Syftet med min uppsats är att undersöka om det finns ett behov för en ny bolagsform, som är enkel att bilda och administrera för fysiska eller juridiska personer som önskar bedriva näringsverksamhet i liten skala. Om en ny bolagsform skulle införas i svensk associationsrätt, ämnar jag undersöka om det kan bidra till att de mindre näringsverksamheternas administrativa börda minskar. Frågan om en ny bolagsform avslogs senast i utredningen om förenklingar i aktiebolagslagen med hänvisning till att förenklingar i ABL var att föredra framför införandet av en ny bolagsform. Regeringen har under de senaste åren uppsatt målsättningar som syftar till att sänka den administrativa bördan. Bland de åtgärder som genomförts har revisionskravet för mindre näringsverksamheter avskaffats, kapitalkravet för privata aktiebolag har sänkts och ytterligare förenklingsåtgärder avseende ABL planeras.

Följande framställning behandlar frågan om det finns en viss lojalitetsplikt mellan borgensman och kredittagaren. Läsaren bör vara medveten om att frågan om lojalitetsplikt mellan kredittagare och borgensman i princip knappt har behandlats i de rättskällor som finns att tillgå. Frågan har inte tagits upp i varken lag eller förarbeten och i de fall frågan alls har behandlats i rättspraxis och i den juridiska doktrinen har detta gjorts mycket hastigt och svävande. I framställningen anses dock lojalitetsplikt kunna grundas genom borgensförhållandets natur. Med borgensförhållandets natur avses partskonstellationen, accessoriteten och regressrätten.

Arbetet berör konflikten mellan rättigheten att vidta kollektiva stridsåtgärder och EU-rättens regler om friheten att tillhandahålla tjänster. EU-domstolen har i Lavaldomen underkänt Sveriges implementering av utstationeringsdirektivet, som innehåller bestämmelser om minimikrav som en medlemsstat måste garantera utstationerade arbetstagare. Domstolens tolkning av utstationeringsdirektivet har kritiserats och menats leda till social dumpning, då domstolen bestämmer att de garanterade villkoren inte bara utgör minimikrav utan även maximikrav. En stridsåtgärd får således inte vidtas i syfte att åstadkomma kollektivavtalsförhandlingar för villkor som är mer förmånliga än de som garanteras enligt direktivet.I analysen konstateras först att EU-domstolen har underordnat arbetsrätten utan något ordentligt lagstöd för detta och att avvägningen därför tycks vara motiverad av rättspolitiska skäl snarare än juridiska. Detta, enligt mig, olyckliga rättsläget kvarstår än idag trots Lissabonfördragets ikraftträdande.

Idén till detta examensarbete fick jag när jag skrev magisteruppsatsenInnovatören ochinkubatorntillsammans med Jesper Strandberg på företagsekonomiska institutionen påStockholms universitet. Denna uppsats behandlade i vilken grad inkubatorer erbjuder det stödoch den hjälp som innovatörerna behöver i realiseringen av sin idé. En av insikterna underarbetet med magisteruppsatsen var att våra kunskaper kring patent var bristfälliga. I sambandmed denna insikt började idén till detta examensarbete ta sin form. Jag anser att varjecivilingenjör bör besitta grundläggande kunskap kring patent och hur dessa kan användas i syfteatt skaffa sig fördelar.Detta examensarbete är tänkt att ge studenter som söker grundläggande kunskap om hur det ärmöjligt att använda sig av patent i sin framtida yrkesroll eller privat.

Enligt 4 § lag (1994:260) om offentlig anställning ska vid anställning avseende fästas bara vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet och skickligheten ska sättas främst om det inte finns särskilda skäl för annat. Inom ramen för skick­lig­hets­­-begreppet har myndigheterna möjlighet att ta hänsyn till personliga egenskaper som presta­tionsförmåga, yrkes­skicklig­het, ledaregenskaper, samarbetsförmåga m.m. Trots detta finns det en uttalad uppfattning att den personliga lämplighetens faktiska betydelse vid utförandet av tjänst är större än vad som tillåts i samband med att de statliga myndigheterna beslut överklagas. Frågeställningarna i denna uppsats är hur stor betydelse får och kan tillmätas personliga egenskaper vid rekryteringar till myndigheter, samt hur upplever rekryterare vid en statlig myndighet begränsningarna i möjligheterna att tillmäta personliga egenskaper betydelse vid rekrytering och hur hanterar rekryterare vid en statlig myndighet dessa begränsningar? Jag har inför min undersökning anlagt tre perspektiv. Det juridiska perspektivet avgör vad som överhuvudtaget får tillmätas betydelse vid anställ­ning.

