Sök:

Sökresultat:

425 Uppsatser om Juridiska vägledningar - Sida 11 av 29

VÄldtÀkt mot barn eller sexuellt utnyttjande av barn. En komplicerad grÀnsdragning - En utvÀrdering av rÀttstillÀmpningen av den nya sexualbrottslagstiftningen

GuantanamofÄngarnas status - abstractSyftet med denna uppsats Àr att utreda GuantanamofÄngarnas juridiska status. Detta görs genom en diskussion av följande frÄgor:-Varför och pÄ vilka grunder har USA fattat beslutet om att inte tillerkÀnna Guantanamo-fÄngarna krigsfÄngestatus? -Vad har fÄngarna för möjlighet att fÄ sin status prövad? -Kan den uppkomna situationen ha nÄgon inverkan pÄ framtida internationell rÀtt? -Kan den uppkomna situationen pÄverka hur eventuellt tillfÄngatagna amerikaner i en framtida internationell vÀpnad konflikt blir behandlade? Svaren pÄ dessa frÄgor har sökts genom litteraturstudier och inhÀmtande av information frÄn internet. Faktablad och pressbriefings frÄn Vita Huset och Försvarsdepartementet i USA har legat till grund för min analys av USA och Bush-administrationens argument. Dessa kÀllor har kompletterats med kommenterande material författat av forskare frÄn olika juridiska högskolor och universitet i USA. Uppsatsen visar att USA skiljer pÄ fÄngar som Àr Talibanska soldater, samt fÄngar som Àr medlemmar i al-Qaeda.

  Radhus pĂ„ höjden :   ÄgarlĂ€genheter- en ny Ă€gandeform pĂ„ bostadsmarknaden

 Denna uppsats syftar till att undersöka den nya bostadsformen Ă€garlĂ€genhet och de befintliga Ă€gandeformerna bostadsrĂ€tt och smĂ„hus. En komparation har gjorts mellan dessa tre Ă€gandeformer gĂ€llande juridiska och ekonomiska frĂ„gor. VĂ„ra nordiska grannlĂ€nders Ă€garlĂ€genheter har ocksĂ„ undersökts. ÄgarlĂ€genheten Ă€r enligt lagstiftaren ett "radhus pĂ„ höjden", det vill sĂ€ga en lĂ€genhet i ett flerbostadshus som betraktas sĂ„ som ett smĂ„hus. För att undersöka Ă€garlĂ€genheten har den rĂ€ttsvetenskapliga metoden anvĂ€nts. Litteratur inom omrĂ„det har behandlats med propositionen till lagĂ€ndringarna gĂ€llande Ă€garlĂ€genhet (2008/09:91) som frĂ€msta grund. Skillnaderna mellan bostadsrĂ€tten, smĂ„huset och Ă€garlĂ€genheten varierar beroende pĂ„ sakfrĂ„ga.

Fastighetsbildning genom avstyckning : En kÀlla till vÀrdestegring för fastighetsÀgare

En fastighetsÀgare bör dels ta hÀnsyn till juridiska och dels ekonomiska aspekter dÄ denne skall undersöka möjligheter till vÀrdestegring av sin tomtmark genom en avstyckning. Detaljplanen, som kommunen ansvara för, Àr den frÀmsta faktorn som skall tas i beaktning vid förÀndring av markanvÀndning och utgör dÀrmed en nyckelroll i en avstyckning. Genom att det Àr kommunen som reglerar de förutsÀttningarna som styr en ombildning av fastighetsstrukturen befinner de sig i en maktposition gentemot fastighetsÀgaren. Om ett omrÄde inte tÀcks av en detaljplan Àr det upp till lantmÀtaren att avgöra om en ansökan om avstyckning skall beviljas eller ej.VÀrdestegringen av mark vid en avstyckning pÄverkas frÀmst av antalet byggrÀtter som fastighetsÀgaren kan erhÄlla pÄ tomten. Detta innebÀr att det Àr den vÀrdebÀrande faktorn, tomtens area, som fastighetsÀgaren i viss mÄn kan pÄverka för att skapa vÀrde.Den slutgiltiga köpeskillingen baseras pÄ intressenterna till objektet och deras betalningsförmÄga.

VÄrdpersonalens möte med könsstympade kvinnor : En litteraturstudie

SAMMANFATTNINGBakgrundI vÀrlden finns cirka 100-140 miljoner könsstympade kvinnor. Av dessa bor de flesta i östra, vÀstra och nordvÀstra Afrika. Det finns flera orsaker till varför kvinnor könsstympas; traditioner, sociala sedvÀnjor, garanti för flickans oskuld och ökad njutning för mannen Àr nÄgra. Könsstympning kan leda till bÄde omedelbara och lÄngsiktiga komplikationer som bland annat svÄr smÀrta, blödning, cystor, sexuella svÄrigheter och psykiska besvÀr. I och med invandringen kommer vÄrdpersonal i kontakt med könsstympade kvinnor i vÀsterlÀndska lÀnder.

