The purpose of this study is to investigate how the Swedish municipal welfare system, in their capacity as discourse makers, construct Intimate Partner Violence (IPV) in the relationships of Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender (LGBT) people. A discourse analysis of their official plans of action regarding IPV and the information directed towards their citizens through their webpages showed that the discourse surrounding IPV revealed a gender dichotomy, where the victim was mainly constructed as being female and the perpetrator as male. As a consequence of this, gay and bisexual men were rendered invisible from the discourse surrounding victims of IPV, although they could be included in the construction of perpetrators of it. Lesbian and bisexual women were often included in the understanding of victims of IPV, but in the discourse surrounding perpetrators of it they were made invisible. The discourse about IPV also excluded the experiences and vulnerability of people who identify as being transgendered.

The purpose of this study is to examine how immigrant authorsare mediated in texts. The study is based on three magazines which are directed towards the library sector. These texts have been published from the year 2000 to the year 2012. The study focuses on two of these magazines, namely Bibliotek i Samhälle and Biblioteksbladet. The study focuses on authors who write in the swedish language, but who still seem to be perceived as immigrant authors.

Vårt syfte med studien var att belysa lärarbehörigheten i träningsskolan. Studien har varit inriktad på vilka uppfattningar ett antal verksamma pedagoger och rektorer i skolformen har om utbildning och kompetens för undervisning inom träningsskolan. Vi har betraktat lärarbehörigheten utifrån två perspektiv: dels ur ett juridiskt perspektiv som utgår från Högskoleförordningens examensbeskrivningar för pedagogiska utbildningar, och dels ur ett funktionellt perspektiv som belyser vad undervisning innebär och hur lärarbehörigheten uppfattas i praktiken. För studien har vi valt att belysa hur den funktionella lärarbehörigheten uppfattas.Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med en öppen intervjuguide bestående av tre temaområden: träningsskolan, lärarbehörighet och kompetens samt ?en skola för alla?, för att få svar på våra frågeställningar.

Uppsatsens syfte var att studera artiklar som publicerats om sjuksköterskeupproret 2012 genom ett kritiskt diskursanalytiskt angreppssätt för att se vad det råder kamp om och hur sjuksköterskans yrkesroll- och identitet konstrueras, reproduceras och transformeras genom diskurser.De frågeställningar som uppsatsen bygger på är: Hur ser diskursen ut? Vilka objekt/subjekt som finns och återkommer i artiklarna och som det råder kamp om? Vilka grupper kan identifieras och hur beskrivs grupperna/vilken karaktär har de och vilka egenskaper tillskrivs det (direkt och indirekt)? Hur förs argumentationen? Vad är innebörden av det som skrivs?Vilken språklig karaktär har artiklarna? Vilka säger vad ? vilken auktoritet tillskrivs dem? Vilka maktrelationer kan urskiljas?Uppsatsen vilar på Norman Faircloughs kritiska diskursanalytiska teoretiska och metodologiska ramverk för att svara på frågeställningarna. Det empiriska material som utgör grunden för analysen är nio utvalda tidningsartiklar från nationella, lokala och vårdpraktiska tidningar. Resultaten pekar på att det råder kamp om att sjuksköterskeyrket värderas som ett ?kall?, en föreställning de genom att kräva högre ingångslön vill bryta.

The aim of this study was to gain an understanding about how people with a former alcohol abuse expresses and gives meaning to feelings of guilt and shame in autobiographical books. In particular the purpose of the study was to find out how the authors writes about feelings of guilt and shame, whether it was expressed explicitly or implicitly, and which meaning the authors gives to feelings of guilt and shame and how these feelings are related to each other. We randomly selected 8 autobiographical books by using different criterias. The foundation of this study was social constructionism, which is also a foundation for one of our analysis methods: discourse analyse. This analysis method was used for the analysis of the expressions that were made in an explicit way.

The view on which kind of fiction that should be mediated to the public through the Swedish public library system has since the late 60´s been dominated by what in this Master?s thesis is called: ´the discourse on quality of literary fiction´. The aim of this thesis is to examine to which extent this discourse still plays an active role in the Swedish public library system or if that discourse has been replaced by a more market-led, demand responsive view, where the features of ´quality´ and ´culture´ have been downplayed and replaced by a ´customer?s service view´ on how and why fiction should be mediated to the public. The methodological and theoretical perspective in this thesis is led by the understanding of the discourse analysis in Michel Foucault?s ´The Archaeology of Knowledge´.