Den här studien handlar om olika diskurser kring genitala ingrepp på personer som upplever att de har en annan könsidentitet än den juridiska könstillhörigheten, och vill genomföra en juridisk könsändring. Syftet med uppsatsen var att genom analyser av dessa diskurser försöka förstå hur genitalierna är kopplade till den sociala konstruktionen av kön och genus. Intervjuer har gjorts med personer som finns med i utrednings- och beslutsprocess eller har verkställighetsfunktion som berör de genitala ingreppen. Det har inneburit psykiatriker, kirurger och jurister. Intervjuer har även gjorts med föreningsrepresentanter för transsexuella, före detta transsexuella och transpersoner.

Bakgrund och problem Medvetenheten och intresset för företagens ansvarsroll i samhället har ökat. Idag har debatten till mångt och mycket kommit att handla om ett samlingsbegrepp för samhällsansvar - Corporate Social Responsibility (CSR). Läkemedelsföretagens kärnverksamhet är att förbättra människors hälsa och livskvalitet och därmed kan det ses som att CSR redan är integrerat i företagens kärnverksamhet. Motiven till varför läkemedelsföretag arbetar med CSR är således inte självklara. Problemformulering AstraZeneca och Pfizer arbetar med CSR trots att deras kärnverksamhet redan kan sägas innehålla ett samhällsansvar.

I samband med att en stat tillträder den Europeiska Unionen (EU) överför staten även kontrollen över en mängd områden till unionen. De områden över vilka kontrollen överförs går till största delen att återfinna inom de så kallade fyra friheterna. De fyra friheterna innebär att medlemsstaterna inte får hindra den fria rörligheten för varor, personer, kapital och tjänster. Den fria rörligheten för personer involverar såväl fysiska personer ? individer, som juridiska personer ? bolag.

Bakgrund & Problem: Globaliseringens framväxt har bidragit med ett omvärldstryck vilket tvingat branscher, främst inom bil- och elektronikindustrin, att omstrukturera sin verksamhet och satsa  på  sin   kärnverksamhet  för  att  nå  konkurrensfördelar.  Genom  att  automatisera  och systematisera produktionen kunde företagen sänka sina produktionskostnader. Det bidrog till att företagen började se de administrativa servicefunktionerna inom företaget som en börda, eftersom de inte bidrog till kundnyttan. Behovet att reducera kostnaderna och öka flexibiliteten bidrog till att företagen började överlåta icke-värdeskapande aktiviteter till underleverantörer. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera de bakomliggande anledningarna till varför tillverkningsföretag väljer att outsourca hela eller delar av ekonomifunktionen. Vidare är syftet att analysera hur tillverkningsföretagen behåller kontrollen inom företaget vid tillämpning av outsourcing på ekonomifunktionen. Metod:  Vi  har  använt  oss  av  en  kvalitativ  studie  för  analysen  och  valt  att  intervjua  tre tillverkningsföretag som valt att outsourca ekonomifunktionen, två som inte tillämpar outsourcing på ekonomifunktionen, samt två revisionsbyråer som har en djupare inblick i outsourcingbranschen.

Följande framställning behandlar frågan om det finns en viss lojalitetsplikt mellan borgensman och kredittagaren. Läsaren bör vara medveten om att frågan om lojalitetsplikt mellan kredittagare och borgensman i princip knappt har behandlats i de rättskällor som finns att tillgå. Frågan har inte tagits upp i varken lag eller förarbeten och i de fall frågan alls har behandlats i rättspraxis och i den juridiska doktrinen har detta gjorts mycket hastigt och svävande. I framställningen anses dock lojalitetsplikt kunna grundas genom borgensförhållandets natur. Med borgensförhållandets natur avses partskonstellationen, accessoriteten och regressrätten.

