Avtal som ska löpa under en längre eller på en obestämd tid kan stöta på problem. Problemen uppstår på grund av att den värld vi lever i idag är föränderlig. Detta gör att avtal riskerar att blir omoderna och inte passa in på de ändrade förhållanden som råder. I denna uppsats har vi försökt att ta reda på vilka möjligheter som står parterna till buds för att förebygga dessa problem. Tyngdpunkten i detta arbete ligger på omförhandlingsklausuler vilket är en möjlighet att få bukt med problemet ändrade förhållanden.

Lagen om offentlig upphandling har under de senaste tio åren reglerat upphandlingsförfaranden i Sverige. Lagen är ett resultat av en rad olika EG- direktiv som implementerats i den svenska lagstiftningen. På grund av att LOU ursprungligen kommer från EG-direktiv styrs en hel del av upphandlingsreglerna av allmänna europarättsliga principer. Lagens grundtanke är att all upphandling skall genomföras på ett affärsmässigt sätt samt i konkurrens. Lagstiftningen har, dels på grund av EG-direktiven och dels på det komplicerade ämnesområdet, blivit väldigt omfattande och komplicerad.

I detta examensarbete har jag undersökt samtyckesutredningen gällande våldtäkt av Madeleine Leijonhufvud. Jag har valt att studera hur den gällande rätten inom området ser ut, varför den ser ut som den gör, samt vilka de senaste förändringarna är. Vidare har jag undersökt hur samtyckesregleringen är föreslagen att vara utformad, hur utredarna för samtyckesregleringen motiverat införandet av den, samt varför förslaget om samtyckesregleringen avfärdades. Arbetet bygger på en kvalitativ och deskriptiv traditionell Juridisk metod, med bl.a. lagtext, förarbeten, doktrin, praxis och offentligt tryck.

The child perspective is a complex area primarily because of its many ways of interpretation but also because children are considered to be less competent than adults. Our hypothesis was that adults in court-proceedings make decisions in the child?s place. The aim of this study was to investigate the judicial meaning of the child perspective in ?Socialtjänstlagen? (SoL) and ?lag om särskilda bestämmelser om vård av unga? (LVU).

Syftet har varit att utreda begreppet ?barnets bästa? och förklara vilken svårighet dessa ord har i vår lagstiftning. Analysen har till största del inriktats på barnets bästa vid föräldrars tvister, och efterföljande beslut om vårdnad, boende och umgänge. Arbetet har följt traditionell Juridisk metod genom att relevant rättsinformation har tagits fram och sedan tillämpas på frågeställningarna genom en ingående tolkning för att komma till en slutsats. Tolkningen av olika skrivningar i lagtext och andra styrande dokument sker olika hos myndigheter vilket har belysts och visar på svårigheten att nå rätt svar i det enskilda fallet.

Genom en traditionell Juridisk metod avser den här uppsatsen att studera det svenska allmänna pensionssystemet över tid (igår, idag och imorgon) för att utreda den rättsliga grunden för allmän pension. Den allmänna pensionsrätten är en del av de tre pelare som idag utgör det svenska pensionssystemet. De andra pelarna utgörs av den privata pensionen och avtalspensionen. Allmän pension har sedan början av 1900-talet erbjudits den svenska befolkningen. De första lagarna om allmän pension kan inte jämföras med det allmänna pensionssystemet som idag finns.

Syftet med denna uppsats var att undersöka syfte samt för- och nackdelar med traditionsprincipen för att kunna bedöma om det finns goda skäl för traditionsprincipens ställning i den svenska rätten. Traditionsprincipen är en princip som sedan länge tillämpats i Sverige för erhållande av sakrättsligt skydd. Enligt denna princip krävs att en besittningsövergång sker för att en köpare ska erhålla skydd mot säljarens borgenärer. Traditionsprincipens berättigande har flitigt debatterats i doktrin och principen har blivit kraftigt ifrågasatt. I detta arbete har jag använt traditionell Juridisk metod men då traditionsprincipen inte återfinns i lagtext utan har tillkommit genom praxis har studiet av principen i detta arbete främst inriktats på praxis och doktrin.

Syftet har varit att undersöka hur ?barnets bästa? och ?samarbetssvårigheter mellan föräldrar? ska inverka vid beslut om gemensam eller ensam vårdnad. Underliggande syfte var att genom två rättsfall visa hur domstolarna tar hänsyn till ?barnets bästa? och ?samarbetssvårigheter mellan föräldrarna? vid vårdnadstvister. Metoden i uppsatsen är traditionell Juridisk metod, vilket innebär att lag, förarbeten, rättsfall, praxis och doktrin som är relevant för området har behandlats.

