Sök:

Sökresultat:

425 Uppsatser om Juridiska vägledningar - Sida 16 av 29

RÀtten till bostad - En kvantitativ vinjettstudie om kommunernas handlÀggning av boendeÀrenden

Enligt socialtjÀnstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för de personer som vistas dÀr. Det finns dock personer dÀr det inte Àr sjÀlvklart vilken kommun som har det yttersta ansvaret. Studiens syfte har varit att undersöka hur socialtjÀnstlagen, som reglerar kommunens yttersta ansvar tillÀmpas samt att undersöka om socialtjÀnstens handlÀggning av boendeÀrenden uppfyller rimliga krav pÄ rÀttvisa. AnvÀnder sig handlÀggare av samma beslutsmetoder och fattar de i huvudsak samma beslut utifrÄn givna förutsÀttningar? Om inte, vilka faktorer Àr dÄ avgörande för vilket bistÄnd som beviljas.

IAS 40 Förvaltningsfastigheter - första tillÀmpningen i svenska börsnoterade fastighetsföretag

Syfte: Syftet Àr att undersöka och utreda problematiken med IAS 40 och dess implementering i svenska fastighetsföretag. Vi undersöker om företag som följer IAS 40 vÀrderar sina fastigheter till verkligt vÀrde eller anskaffningsvÀrde, i balansrÀkningen. Vi vill Àven se pÄ vilka grunder detta val har gjorts samt om det har pÄverkat jÀmförbarheten mellan företagen. Vidare vill vi undersöka om fastighetsföretagen frÄn och med Är 2006 kommer att anvÀnda sig av Ärsredovisningslagens ?fÄr-regler? i de juridiska personerna och redovisa till verkligt vÀrde.

Personlig integritet pÄ arbetsplatsen : En sociologisk studie om övervakning av de anstÀllda pÄ den kommunala arbetsplatsen

Personlig integritet och övervakning Àr nÄgot som starkt berör vÄra arbetsplatser idag. Vi pÄverkas av den stÀndiga och kraftfulla teknikutvecklingen och vÄr personliga integritet berörs. Tanken med denna uppsats Àr att belysa personlig integritet och övervakning via Internet och e-post pÄ en kommunal arbetsplats. Jag anvÀnder mig av den hermeneutiska ansatsen och dÀr jag ser till mina fem respondenters tolkning och förstÄelsehorisont. Dessutom ser jag till min egen tolkning som jag har anvÀnt mig av vid bearbetningen av intervjumaterialet.

Hur formulerar revisorn fortlevnadsbedömningar i revisionsberÀttelsen?

Under det senaste decenniet har det förekommit flera företagsskandaler vilket har startat en debatt kring revisionsprofessionen. Intressenterna anser att revisorerna inte har utfört sitt jobb pÄ ett yrkesmÀssigt korrekt sÀtt, nÀr de inte ifrÄgasatt fortlevnaden hos bolag som senare gÄtt i konkurs. Tidigare forskning har visat att revisorerna har dÄlig trÀffsÀkerhet nÀr de bedömer ?going concern? och nÀr revisorerna utfÀrdar ?going concern? varningar formulerar de sig pÄ olika sÀtt. I revisionsstandard 570 Äterfinns en formulering som revisorerna bör anvÀnda, men formuleringarna pÄverkas av revisorns kompetens och oberoende.

EkosystemtjÀnster i dagvattenarbetet : En studie om hur fyra kommuner i Stockholmsregionen nyttjar ekosystemtjÀnster i sin dagvattenhantering

KlimatförÀndringarna med en ökande nederbörd som följd och ökningen av hÄrdgjorda ytor leder till att de dagvattensystem som finns i stadsmiljöer ibland inte rÀcker till för att hantera den intensivaste nederbörden. Det dagvatten som bildas innehÄller mycket föroreningar och om det inte tas om hand kan det leda till att dessa gÄr ut i recipient med förorenade sjöar och vattendrag som följd. EU:s ramdirektiv för vatten som kom Är 2000 och de miljökvalitetsnormer som dÀrigenom har uppkommit bidrar till att det har blivit mer fokus pÄ att vÀrna om de sjöar och vattendrag som finns. En av lösningarna för att hantera dagvatten kan vara att anvÀnda ekosystemtjÀnster för att bÄde fördröja, absorbera och rena vattnet. Det gÄr bland annat att nyttja trÀd, svackdiken, gröna tak och vÄtmarksanlÀggningar. Studien syftar till att undersöka om ekosystemtjÀnster aktivt anvÀnds för att lösa problem med vattenkvalitet och om de anvÀnds för att implementera vattendirektivet.

