Sök:

Sökresultat:

479 Uppsatser om Juridiska rättigheter - Sida 24 av 32

VÄldtÀkt : rÀtten att tolka lagen

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att diskutera hur rÀttsvÀsendet Àr pÄverkat av normer och vÀrderingar. Vi undersöker om sÄdana normer och vÀrderingar visar sig i enskilda individers berÀttelser om Àrenden som rör vÄldtÀkt/sexuellt vÄld riktat mot kvinnor. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr feministisk och vi utgÄr dÀrför frÄn Joan W. Scotts förstÄelse av genus i vÄr studie. Vi har Àven anvÀnt oss av andra forskares tankegÄngar som exempelvis Stina Jeffner, Simon Ekström, Christian Diesen och Helena Sutorius/Anna Kaldal.

Hur ser intressenterna pÄ ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten?

Revision skall enlig lag göras i aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser, men Àven i handelsbolag om det Àr en eller flera juridiska personer som Àr delÀgare. Men 1998 började man behandla frÄgan angÄende revisionsplikten för smÄ aktiebolag och om revision Àven skulle röra dessa. Detta för att det pÄ sista tiden har blivit en allt mer komplicerad redovisning, dÄ företagen mer och mer följer internationell redovisningsstandard och ingenhÀnsyn tas till de smÄ aktiebolagen.De som berörs i första hand Àr företagens intressenter, just för att dessa Àr beroende av en rapport som Àr granskad och godkÀnd. Revisionen fungerar idag som en kvalitetssÀkring av redovisningsinformation mellan företaget och dess intressenter.Uppsatsen syftar dÀrför i att kartlÀgga intressenternas syn pÄ revisionsplikten, samt hur de kommer att pÄverkas vid ett eventuellt avskaffande. För att uppnÄ en representativ bild av intressenternas Äsikter, innehÄller studien intervjuer med bland annat en bank, skatteverket, enÀgare i ett företag och en revisionsbyrÄ.

Proportionalitetsprincipens tillÀmpning i samband med skattetillÀgg

Skatteparadis har funnits i mÄnga Är. De första trenderna pÄ skatteparadis kan spÄras redan frÄn 1960 - talet och det verkar inte finnas nÄgot stopp för dess tillvÀxt. PÄ grund av en alltmer globaliserad vÀrld har kapitalrörelserna frigjorts över nationsgrÀnserna. LikasÄ har alltfler mÀnniskor i dag en ökad förmögenhet. Allt detta tillsammans skapar en skattekonkurrens som gör det möjligt för vissa stater, det vill sÀga skatteparadis, att locka till sig utlÀndska investerare som i vanliga fall inte skulle ha varit sÄ attraktiva om de förmÄnliga skattevillkoren inte hade funnits.Uppsatsens syfte Àr dels att ge en innebörd av vad skatteparadis innebÀr, dels att studera vilka aktioner riktade mot skatteparadis det finns samt pÄvisa hur dessa fungerar som medel.

Elektronisk handel : Aspekter runt lag, sÀkerhet och Ecash

För att elektronisk handel skall kunna bli ett omfattande handelssÀtt för oss konsumenter krÀvs en tÀckande lagstiftning och en pÄlitlig teknisk lösning för att erhÄlla god sÀkerhet. Arbetets huvuduppgift har dÀrför varit att undersöka nÄgra av de juridiska och sÀkerhetsmÀssiga aspekter som skapar oklarhet inom omrÄdet samt att ge en övergripande förstÄelse över Àmnet elektronisk handel.Ecash Àr ett betalsystem som pÄ ett bra sÀtt kan ge en övergripande förstÄelse över hur den elektroniska handeln kan fungera. Betalsystemet bedöms i arbetet som ett tÀnkbart system för en omfattande anvÀndning inom Sverige. Vad betrÀffar sÀkerheten mÄste det finnas tekniska lösningar som kan garantera att den information som sÀnds över Internet, mellan avsÀndare och mottagare inte kan Àndras. Det skall inte heller vara möjligt att nÄgon utomstÄende kan ta del av den information som översÀnds.

Corporate Social Responsibility och Global Compact. Med mÀnskliga rÀttigheter som norm?

