare intresserat sig för att undersöka företagsledningarnas motiv till företagsförvärv för att på den vägen eventuellt kunna lösa paradoxen. Det empiriska underlaget i sådana undersökningar har oftast tagits fram genom intervjuer med olika personer med djup insyn i företagsaffärer. Denna uppsats undersökning har dock inriktat sig på att använda s.k.

Från 1918 och framåt har invandringsströmmen varit större än utvandringen i Sverige. Till följd av att invandringen har överstigit utvandringen de senaste 95 åren är detta en av faktorerna som har bidragit till folkökningen i Sverige. Den stigande folkökningen i Sverige har skapat en mer konkurrenskraftig arbetsmarknad, där efterfrågan av sysselsättning ökar men utbudet är begränsat. En del av de utrikes födda har haft svårighet att hitta sysselsättning under en längre period på grund av målgruppens begränsningar. För lösa denna problematik har flera invandrare startat eget företag.Flertal av invandrarföretagare har olika former av begränsningar exempelvis språkliga, juridiska och formella.

Syftet med denna uppsats var att redogöra för rättsreglerna som är gällande i den nya plan- och bygglagstiftningen. I den svenska Plan- och bygglagen (1987:10) (PBL) stadgas bestämmelserna om den kommunala mark och vattenanvändningen samt bebyggelsemiljöns utveckling. Allt sedan PBL började gälla har behovet av en mer förenklad och förtydligad plan- och bygglagstiftning succesivt ökat. Detta har motiverats efter ett stort antal utredningsförslag som nu resulterat i en ny Plan ? och bygglag (2010:900) som träder i kraft 2 maj 2011.

I denna studie undersöks betygshets bland juridikstudenter vid Stockholms universitet. Syftet med studien är att undersöka om studenternas kulturella kapital och sociala kapital kan relateras till sannolikheten att de har upplevt mycket betygshets under sin studietid på juristprogrammet. Kulturellt kapital indikeras i denna studie av föräldrars utbildningsnivå samt studenters betyg från gymnasiet, medan socialt kapital indikeras av antalet personliga kontakter som varit stöd under utbildningen samt antal kontakter som varit ett intellektuellt stöd under utbildningen. Data är insamlat via en enkät som skickades ut av juridiska institutionen vid Stockholms universitet hösten 2014 till samtliga studenter som påbörjade juristutbildningen vid Stockholms universitet hösten 2007 eller våren 2008, vilket gör studien till en totalundersökning. Data omfattar svar från 119 av 591 tidigare studenter, varav 104 ingår i denna studie.

Denna uppsats intresserar sig för motiven till företagsförvärv. Företagsförvärvens effekter har i många studier visats vara negativ ur aktieägarsynpunkt men trots detta så fortsätter företagsledningar att företa företagsförvärv. Denna paradox har gjort att många forskare intresserat sig för att undersöka företagsledningarnas motiv till företagsförvärv för att på den vägen eventuellt kunna lösa paradoxen. Det empiriska underlaget i sådana undersökningar har oftast tagits fram genom intervjuer med olika personer med djup insyn i företagsaffärer. Denna uppsats undersökning har dock inriktat sig på att använda s.k.

Syftet med min uppsats är att undersöka om det finns ett behov för en ny bolagsform, som är enkel att bilda och administrera för fysiska eller juridiska personer som önskar bedriva näringsverksamhet i liten skala. Om en ny bolagsform skulle införas i svensk associationsrätt, ämnar jag undersöka om det kan bidra till att de mindre näringsverksamheternas administrativa börda minskar. Frågan om en ny bolagsform avslogs senast i utredningen om förenklingar i aktiebolagslagen med hänvisning till att förenklingar i ABL var att föredra framför införandet av en ny bolagsform. Regeringen har under de senaste åren uppsatt målsättningar som syftar till att sänka den administrativa bördan. Bland de åtgärder som genomförts har revisionskravet för mindre näringsverksamheter avskaffats, kapitalkravet för privata aktiebolag har sänkts och ytterligare förenklingsåtgärder avseende ABL planeras.

Följande framställning behandlar frågan om det finns en viss lojalitetsplikt mellan borgensman och kredittagaren. Läsaren bör vara medveten om att frågan om lojalitetsplikt mellan kredittagare och borgensman i princip knappt har behandlats i de rättskällor som finns att tillgå. Frågan har inte tagits upp i varken lag eller förarbeten och i de fall frågan alls har behandlats i rättspraxis och i den juridiska doktrinen har detta gjorts mycket hastigt och svävande. I framställningen anses dock lojalitetsplikt kunna grundas genom borgensförhållandets natur. Med borgensförhållandets natur avses partskonstellationen, accessoriteten och regressrätten.

Inom det normativa forskningsf?ltet har en debatt r?rande kompensatorisk r?ttvisa uppst?tt i ljuset av att vissa suver?na territorium riskerar att g? f?rlorade till f?ljd av klimatf?r?ndringarnas effekter. Vilken sorts kompensation en s?dan moraliskt distinkt f?rlust rimligtvis b?r f?ranleda relateras i h?g grad till huruvida k?randeparten i dilemmat uppfattas vara territoriets befolkning som kollektiv grupp (ett s.k. kollektivistiskt f?rh?llningss?tt) eller som enskilda individer (ett s.k.