Sverige är det första landet som gav människor med transsexualism möjligheten att ändraJuridisk könstillhörighet. Den första lagen om ?Fastställande av könstillhörighet i vissa fall?infördes 1972 och krävde att personen skulle vara över 18 år, ogift, folkbokförd i Sverige samtsteril. Nu krävs endast att personen är över 18 år och boende i Sverige efter flera års politiskkamp för trans*personers mänskliga rättigheter. Steriliseringskravet är äntligen borta men är viframme än? Vad händer enligt svensk lag när den Juridiska könstillhörigheten är ändrad? Finnsnågon risk för intrång i människors integritet och rätt till privatliv efter ett fastställande av nyJuridisk könstillhörighet? Vad händer med folkbokföring av släktskap? Min undersökningsynliggör Juridiska dilemman för personer som har ändrat Juridisk könstillhörighet.

I uppsatsen utreds om det utländska institutet trust kan vara ett skattesubjekt inom den svenska skatterätten. I sitt eget hemland är truster ofta inte att betrakta som ett eget skattesubjekt utan där behandlas trusters förvaltare som dess ägare och därmed även som skattesubjekt vid beskattning av trustinkomst, förmögenhet m.m.När truster figurerat i svenska rättsfall har ofta trusten, utan närmare motivering, liknats vid en stiftelse. Regeringsrätten har ansett en utländsk stiftelse vara en utländsk Juridisk person och en i Sverige begränsat skattskyldig person. Kan även trusten vara ett skattesubjekt? Genom att undersöka det civilrättsliga stiftelsebegreppet har upptäckts att stiftelsebegreppet är långt ifrån enhetligt.

Det övergripande syftet med föreliggande uppsats är att utifrån ett kriminalvårdsperspektiv redogöra för skiljelinjen mellan de förvaltningsrättsliga begreppen ärende och faktiskt handlande. Begreppen analyseras utifrån ett rättsäkerhetsperspektiv, där fyra kriminalvårdsspecifika utgångspunkter (regler om personligt innehav i anstalt, undersökning av brev, avskildhetsplaceringar samt visitationer av bostadsrum) står i centrum för framställningen. Uppsatsen är utarbetad enligt en rättsdogmatisk metod, vilken förutsätter en beskrivning och analys av lagar, förarbeten, Juridisk doktrin samt rättspraxis.     Någon närmare beskrivning av begreppet ärende har i lagen eller dess förarbeten inte givits. I den Juridiska doktrinen definieras dock begreppet som en verksamhet som genom handläggning av ett ärende utmynnar i ett beslut, som binder enskilda eller Juridiska personer till ett rättsfaktum.      I motsats till ärende framförs det faktiska handlandet, som kännetecknas av att inom ramen för den offentliga förvaltningen utföra sysslor som inte innefattar ärendehantering.

Den 31 mars 2006 genomfördes en av de största rättsliga reformerna på flera decennier. I samband med att en ny utlänningslag trädde i kraft infördes en ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden. Den nya ordningen innebär att överprövning av Migrationsverkets beslut kan ske till migrationsdomstolar. En av de viktigare delarna i den nya ordningen var att inslaget av muntlig förhandling skulle bli större än vad som hade gällt tidigare. I utlänningslagen föreskrivs att muntlig förhandling ska hållas om en utlänning som för talan i målet begär det och förhandlingen inte är obehövlig.

Den legitimerade sjuksköterskan innehar ett ledarskap över den patientnära omvårdnaden i både professionell och Juridisk mening. Ett framgångsrikt ledarskap förutsätter ett visst förhållningssätt hos ledaren, vilket i sin tur kan komma att påverka omvårdnadsresultaten. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad som kännetecknar ett framgångsrikt ledarskap hos sjuksköterskan i den patientnära omvårdnaden. Studien genomfördes som en litteraturstudie där sex kvantitativa och sex kvalitativa resultatartiklar låg till grund för litteraturstudiens resultat. Resultatet visar att det fanns vissa kännetecken som bidrog till ett framgångsrikt ledarskap.

Syftet med denna uppsats var att utreda gällande rätt vid tolkning av testamente. För att uppnå syftet har jag använt mig av en traditionell Juridisk metod, där jag studerat doktrin, lagstiftning, förarbeten och den rättspraxis som finns inom området. Genom att upprätta testamente kan den enskilde förordna hur hans kvarlåtenskap ska fördelas, om han vill frångå den legala arvsordningen. Testationsfriheten är emellertid inte helt obegränsad, utan arvinges rätt till laglott och makes rätt till basbeloppet inskränker till viss del denna rättighet. Uppkommer oklarheter beträffande testamentet vid verkställigheten, blir förordnandet i behov av tolkning.

Uppsatsen huvudsakliga syfte har varit att undersöka hur lagstiftningen är rustad för den tekniska utvecklingen. Arbetet har visat på samspelet mellan grundlag och allmän lag som reglerar Internet som kommunikationsform och skyddet för de yttranden som framförs där. Fokusen i arbetet har legat på hur IT-brottslighet förebyggs och motverkas. Sedvanlig Juridisk metod, med studier av lag, doktrin, praxis och förarbeten har använts. Arbetet fick även i viss mån ett EU- perspektiv då EU-rättslig reglering med fokus på informationsteknologin och IT-brott har implementerats i Sverige.