Uppsatsens undersökningsomrÄde Àr den vÀrldsomspÀnnande idé eller rörelse som gÄr under beteckningen Corporate Social Responsibility (CSR), företags samhÀlleliga ansvar. En viktig del i CSR-rörelsen Àr den internationella avtalskonstruktion som benÀmns Global Compact. Med FN som plattform har ett globalt samarbete mellan företag och intressegrupper upprÀttats dÀr frÄgan om företags samhÀlleliga ansvar behandlas med hjÀlp av tio principer. Undersökningen har tvÄ delsyften; A) att beskriva och undersöka bolags samhÀlleliga ansvar enligt Global Compact, sÀrskilt enligt principerna 1 och 2, samt B) att kritiskt pröva frÄgan om det ansvaret Àr förenligt med bolags legala vinstsyfte. Först följer en deskriptiv redogörelse av CSR och Global Compact för att visa pÄ grunder, struktur och terminologi.

Skatteparadis : Hur fungerar CFC - lagstiftningen som en förebyggande ÄtgÀrd?

Skatteparadis har funnits i mÄnga Är. De första trenderna pÄ skatteparadis kan spÄras redan frÄn 1960 - talet och det verkar inte finnas nÄgot stopp för dess tillvÀxt. PÄ grund av en alltmer globaliserad vÀrld har kapitalrörelserna frigjorts över nationsgrÀnserna. LikasÄ har alltfler mÀnniskor i dag en ökad förmögenhet. Allt detta tillsammans skapar en skattekonkurrens som gör det möjligt för vissa stater, det vill sÀga skatteparadis, att locka till sig utlÀndska investerare som i vanliga fall inte skulle ha varit sÄ attraktiva om de förmÄnliga skattevillkoren inte hade funnits.Uppsatsens syfte Àr dels att ge en innebörd av vad skatteparadis innebÀr, dels att studera vilka aktioner riktade mot skatteparadis det finns samt pÄvisa hur dessa fungerar som medel.

En undersökning om ARU-certifikatet pÄ reklambyrÄer i Malmö

För att fĂ„ lov att vara medlem i Sveriges kommunikationsbyrĂ„er Ă€r det ett krav att bli ARU-certifierad. Ansvarig reklamutgivare (ARU) Ă€r en certifiering som bland annat innebĂ€r en utbildning inom svensk marknadsföringsjuridik och en kvalitetsstĂ€mpel. De personer som gĂ„tt ARU-utbildningen kĂ€nner till de lagar och etiska riktlinjer som styr Sveriges marknadskommunikationer och fĂ„r den rĂ€tta kompetensen för att fatta juridiska beslut i det dagliga arbetet pĂ„ en reklambyrĂ„. I Malmö finns det cirka 50-70 reklambyrĂ„er som arbetar med reklam pĂ„ ett professionellt sĂ€tt. ÄndĂ„ Ă€r det endast tio av dem som Ă€r ARU-certifierade. FrĂ„gestĂ€llningarna som ligger till grund för arbetet Ă€r: pĂ„ vilket sĂ€tt kan ARU-certifieringen gynna en reklambyrĂ„ i Malmö? Varför Ă€r inte fler reklambyrĂ„er ARU-certifierade i Malmö? Huvudsyftet med arbetet var att undersöka varför det Ă€r endast tio reklambyrĂ„er som Ă€r ARU-certifierade i Malmö och undersöka om det Ă€r bĂ€ttre att ha ett ARU-certifikat. För att besvara frĂ„gestĂ€llningarna har en kvalitativ metod genomförts.

Barns rÀtt till skadestÄnd vid bevittnat vÄld i hemmet

Med hjÀlp av den klassiska juridiska metoden har jag i arbetet först undersökt barns möjligheter att i dagslÀget fÄ skadestÄnd vid bevittnat vÄld i hemmet. HÀr visade det sig att barn teoretiskt sett borde ha stora möjligheter att erhÄlla ersÀttning i de fall skadorna Àr medicinskt pÄvisbara. I praktiken förhÄller det sig dock annorlunda. Endast i ett fÄtal fall har bland annat Brottsoffermyndigheten betalat ut ersÀttning till barn som bevittnat nÀr mamma blivit slagen. Enligt min undersökning har inte nÄgra fall prövats av högsta instans.