Solidaritet möter byrÄkrati : En kvalitativ studie om nÄgra socialarbetares arbete med papperslösa immigranter

Papperslösa immigranter har begrÀnsade rÀttigheter utifrÄn nationell lagstiftning pÄ grund av sin juridiska "icke legala" status, vilket utmanar det sociala arbetets globala etiska vÀrden med fokus pÄ mÀnskliga rÀttigheter. UtifrÄn detta var studiens syfte att undersöka nÄgra socialarbetares arbete med papperslösa immigranter inom kommunens SocialtjÀnst. Med utgÄngspunkt i en kvalitativ ansats har fyra intervjuer gjorts med socialarbetare som arbetat med papperslösa immigranter. Fokus har varit; hinder och möjligheter att kunna hjÀlpa gruppen, beaktande av nationell lagstiftning och internationella principer samt upplevelsen av etiska dilemman i att vilja hjÀlpa och hinder i myndighetsutövningen. Studiens teoretiska utgÄngspunkter har varit nationalistisk byrÄkratisering samt anti- diskriminerande socialt arbete.

Entreprenadjuridik - Entreprenörens felansvar under och efter garantitiden enligt AB 04

År 2004 kom en ny version av AllmĂ€nna BestĂ€mmelser, AB 92, för byggnads-, anlĂ€ggnings- och installationsentreprenader. Det nya standardavtalet fick namnet AB 04. Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka entreprenörens felansvar under och efter garantitiden samt att utreda besiktningen och besiktningsmannens roll enligt det nya standardavtalet. Med entreprenadjuridik menas de juridiska frĂ„gor som har ett samband med de arbeten som ingĂ„r i entreprenadbegreppet. En entreprenad Ă€r i sjĂ€lva verket ett avtal om utbyte av prestationer mellan tvĂ„ parter och har dĂ€rför en klar koppling till allmĂ€n köp- och avtalsrĂ€tt.

Den svenska asylrÀtten och dess praxis

UtlÀnningslagstiftningens (UtlL) syfte var ursprungligen enbart politirÀttslig. Sedermera har lagstiftningen fÄtt Ànnu ett ÀndamÄl, nÀmligen att möjliggöra en kontroll över invandringen. UtlL Àr tillÀmplig pÄ envar, som inte Àr svensk medborgare och sÄledes Àven pÄ statslösa. Den svenska UtlL vill dock sÄ lÄngt som möjligt tillförsÀkra utlÀnningar en rÀtt att komma in i landet och vistas hÀr. Lagen anger bl.a.

Extern redovisning: Skillnader mellan de befintliga regelverken och K3

BFN har sedan början av 2000-talet arbetat med att ta fram ett nytt allmÀnt rÄd med tillhörande vÀgledning för större onoterade företag, K3. K3 Àr tÀnkt att vara huvudregelverk i K-projektet som bestÄr av K1, K2 och K4, dÀr K1 Àr till för de minsta företagen, K2 Àr för mindre aktiebolag och ekonomiska föreningar och K4 för de större noterade företagen. Syftet med att ta fram ett nytt regelverk har varit efterstrÀvan att nÄ en ekonomisk jÀmförbarhet mellan internationella företag i samma storlek. K3 ska vara en översÀttning av det internationella regelverket IFRS for SME.Syftet med vÄr uppsats har varit att ta fram de skillnader som finns mellan de gÀllande svenska rekommendationerna och lagtext samt den internationella motsvarigheten av K3, IFRS for SME. De omrÄden vi valt att undersöka Àr immateriella tillgÄngar, rörelseförvÀrv och goodwill samt leasing dÄ dessa anses vara redovisningstekniskt komplicerade.Vi har genom ett juridiskt och analytiskt synsÀtt arbetat för att ta fram de skillnader som finns mellan de gÀllande reglerna och rekommendationerna.

Skuggor ur det förgÄngna - Det auktoritÀra arvet i Uruguay 1985 - 1990

DÄ en demokratisk transition, dÀr begreppet transition refererar till den situation som uppstÄr mellan tvÄ olika politiska regimer, avslutas tar en konsoliderande process vid. Denna konsoliderande process Àmnar till att förankra det demokratiska styrelseskicket i samhÀllet. Begreppet konsoliderad demokrati Àr i sig omdebatterat.En transition, som kan vara en övergÄng eller en ÄtergÄng, till demokrati kan föra med sig nÄgon form av auktoritÀrt arv. Detta auktoritÀra arvet kan sedan utkristalliseras genom att de valda, civila politikerna inte kan fatta beslut pÄ vissa omrÄden, frÀmst dÄ det handlar om hanteringen av minnet frÄn en auktoritÀr period. Detta kan i sin tur innebÀra att det demokratiska styrelseskicket inte förmÄr tillfredstÀlla dess medborgare och missnöjet expanderar.

PersonrÄn i Malmö och Köpenhamn : en studie av skillnader och likheter mellan hur dansk respektive svensk polis arbetar mot personrÄn i Köpenhamn och Malmö

Förra Ă„ret anmĂ€ldes det 792 personrĂ„n i Malmö, av vilka mĂ„nga utfördes av personer under 18 Ă„r. PĂ„ andra sidan Öresund, ligger storstaden Köpenhamn med över en miljon invĂ„nare. Trots att Köpenhamn har nĂ€stan fyra gĂ„nger större befolkning Ă€n Malmö samt liknande problem med segregation och arbetslöshet anmĂ€ldes det dĂ€r bara runt 400 personrĂ„n förra Ă„ret. Syftet med denna rapport Ă€r att studera hur polisen i Malmö respektive Köpenhamn arbetar mot problemet och med hjĂ€lp av teorin om problembaserat polisarbete och dess tre nivĂ„er av brottsförebyggande polisarbete, belysa skillnader och likheter i arbetssĂ€tt samt förklara dessa. Resultatet visar pĂ„ stora skillnader i det rent repressiva arbetet, fram för allt styrt av olika juridiska förutsĂ€ttningar att anvĂ€nda vissa tvĂ„ngsmedel sĂ„.

