Den 1 januari 2009 infördes regler som begränsar rätten för företag att göra ränteavdrag, vilket har till syfte att förhindra aggressiv skatteplanering som sker genom ränteupplägg. Två undantag till denna begränsade rätt till ränteavdrag benämns tioprocentsregeln och ventilen. Genom dessa får ränteavdrag göras om mottagaren av ränteinkomsten beskattas med tio procent eller om förfarandet är affärsmässigt motiverat. Dessa undantagsregler har dock blivit utsatts för kritik. Kritiken som har framförts är att den aggressiva skatteplaneringen som sker genom ränteupplägg inte minskat trots tillkomsten av reglerna om ränteavdragsbegränsningar och det finns även frågetecken om tioprocentsregeln är förenlig med etableringsfriheten inom EU.

Syftet med denna kandidatuppsats är att beskriva gällande rätt kring om och när en konkursgäldenärs skiljeavtal binder dess konkursbo samt konsekvenserna av detta. I dagsläget är rättsområdet osäkert och enbart grundat på praxis, uppsatsen utreder därför även om lagstiftning eller annan utveckling på området är erforderlig. Det har i praxis konstaterats att en konkursgäldenärs skiljeavtal binder dess konkursbo då tvister gäller obligationsrättsliga anspråk och bevakningsförfaranden är aktuella. I praxis kan vidare konstateras att i tvister av sak- och föreningsrättslig karaktär är ett konkursbo inte bundet av konkursgäldenärs skiljeavtal. Tvister avgörs då i enlighet med konkursrättens tvistlösningsmetoder.

Detta examensarbete behandlar elektroniska transaktioner, i huvudsak betalningar över Internet med tonvikt på säkerhet. Vidare behandlas också frågor kring vilka kriterier en betalningstransaktion bör uppfylla för att anses Juridiskt bindande. Examensarbetet riktar sig till en publik som redan tillgodosett sig baskunskaper i ekonomi och data.Resultatet av undersökningen vilar på en kombination av telefonintervjuer och litteraturstudier. Personer som intervjuats är: Christian Wettergren ?forskare på KTH, Hans Öjemark -verksjurist på Post och telestyrelsen, Lars Lindgren ?jurist på Handelsbanken och Mats Thunander ?projektledare för Handelsbankens SET-pilot.Kriterierna som bör uppfyllas för att en betalningstransaktion vid handel över Internet skall anses säker är enligt vad som framkom i min undersökning att transaktionen skall vara atomär, konsekvent, isolerad, bestående, skyddad mot insyn, inte kunna ändras utan upptäckt, klara autenticitetskontroll och inte vara reproducerbar.Kriterierna för att en betalningstransaktion vid handel över Internet skall anses Juridiskt bindande är enligt vad som framkom i min undersökning att inblandade parter är väl identifierade t.ex.

Svensk skatterätt har genomgått stora förändringar de senaste decennierna. En bidragande orsak till det är Sveriges internationella åtagande, främst medlemskapet i EU. I en tid när det är väldigt enkelt att flytta mellan stater behövs regler inte bara för hur problemet med Juridisk dubbelbeskattning ska lösas utan även för hur staterna skall hindra att de förlorar skatteintäkter p.g.a. skatteflykt. Tioårsregeln infördes för att Sverige ville skydda sitt skatteanspråk och förhindra skatteflykt.

Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna ställer upp vissa skyddsregler vid prövningen anklagelser om brott eller brottslig gärning. Europadomstolen gör en autonom tolkning av olika förfaranden i medlemsstaterna för att bestämma om dessa är att betrakta som straff för brottsliga gärningar eller inte. Klassificeringen har betydelse för huruvida de skyddsregler som finns i konventionens artikel 6 skall vara tillämpliga på förfarandet. För att bedöma de förfaranden som är på fråga, använder sig domstolen av olika kriterier som den utvecklat genom sin tidigare praxis. De mest avgörande kriterierna är överträdelsens natur och påföljdens natur och stränghet.

I denna studie har fyra stycken gymnasieböcker som används inom historieundervisning studerats ur ett genusperspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur fyra stycken läroböcker som används inom historieundervisningen på gymnasiet gestaltar kvinnor. Syftet är att studera om skildringen av kvinnor från 1973 till 2008 har förändrats och i så fall hur? Avsikten är att studera om kvinnor har gestaltats som grupp eller som enskilda kvinnor, hur relationen mellan kvinnor och arbete har gestaltats samt hur kvinnorörelser presenterats i läroböckerna.För att besvara syfte och frågeställningar har en kvalitativ textanalys i form av en idéanalys gjorts på materialet. De granskade böckerna är tryckta 1973, 1984, 1995 och 2008.

Mitt syfte med denna uppsats var att beskriva vad som menas med uttrycket ?Barnets bästa? i föräldrabalken vid en skilsmässa och separation. Jag skrev enligt traditionell Juridisk metod. Vid oenighet vid en skilsmässa eller separation erbjuds föräldrarna av kommunen att medverka i samarbetssamtal. Där kan de samtala om frågor som rör barnets vårdnad, boende och umgänge.

Syftet med uppsatsen är se om positiv etnisk särbehandling kan införas och vilka för- och nackdelar det kan innebära. För att kunna se möjliga för- och nackdelar görs en redogörelse av hur rätten ser ut vad gäller positiv särbehandling i dagsläget. En del av analysen är skriven med analysinstrumentet intersektionalitet. Med hjälp av intersektionalitet belyses skärningspunkterna och sambanden mellan olika kategorier i form av kön, klass, sexualitet mm. Uppsatsen är skriven med Juridisk metod och ett samhällsvetenskapligt perspektiv.Rätten för positiv särbehandling är snäv och utgår från EU-regleringar.