Basel II:s inverkan pÄ kredithanteringen av smÄföretag : Ur en svensk storbanks perspektiv

För att öka möjligheterna till en effektiv allokering av kapital i ett samhĂ€lle krĂ€vs en vĂ€l fungerande finansiell marknad. I Sverige ligger det pĂ„ myndigheter som Riksbanken och Finansinspektionens ansvar att upprĂ€tthĂ„lla en marknadsekonomisk effektivitet genom att geallmĂ€nna rĂ„d och vĂ€gledning till finansiella aktörer. Ändock, trots myndigheternas anstrĂ€ngning att bibehĂ„lla stabiliteten pĂ„ marknaden har finansiella kriser uppkommit genom tiderna. Det har i sin tur resulterat i ett flertal juridiska och regelmĂ€ssiga förĂ€ndringar dĂ€r det huvudsakliga syftet har varit att förhindra att liknande situationer uppstĂ„r igen.Den första februari 2007 införde Finansinspektionen de nya kapitaltĂ€ckningsreglerna Basel II, med avsikt att stabilisera den finansiella marknaden. För de svenska storbankerna innebĂ€rregelverket bland annat en mer liksidig bedömning av företag vid kreditgivning.

Avtal om rÄdgivning. En jÀmförande studie av svensk rÀtt och Draft Common Frame of Reference

Uppsatsens undersökningsomrÄde Àr den vÀrldsomspÀnnande idé eller rörelse som gÄr under beteckningen Corporate Social Responsibility (CSR), företags samhÀlleliga ansvar. En viktig del i CSR-rörelsen Àr den internationella avtalskonstruktion som benÀmns Global Compact. Med FN som plattform har ett globalt samarbete mellan företag och intressegrupper upprÀttats dÀr frÄgan om företags samhÀlleliga ansvar behandlas med hjÀlp av tio principer. Undersökningen har tvÄ delsyften; A) att beskriva och undersöka bolags samhÀlleliga ansvar enligt Global Compact, sÀrskilt enligt principerna 1 och 2, samt B) att kritiskt pröva frÄgan om det ansvaret Àr förenligt med bolags legala vinstsyfte. Först följer en deskriptiv redogörelse av CSR och Global Compact för att visa pÄ grunder, struktur och terminologi.

Beslutsstöd i molnet

Denna studie beskriver de möjligheter och utmaningar som leverantörer av beslutsstödslösningar i molnet ser. De avgrÀnsningar som gjorts avser att enbart anvÀnda sig av de leverantörer som kommer erbjuda beslutsstödslösningar (BI-lösningar) i kombination med sÄ kallad Cloud Computing d.v.s. IT-tjÀnster efter en konsumtionsmodell och med skalbar prestanda. Författaren har genomfört intervjuer med fem personer. TvÄ av dessa personer Àr verksamma som BI-utvecklare och har genom intervjuer hjÀlpt till att utforma relevanta frÄgor till leverantörer.

Uppdrag Framtid : En studie i researrangörers sociala ansvarstagande

Syftet med vÄr studie Àr att skapa en förstÄelse för begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) och hur det kan implementeras, pÄ strategisk och operationell nivÄ, för att genomsyra en hel verksamhet. VÄrt Àmnesval grundar sig pÄ att vi anser att företag inom tjÀnstesektorn saknar kunskap och tillvÀgagÄngssÀtt för hur CSR kan realiseras och gÄ frÄn planering till handling.Vi har anvÀnt en kvalitativ metod i vÄr studie, den Àr djupgÄende och söker det unika hos varje uppgiftslÀmnare. Under studiens gÄng har vi vÀxlat mellan empiri och teori för att kunna argumentera och analysera insamlat material med visionen om att nÄ ett lönande resultat. Den abduktiva ansatsen beskriver dÀrför bÀst vÄrt tillvÀgagÄngssÀtt. Researrangörer och utvalda intressentrepresentanter Àr vÄrt empiriska undersökningsomrÄde, vi har genomfört Ätta intervjuer för att granska hur de anser att arbetet med CSR kan definieras och praktiseras.VÄr studie har visat att den mest rÀttvisande beskrivningen av CSR handlar om att företag ska bidra till en hÄllbar samhÀllsutveckling genom att pÄ frivillig basis ta hÀnsyn till miljömÀssiga och sociala aspekter i sin affÀrsverksamhet.  Det Àr en lÄngsiktig process som mÄste implementeras i företags kÀrnverksamhet och vara en naturlig del av den dagliga driften.