Informationsutbyte : Ett konkurrensbegrÀnsande samarbete?

Information Àr en av de viktigaste faktorerna nÀr ett företag skall ta ett affÀrsbeslut och samarbeten dÀr företag kan dela information samt gemensamma intressen har lÀnge varit efterfrÄgat av marknadens parter. Samarbeten vilka bidrar till ett informationsutbyte ger tydliga effektivitetsvinster för de inblandade parterna eftersom tillgÄngen pÄ information minskar företagens risker, men kan samtidigt skada konkurrensen pÄ marknaden dÄ en tredje part riskerar att pÄverkas negativt. För att upprÀtthÄlla konkurrensen regleras den svenska marknaden i Artikel 101 EUF-fördraget och Konkurrenslagen (KL), vilka tillÄter ett utbyte av information om nyttan övervÀger pÄverkan pÄ konkurrensen. Bedömningen av nÀr utbytet av information blir sÄ pass konkurrensbegrÀnsande att de negativa effekterna övervÀger de positiva Àr inte generell utan mÄste bestÀmmas utifrÄn varje enskild situation. Den otydliga grÀnsdragningen samt marknadens mÄnga strukturer bidrar till en osÀkerhet hos företagen i deras agerande för att upprÀtthÄlla en stadig affÀrsplan utan att riskera att bryta mot lagen.

UppsÀgning eller avsked i samband med illojalt beteende

ArbetsrÀtten Àr den del av lagstiftningen som omfattar det rÀttsliga förhÄllandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, samt reglerar nÀr arbetsgivaren har rÀtt att avskeda eller sÀga upp en arbetstagare. Innan den första lagstiftningen antogs pÄ de arbetsrÀttsliga omrÄdena var det fritt för arbetsgivare att sÀga upp eller avskeda de anstÀllda. I lagen (1982:80) om anstÀllningsskydd (LAS) föreskrivs att rekvisitet saklig grund mÄste vara uppfyllt för en giltig uppsÀgning pÄ grund av personliga skÀl och för avsked krÀvs att arbetstagaren grovt har Äsidosatt sina skyldigheter. En nÀrmare redogörelse för hur rekvisiten ska tolkas sker inte i LAS. Syftet med denna uppsats har dÀrför varit att redogöra för vad begreppen saklig grund och grovt ÄsidosÀttande innebÀr, samt utreda vad en arbetstagares lojalitetsplikt innebÀr och nÀr illojalt beteende anses föreligga.

TidsbegrÀnsad anstÀllning - En studie pÄ EG-rÀttens inverkan pÄ svensk arbetsrÀtt

Jag har valt att utreda förÀndringen av regleringar för tidsbegrÀnsat anstÀllda. Mot bak-grund av att detta Àr en grupp arbetstagare som vÀxer och som har ett sÀmre anstÀllnings-skydd Àn tillsvidareanstÀllda, anser jag att det Àr ett intressant omrÄde att undersöka. Eftersom Sverige numera följer direktiv frÄn EU Àr mitt syfte att analysera hur svensk arbetsrÀtt, med fokus pÄ visstidsanstÀllda, har pÄverkats av EG-rÀtten. FrÄgestÀllningen blir dÀrmed; pÄ vilket sÀtt har svenska lagar och regler för tidsbegrÀnsat anstÀllda reformerats under Sveriges medlemskap i EU och varför har det skett en förÀndring? För att besvara frÄgan har jag valt att göra en litteratur- och dokumentstudie.

Skydd av Intellectual Property i Kina - Ett företagsekonomiskt perspektiv

Syfte: Syftet med studien Àr att öka kunskapen om de strategiska möjligheter företag har att vÀlja mellan nÀr det gÀller IP-skydd pÄ emerging markets. Vidare syftar studien till att presentera en karta av handlingsmöjligheter nÀr det gÀller IP-skydd. Studiens bidrag ska sÀrskilt vara till nytta för företag som planerar en affÀrsetablering pÄ den kinesiska marknaden genom att belysa vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ och vilka metoder som finns att tillgÄ för att skydda IP. Förutom detta praktiska bidrag syftar studien Àven till att ge ett teoretiskt bidrag i form av viss teoretisk belysning av sambandet mellan IP-strategi och konkurrensstrategier i företag. Metod: Studien Àr av explorativ karaktÀr varför författarna valt att anta ett hermeneutiskt forskningsideal.

<- FöregÄende sida 16 NÀsta sida ->