Syfte: Vårt syfte är att analysera och diskutera vad som är god redovisningssed vid redovisning av pågående arbeten på löpande räkning och hur innebörden i god redovisningssed på detta område har påverkats av sambandet mellan redovisning och beskattning. Tonvikten ligger på det vi kallar alternativmetodens förhållande till god redovisningssed. Ett delsyfte är att kritiskt granska och analysera de argument som framförts i de senaste årens debatt i SvSkT om alternativmetodens förenlighet med ÅRL. Metod: Vi har i arbetet utgått från en dokumentstudie där bland annat en debatt i SvSkT från de senaste åren om beskattning och redovisning av pågående arbeten på löpande räkning har varit till stor hjälp. Då vår frågeställning ligger i gränslandet mellan företagsekonomi och juridik så har vi i vårt arbete tagit intryck både av Juridisk metod och av samhällsvetenskapens forskningsmetoder.

Syftet med denna uppsats var att redogöra för rättsreglerna som är gällande i den nya plan- och bygglagstiftningen. I den svenska Plan- och bygglagen (1987:10) (PBL) stadgas bestämmelserna om den kommunala mark och vattenanvändningen samt bebyggelsemiljöns utveckling. Allt sedan PBL började gälla har behovet av en mer förenklad och förtydligad plan- och bygglagstiftning succesivt ökat. Detta har motiverats efter ett stort antal utredningsförslag som nu resulterat i en ny Plan ? och bygglag (2010:900) som träder i kraft 2 maj 2011.

What happens when historical theories are used as evidence in a trial? Is it possible for historians to use their own scientific tools when acting as participants in a juridical process? And how do judges deal with historical evidence? The aim of this study is to answer these questions by analyzing a specific trial, known as ?Härjedalsmålet?. Härjedalsmålet was a court case about the Sami people?s right to let their reindeer graze on private property grounds in Härjedalen during the winter season. Their claim to this right was based on prescription of time immemorial.

Syftet med denna uppsats är att med hjälp av en ersättningsrättslig Juridisk metod, med avstamp i en olycka vid järnvägsdrift, undersöka tillämpliga regler både i teori och praktik. Den praktiska delen av uppsatsen tar sin utgångspunkt i Göteborgs Hamn AB (GHAB) som verkar i Göteborgs hamn. I närheten av hamnen ligger Torsviken, ett naturskönt friluftsområde med unikt fågelliv som är beläget på Hisingen i Göteborg. Vid denna typ av transportverksamhet som utförs av GHAB finns det en risk att det sker en olycka. En del av GHAB:s arbete innebär därmed att försöka minimera denna risk genom säkerhetsinstruktioner, förebyggande arbete och utbildning av personalen.

Det finns flera lagar och en barnkonvention som har betydelse för hur barns livsvillkor ska hanteras. Trots dessa regelverk registreras en ökning av barn som far illa. Ambulanssjuksköterskor kan i det prehospitala vårdmötet med barn vara en viktig hälsofrämjande resurs för samhället när det gäller förebyggande åtgärder och tidig upptäckt av barns behov av stöd.  Det finns dock flera faktorer som kan vara avgörande för ambulanssjuksköterskans ställningstagande i att anmäla sin oro då barn misstänks fara illa. Syftet med studien är att beskriva hur sjuksköterskor inom ambulanssjukvården upplever prehospitala vårdmöten där barn misstänks fara illa.

Lantmäteritaxan gäller för hela Sverige och innebär att kostnaden för en förrättning ska vara likvärdig med hänsyn till ärendets karaktär och komplexitet, oberoende var förrättningen genomförs i Sverige. I verkligheten kan priset på en förrättning variera stort beroende på var i landet förrättningen utförs.Syftet med studien var att beskriva hur fördelningen av förrättningskostnader på olika arbetsmoment hanteras samt om det skiljer sig åt mellan två statliga lantmäterikontor. Studien har valt att jämföra Stockholm och Växjö eftersom Stockholm ligger i de högre nivåerna i förrättningskostnader och Växjö ligger i de lägre nivåerna. Syftet uppnåddes med hjälp av fyra forskningsfrågor.Studien har använt en Juridisk metod för att få kännedom och förståelse kring regelverket inom ämnesområdet. I studien har det även valts att använda en kvantitativ fallstudie i kombination med en kvalitativ intervjustudie.

Omläggningen av statlig fastighetsskatt till kommunal fastighetsavgift innebar att Riksdagen var tvungen att finansiera det skattebortfall detta innebar. Kapitalvinstskatten vid avyttring av fastigheter höjdes, uppskovsbeloppet begränsades och på uppskovsbeloppet påfördes en ränta om 0,5 procent. Räntan på uppskovsbeloppet tas ut genom att den som har ett uppskovsbelopp ska ta upp en schablonintäkt som beräknas till 1,67 procent av uppskovsbeloppets storlek vid beskattningsårets ingång enligt 47 kap. 11b § IL. Att räntebelägga uppskovsbeloppen motiverades förutom av finansieringsskäl av att uppskovsbeloppen ökat i och med att de blivit möjliga för bostadsbyten inom EES-området.Även de som fått ett uppskovsbelopp beviljat innan uppskovsräntan infördes den 1 januari 2008 måste betala denna ränta.