Bring Your Own Device : Analys av trenden, dess möjligheter och problem

Syftet med denna studie Àr att fÄ en grundlÀggande kunskap kring begreppet bring your own device. Eftersom Àmnet Àr vÀldigt nytt och att det finns en viss okunnighet kring begreppet Àr det intressant att ta reda pÄ varför BYOD Àr en uppgÄende trend, hur svenska verksamheter tÀnker inför tillÄtandet, vilka krav som stÀlls och vilka problem som följer. För att komma fram till dessa slutsatser har intervjuer genomförts pÄ tre olika verksamheter. Varav en verksamhet har tagit sig an BYOD och de andra tvÄ planerar inför tillÄtandet av BYOD. Det har Àven genomförts intervjuer pÄ bÄde unga studenter, unga i arbetslivet samt en jurist för att fÄ en tydligare bild av företeelsen.

?Var sov du inatt?? : socialsekreterarens roll som rÀttstillÀmpare vid tillhörighetsutredningar

Enligt socialtjÀnstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för de som vistas i kommunen. Det finns dock mÀnniskor dÀr det inte Àr sjÀlvklart vilken kommun som har det yttersta ansvaret. Syftet med studien var att undersöka hur socialtjÀnstlagen, som reglerar kommunens yttersta ansvar tillÀmpas, vilka faktorer som vÀgs in i besluten samt om det finns motsÀttningar mellan rollen som rÀttstillÀmpare och rollen som socialarbetare hos de socialsekreterare som utreder kommuntillhörighet. För att besvara studiens syfte anvÀndes kvalitativa forskningsintervjuer med tre socialsekreterare i mottagningsgrupper i olika kommuner i Stockholms lÀn. Studien utgick frÄn ett rÀttssociologiskt perspektiv.

SÀljarens juridiska ansvar vid en fastighetsförsÀljning

Begreppet stress innebÀr en obalans mellan de krav som stÀlls pÄ en person och resurserna för att uppfylla dessa. Om detta tillstÄnd Àr lÄngvarigt och utdraget kan det kopplas till utmattningssyndrom. Tidigare studier har indikerat att höga krav och lÄg nivÄ av kontroll och eller svagt stöd kan generera stress och i förlÀngningen utmattning. Det Äterfinns bevis för att starkt socialt stöd underlÀttar hanteringen av stress. Dock finns endast fÄ studier pÄ studenter.

Sambolagen: Skydd för svagare parten

SamboförhÄllanden har blivit allt vanligare i Sverige sedan 1960-talet sÄ dÀrför blir vÀldigt mÄnga mÀnniskor berörda av sambolagen. Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ vad det finns för skydd för den svagare parten i ett samboförhÄllande, eftersom det Àr en av tankarna bakom den nya sambolagen. Jag har Àven tittat pÄ vilka regler som gÀller för bodelning nÀr ett samboförhÄllande har upphört. Avsikten Àr att ge en övergripande bild över sambolagen med utgÄngspunkt frÄn skydd för den svagare parten i ett samboförhÄllande och vilka regler som gÀller för bodelning nÀr ett samboförhÄllande upphör. Jag har ocksÄ funderat lite pÄ vad det egentligen Àr som innefattar begreppet svagare part och vad det Àr som ingÄr i sambors gemensamma bostad och bohag.

Är vittnen som lĂ€mnar konsekventa upplysningar mer tillförlitliga?

I den juridiska litteraturen antas det ofta att vittnesuppgifter som Àr inkonsekventa ocksÄ Àr mindre korrekta (Brewer, Potter, Fisher, Bond och Luszcz, 1999). Om det verkligen förhÄller sig sÄ har dock inte undersökts empiriskt i nÄgon nÀmnvÀrd utstrÀckning. Tidigare studier har visat pÄ en svag positiv korrelation mellan korrekthet och konsekvens. En reflexion över statistiska samband leder dock till slutsatsen att hittills hittade korrelationer kan vara artefakter, orsakade av hur variablerna definierats. I denna studie undersöktes om det fanns ett samband mellan vittnens grad av korrekthet och deras grad av konsekvens.

Polisens vapenhantering : Ur ett trygghetsperspektiv

Svensk polis blir starkt kritiserade och uppmÀrksammade i media för incidenter dÀr vapen Àr inblandade. Vi har lÀst flertalet artiklar dÀr polisens bristfÀlliga vapenhantering och resultat vid kompetensprov kritiserats. VÀnsterpartiet och Moderaterna har lÀmnat motioner till Riksdagen, med förslag om ÄtgÀrder för att försöka förbÀttra situationen. Dessa fick dock avslag. I samband med att tjÀnstevapnet Walther togs i bruk, infördes ett kompetensprov som sedan dess har utvecklats för att passa det nuvarande vapnet Sig Sauer.