Transperson är ett paraplybegrepp som avser personer vars könsidentitet och/eller könsuttryck alltid eller under perioder skiljer sig från det juridiska kön som registrerades för dem vid födseln. Till exempel; transsexuella, transvestiter, intergenders med flera. De är en marginaliserad grupp i samhället och forskning tyder på att de mår sämre, både fysiskt och psykiskt, än befolkningen i stort. Syftet med studien var att kartlägga vilken forskning som finns gällande transpersoners erfarenheter av bemötandet i sjukvården. Teoretisk ram var Personcentrerad omvårdnad och Queerteori.

Inom bedömningen av skadeståndsansvar för bolagsledningen och aktieägare enligt 29:1 och 29:3 Aktiebolagslagen, genomförs en oaktsamhetsprövning. Utan oaktsamhet eller uppsåt kan inte ansvar göras gällande.Vad som utgör oaktsamhet saknar direkt definition i lag, utan har bedömts av domstolarna i varje enskilt fall. Då oaktsamhet liksom lagöverträdelser, och åsidosättande av uppdrag, väger tungt vid en ansvarsbedömning, behöver bolagsledningen utöver allmän kunskap om aktuella regler även veta vilken aktsamhet som krävs för att undvika ansvar.I Skatteförfarandelagen 59:12-14 finns liknande ansvarsbestämmelser. Bestämmelserna anger att en företrädare för bolaget kan bli personligt ansvarig för den juridiska personens skatter och avgifter. En ansvarsförutsättning är att det föreligger grov oaktsamhet.

Som världens snabbast växande ekonomi står Kina idag inför en rad utmaningar, framförallt att lyckas förena ekonomisk tillväxt med hållbar utveckling. Samtidigt som miljontals människor har lyfts ur extrem fattigdom genom Kinas offensiva tillväxtpolitik har också miljön utsatts för stora påfrestningar till följd av den explosionsartade industrialiseringen som påbörjades för drygt tre decennier sedan. Länge överskuggade ekonomisk tillväxt alla andra intressen. Först på senare år har politiken i Kina svängt; statsmakten har i allt större utsträckning insett miljöproblemens allvar och företagit en rad viktiga juridiska reformer, till exempel genom införandet av Tort Law (2010) och grupptaleinstrumentet environmental public interest litigation (EPIL).Ett sätt att angripa Kinas växande miljöproblem är att främja civilsamhällets möjligheter att föra talan i domstol: där myndigheter brister, kan civilsamhället gripa in och kompensera för bristande tillsyn. För att gå till botten med Kinas miljöproblem måste dock den offentligrättsliga kontrollen bli starkare, men sådana politiska beslut och institutionella förändringar sker sällan över en natt.

Målet med detta examensarbete är att få en större förståelse för det temporära landskapets förutsättningar i staden och hur man inom planeringen kan använda stadens mellanrum till gröna ändamål tills dess de permanenta strukturerna finns på plats. Uppsatsen tar utgångspunkt i Hagstorp i nordöstra Malmö, ett grönskande f.d. koloniområde vilket legat öde sedan slutet på 1990-talet men som nu åter är aktuellt som ett möjligt förtätningsområde i ett stationsnära läge. Syftet med uppsatsen är att undersöka förutsättningar och möjligheter till en temporär park samt ta fram ett övergripande förslag på hur en temporär park i Hagstorp skulle kunna utformas. Med hjälp av litteraturstudier, arkivstudier, intervjuer och observationer diskuteras förutsättningarna i Hagstorp utifrån tre olika teman; det vardagliga landskapet, det visionära landskapet och det juridiska landskapet. Det vardagliga landskapet behandlar den historiska utvecklingen i Hagstorp och hur platsen används idag.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att författarna vill belysa den problematik som fastighetsvärdering av flerbostadsfastigheter medför ur ett privatinvesterarperspektiv. Vi vill dessutom undersöka relevansen i den teori som finns på området. Metod: Denna studie grundar sig på en kvalitativ metod. Genom intervjuer av personer verksamma i fastighetsbranschen samt en observation av en fastighetsvärdering så har det empiriska materialet samlats in. Det empiriska materialet har sedan analyserats gentemot den etablerade teori som finns på området och renderat vår slutsats. Resultat & slutsats: Den problematik som författarna identifierat hos värderingsförfarandet av flerbostadsfastigheter är de godtyckliga moment som värderingsutlåtandet bygger på. För en privatinvesterare innebär detta ett bekymmer då en fastighetsinvestering ej sällan medför en väsentlig utgift och risk.