Byggnation pÄgÄr : - Uppbyggnaden av brand equity i en B2B-kontext genom mÀrkeskÀnnedom, mÀrkesassociationer, upplevd kvalitet, mÀrkeslojalitet och exklusiva rÀttigheter

SammanfattningTitel: Byggnation pĂ„gĂ„r ? uppbyggnaden av brand equity i en B2B-kontext genom mĂ€rkeskĂ€nnedom, mĂ€rkesassociationer, upplevd kvalitet, mĂ€rkeslojalitet och exklusiva rĂ€ttigheter.Författare: Jesper MĂ„rtensson och Alexander JĂ€gerfallÄmne: Kandidatuppsats i Marknadsföring, 15 hpNyckelord: B2B, brand equity, mĂ€rkeskĂ€nnedom, mĂ€rkesassociationer, upplevd kvalitet, mĂ€rkeslojalitet, varumĂ€rke, exklusiva rĂ€ttigheterProblemformulering: Hur kan svenska företag verksamt pĂ„ en B2B-marknad arbeta med byggstenarna mĂ€rkeskĂ€nnedom, mĂ€rkesassociationer, upplevd kvalitet, mĂ€rkeslojalitet och exklusiva rĂ€ttigheter som tillsammans utgör brand equity?Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att beskriva hur företag verksamma pĂ„ en B2B-marknad kan arbeta med mĂ€rkeskĂ€nnedom, mĂ€rkesassociationer, upplevd kvalitet, mĂ€rkeslojalitet och exklusiva rĂ€ttigheter samt vilka effekter det fĂ„r, för att öka förstĂ„elsen för varumĂ€rkesbyggnad i B2B företag.Teori: Teorin utgörs av en beskrivning av ovanstĂ„ende byggstenar, hur företag kan jobba med dem samt vilka positiva effekter varje byggsten kan innebĂ€ra för företaget.Metod: Med en kvalitativ ansats har personliga intervjuer med fyra respondenter frĂ„n fallföretagen Getinge, AJ-Produkter, Nordifa och Logent genomförts. FrĂ„gorna stĂ€llda till fallföretagen rör deras sĂ€tt att arbeta med ovanstĂ„ende byggstenar samt vilka positiva effekter de upplever byggstenarna bidrar till.Slutsats: Studien visar att företag verksamma pĂ„ en B2B marknad kan arbeta med byggstenarna pĂ„ olika sĂ€tt. Slutsatsen Ă€r att det egentligen inte finns nĂ„got rĂ€tt eller fel sĂ€tt att arbeta eftersom studien visar pĂ„ genomgĂ„ende positiva effekter av fallföretagens arbete. Ur studien framkommer ocksĂ„ att sĂ€ljkĂ„ren i ett B2B-företag fungerar likt ett universalverktyg i arbetet med att skapa mĂ€rkeskĂ€nnedom, mĂ€rkesassociationer, upplevd kvalitet samt mĂ€rkeslojalitet.

Pressen och piraterna : En studie i representationen av fildelning och upphovsrÀtt i svenska storstadspress

I denna studie undersöks svensk storstadspress representation av fenomenen fildelning och upphovsrÀtt. Fenomenen Àr en del av en pÄgÄende debatt kring Internets utveckling och reglering, inte sÀllan ingÄr begreppen dÄ man talar om integritet och informationsfrihet. Politiska beslut tas som har juridiska pÄföljder, dessa pÄverkar mÀnniskors vardag.Syftet med denna studie Àr att se hur diskurser, sÀtt att tala om, förstÄ och konstituera fenomen, ser ut och formar representationen av fenomenen i pressen. Press och media har stora maktpositioner i samhÀllet, som granskare av makten och som frambringare av information till allmÀnheten. UtifrÄn objektivitets- och neutralitetsideal arbetar journalister med dagliga arbetsrutiner.

Vikten av entreprenörskap & innovation för den svenska landsbygden : en litteraturstudie om hur entreprenörskap och innovation kan stödja utvecklingen av en ekonomiskt, socialt och miljömÀssigt hÄllbar landsbygd

Landsbygden stÄr idag inför en rad olika problem. NÄgra av de problem som Àr orovÀckande Àr en dÄlig lönsamhet för företagare pÄ landsbygden, tilltagande urbanisering samt ökande miljöproblem (Internet, Regeringskansliet, 1, 2010). Dessa tillsammans utgör barriÀrer för en hÄllbar utveckling av den svenska landsbygden. I Brundtlandsrapporten, skriven pÄ uppdrag av Förenta Nationerna, Àr hÄllbar utveckling "en utveckling som tillfredsstÀller dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsstÀlla sina behov" (World Commission on Environment and Development, 1987, s.43). MÄnga gÄnger förknippas hÄllbar utveckling med tre specifika perspektiv; ekonomiskt, socialt, och miljömÀssigt perspektiv (Goosen, 2012).

<- FöregÄende sida 24 NÀsta sida ->