Aspiranten : Ansökan och antagningsprocess

I Är, trÀdde en FAP frÄn Rikspolisstyrelsen i kraft, RPS FS 2009:6, FAP 761-1. Den ger anvisningar till polismyndigheten samt aspiranten om vad som skall tillgodoses i aspirantutbildningen och vad myndigheten skall lÀgga vikt pÄ i övrigt i den utbildning aspiranten fÄr under sin tjÀnstgöring.Enligt studenternas egna upplevelser av hur processen har varit framkommer det att mÄnga ifrÄgasÀtter hur man har resonerat kring kvalitéer hos individer och hur man kan ge mÀrkliga argument för att neka plats hos en sÀrskild myndighet.Syftet med detta arbete Àr att lyfta fram det system som borde granskas ytterligare och kanske Àven förbÀttras genom att göra tillÀgg i föreskrifter eller genom annan nationell lösning hos myndigheterna. Detta skall betraktas ur ett par perspektiv som kÀnns relevanta.Den juridiska biten uppfattas som dold och inte alls framtrÀdande under sjÀlva processen till aspiranten. Det finns mycket information som Àr nyttig för den enskilda studenten som kan vara till hjÀlp och ge en slags vÀgledning till hur man skall gÄ tillvÀga med ansökan och överklagan till exempel.Det bör tas fram ytterligare styrdokument för bÄde utbildningar och student sÄ att mÄnga fler blivande poliser kan kÀnna en trygghet och lugn inför aspiranten istÀllet för att uppleva processen som en belastning pÄ studier och privatliv..

Avtalstolkning vid konsumentförhÄllanden

Avtalet som instrument bygger pÄ principen om likstÀllighet mellan parterna. Detta innebÀr att vardera parten mÄste ta ansvar för det de förbundit sig till i avtalet. Under senare tid har sociala skyddssynpunkter lett till allt större inskrÀnkingar i avtalsfriheten, detta genom konsumentskyddslagstifning till förmÄn för den generellt svagare parten. Tanken med avtal Àr att reglera parternas inbördes relationer i en viss situation. Trots detta hÀnder det att avtal Àr ofullstÀndiga eller oklara, hur faststÀlls dÄ vad som skall gÀlla mellan parterna? Syftet med arbetet var att faststÀlla om sÀrskilda tolkningsmetoder och/eller regler anvÀnds vid tolkning av konsumentavtal, samt i vilka sammanhang i sÄ fall.

Skolrelaterad nÀtmobbning : Vem har ansvar? Vem tar ansvar?

Syftet med denna uppsats Àr att skapa ökad förstÄelse för ansvarstagande i relation till nÀtmobbning pÄ högstadiet. Jag har studerat förvÀntningar pÄ hur ansvaret för nÀtmobbning hanteras enligt den statliga nivÄn, det vill sÀga: skollagen, diskrimineringslagen, vÀrdegrunden i Lgr11 och Skolinspektionens text ?Skolors arbete med plan mot krÀnkande behandling?. Hur ansvaret för nÀtmobbning ska hanteras enligt den lokala nivÄn, det vill sÀga: tre skolors ?Plan mot krÀnkande behandling? eller ?Likabehandlingsplan?? Och hur ansvaret för nÀtmobbning ska hanteras enligt den individuella nivÄn, det vill sÀga: vad har elever och lÀrare för erfarenheter och Äsikter om ansvar för nÀtmobbning? För att undersöka detta har jag genomfört enkÀtundersökningar med lÀrare och elever, analyserat de ovan nÀmnda dokumenten och bearbetat resultaten i en kvalitativ analys med teoretisk förankring i vad som Àr ansvar och vad som Àr mobbning.

Sociala medier som bevis i rÀttegÄng

Vi lever idag vÄra liv allt mer pÄ Internet och hela tiden överförs bara mer och mer frÄn den fysiska vÀrlden till att genomföras online. Men vad hÀnder nÀr brottsligheten hakar pÄ samma fenomen och bevisen endast Àr digitala, kan publikationer frÄn exempelvis Facebook anvÀndas som bevis vid en rÀttegÄng? För att klarlÀgga hur det ser ut i Sverige idag har tre IT-forensiker och en Internetspanare hos Polisen intervjuats för att fÄ svar pÄ de tekniska frÄgorna, samt en jurist och en Äklagare för att fÄ svar pÄ de juridiska. Det visade sig finnas stor potential för anvÀndandet av sociala medier som bevis i rÀttegÄng men det finns Àven en stor problematik gÀllande just digitala bevis. Det Àr avsaknaden av spÄrbarhet som ger upphov till denna problematik, till exempel Àr det otroligt svÄrt att pÄvisa vem som skrivit eller gjort vad bakom datorskÀrmen.

Upplevelse av vÀntan - En litteraturstudie utifrÄn tre sjÀlvbiografiska böcker

Bakgrund: Den första levertransplantationen och hjÀrttransplantationen i Sverige utfördes 1984. Organtransplantation Àr en komplicerad process. Ett antal sÄvÀl medicinska som juridiska frÄgor mÄste vara klarlagda innan en organtransplantation kan genomföras. Att vÀnta pÄ ett organ Àr en tid att förberedda sig pÄ liv eller död. Den lÄnga vÀntetiden för att fÄ ett nytt organ skapar depression, oro och rÀdsla.

<- FöregÄende sida 11 NÀsta sida ->