Arbetet berör konflikten mellan rättigheten att vidta kollektiva stridsåtgärder och EU-rättens regler om friheten att tillhandahålla tjänster. EU-domstolen har i Lavaldomen underkänt Sveriges implementering av utstationeringsdirektivet, som innehåller bestämmelser om minimikrav som en medlemsstat måste garantera utstationerade arbetstagare. Domstolens tolkning av utstationeringsdirektivet har kritiserats och menats leda till social dumpning, då domstolen bestämmer att de garanterade villkoren inte bara utgör minimikrav utan även maximikrav. En stridsåtgärd får således inte vidtas i syfte att åstadkomma kollektivavtalsförhandlingar för villkor som är mer förmånliga än de som garanteras enligt direktivet.I analysen konstateras först att EU-domstolen har underordnat arbetsrätten utan något ordentligt lagstöd för detta och att avvägningen därför tycks vara motiverad av rättspolitiska skäl snarare än juridiska. Detta, enligt mig, olyckliga rättsläget kvarstår än idag trots Lissabonfördragets ikraftträdande.

Idén till detta examensarbete fick jag när jag skrev magisteruppsatsenInnovatören ochinkubatorntillsammans med Jesper Strandberg på företagsekonomiska institutionen påStockholms universitet. Denna uppsats behandlade i vilken grad inkubatorer erbjuder det stödoch den hjälp som innovatörerna behöver i realiseringen av sin idé. En av insikterna underarbetet med magisteruppsatsen var att våra kunskaper kring patent var bristfälliga. I sambandmed denna insikt började idén till detta examensarbete ta sin form. Jag anser att varjecivilingenjör bör besitta grundläggande kunskap kring patent och hur dessa kan användas i syfteatt skaffa sig fördelar.Detta examensarbete är tänkt att ge studenter som söker grundläggande kunskap om hur det ärmöjligt att använda sig av patent i sin framtida yrkesroll eller privat.

Enligt 4 § lag (1994:260) om offentlig anställning ska vid anställning avseende fästas bara vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet och skickligheten ska sättas främst om det inte finns särskilda skäl för annat. Inom ramen för skick­lig­hets­­-begreppet har myndigheterna möjlighet att ta hänsyn till personliga egenskaper som presta­tionsförmåga, yrkes­skicklig­het, ledaregenskaper, samarbetsförmåga m.m. Trots detta finns det en uttalad uppfattning att den personliga lämplighetens faktiska betydelse vid utförandet av tjänst är större än vad som tillåts i samband med att de statliga myndigheterna beslut överklagas. Frågeställningarna i denna uppsats är hur stor betydelse får och kan tillmätas personliga egenskaper vid rekryteringar till myndigheter, samt hur upplever rekryterare vid en statlig myndighet begränsningarna i möjligheterna att tillmäta personliga egenskaper betydelse vid rekrytering och hur hanterar rekryterare vid en statlig myndighet dessa begränsningar? Jag har inför min undersökning anlagt tre perspektiv. Det juridiska perspektivet avgör vad som överhuvudtaget får tillmätas betydelse vid anställ­ning.

Den här studien handlar om olika diskurser kring genitala ingrepp på personer som upplever att de har en annan könsidentitet än den juridiska könstillhörigheten, och vill genomföra en juridisk könsändring. Syftet med uppsatsen var att genom analyser av dessa diskurser försöka förstå hur genitalierna är kopplade till den sociala konstruktionen av kön och genus. Intervjuer har gjorts med personer som finns med i utrednings- och beslutsprocess eller har verkställighetsfunktion som berör de genitala ingreppen. Det har inneburit psykiatriker, kirurger och jurister. Intervjuer har även gjorts med föreningsrepresentanter för transsexuella, före detta transsexuella och transpersoner.

Bakgrund och problem Medvetenheten och intresset för företagens ansvarsroll i samhället har ökat. Idag har debatten till mångt och mycket kommit att handla om ett samlingsbegrepp för samhällsansvar - Corporate Social Responsibility (CSR). Läkemedelsföretagens kärnverksamhet är att förbättra människors hälsa och livskvalitet och därmed kan det ses som att CSR redan är integrerat i företagens kärnverksamhet. Motiven till varför läkemedelsföretag arbetar med CSR är således inte självklara. Problemformulering AstraZeneca och Pfizer arbetar med CSR trots att deras kärnverksamhet redan kan sägas innehålla ett samhällsansvar.

I samband med att en stat tillträder den Europeiska Unionen (EU) överför staten även kontrollen över en mängd områden till unionen. De områden över vilka kontrollen överförs går till största delen att återfinna inom de så kallade fyra friheterna. De fyra friheterna innebär att medlemsstaterna inte får hindra den fria rörligheten för varor, personer, kapital och tjänster. Den fria rörligheten för personer involverar såväl fysiska personer ? individer, som juridiska personer ? bolag.

Bakgrund & Problem: Globaliseringens framväxt har bidragit med ett omvärldstryck vilket tvingat branscher, främst inom bil- och elektronikindustrin, att omstrukturera sin verksamhet och satsa  på  sin   kärnverksamhet  för  att  nå  konkurrensfördelar.  Genom  att  automatisera  och systematisera produktionen kunde företagen sänka sina produktionskostnader. Det bidrog till att företagen började se de administrativa servicefunktionerna inom företaget som en börda, eftersom de inte bidrog till kundnyttan. Behovet att reducera kostnaderna och öka flexibiliteten bidrog till att företagen började överlåta icke-värdeskapande aktiviteter till underleverantörer. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera de bakomliggande anledningarna till varför tillverkningsföretag väljer att outsourca hela eller delar av ekonomifunktionen. Vidare är syftet att analysera hur tillverkningsföretagen behåller kontrollen inom företaget vid tillämpning av outsourcing på ekonomifunktionen. Metod:  Vi  har  använt  oss  av  en  kvalitativ  studie  för  analysen  och  valt  att  intervjua  tre tillverkningsföretag som valt att outsourca ekonomifunktionen, två som inte tillämpar outsourcing på ekonomifunktionen, samt två revisionsbyråer som har en djupare inblick i outsourcingbranschen.