Uppsatsen undersöker hur genus produceras i utvalda artiklar ur 14 nummer av tidningen Veckorevyn från 1999. Med utgångspunkt i den kritiska diskursanalysen studeras hur genus produceras och upprätthålls i Veckorevyn. De diskurser som analyseras inbegriper hur Veckorevyn betraktar, beskriver och tilltalar kvinnan. Diskurserna som analyseras samt resultaten av analysen presenteras i sex kapitel: Ta kontroll över ditt liv som handlar om hur Veckorevyn uppmanar sina läsare att ta kontroll över sina liv. Förändra dig! som behandlar förändringsdiskursen som är en av de tydligast framträdande i Veckorevyn.

Vilken plats har lantraskor i dagens rationaliserade och högproducerande lantbruk och hur bidrar de till försörjningsmöjligheterna på landsbygden? Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lantraskors egenskaper beskrivs, och hur detta positionerar dem som lämpliga för olika typer av produktion. Uppsatsen grundas i en intervjustudie med lantbrukare som bedriver produktion med lantraskor. Detta kompletteras med intervjuer med representanter från de respektive avelsföreningarna för lantraserna Fjällko, Rödkulla, Fjällnära ko samt allmogekor (Bohuskulla, Ringemålako och Väneko). Genom att analysera materialet med kritisk diskursanalys identifieras centrala teman i diskursen om lantrasernas produktion.

Psykisk ohälsa kan vara orsaken till avtalsbrott eller annan skada som den anställde åsamkar annan på grund av sitt hälsotillstånd. Syftet med detta arbete är att utreda när en arbetsgivare får säga upp en arbetstagare på grund av dennas psykiska ohälsa. Målet är även att utreda begreppet psykisk ohälsa samt undersöka vem som bär rehabiliteringsansvaret när en anställd utsätts för psykisk ohälsa. Arbetet behandlar uppsägning på grund av sjukdom för att knyta an till psykisk ohälsa. För att ge läsaren en överblick rörande de allmänna bestämmelserna kring uppsägningar berör författaren även uppsägningar med anledning av arbetsbrist och personliga skäl.

This study examines which socially constructed threats and subjects of security existed during the aftermath of the terrorist attacks in Stockholm 2010. With ideas of identity and difference as a starting point the theoretical framework is then developed with ideas from the new critical security studies including key subjects such as attributes, risk, imaging and visualisation. The study will be executed with the use of a discourse analysis approach using newspaper articles and chronicles as the principal empirical material. The analysis will then follow two separate themes. Firstly, the different threats and subjects of security will be deduced, and also, how these social constructions inevitably create each other and require each other to continue existing.

Syfte med denna uppsats har varit att se hur det skrivs om självskadebeteende i media. Vi har genomfört uppsatsen genom att granska ett urval av debattartiklar från svenska tidningar där det på något sätt skrivs om självskadebeteende. Artiklarna är skrivna av politiker, en överläkare, en sjuksköterska och en journalist såväl som flera personer med egen erfarenhet av självskadebeteende. Utifrån dessa artiklar och våra teoretiska perspektiv har vi reflekterat kring hur det skrivs om självskadebeteende i svensk media.Vår uppsats har ett diskursanalytiskt angreppssätt där vi främst utgår från den franske filosofen Michel Foucaults tankar kring diskurser och diskursanalys. Vi problematiserar även diskurserna utifrån begrepp som makt och genus.Under vårt uppsatsarbete har vi identifierat tre diskurser i artiklarna: en patologidiskurs, en könad diskurs samt en resursdiskurs.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kvinnor, inflyttade till Stockholm från Norrbottens län och som bott i staden i mer än fem år, konstruerar sin identitet i relation till rådande diskurser om storstad/småstad eller storstad/landsbygd. Analysen är utförd baserad på sju intervjuer med kvinnor i åldrarna 36-48 år, alla härstammande från Norrbotten. Efter analys framkommer det att kvinnornas identiteten är del i en konstruktion, en ständigt pågående process som aldrig riktigt blir färdig, då kvinnorna ständigt skapar sin identitet i förhållande till ?det andra?, eller får sin identitet bekräftad eller definierad av andra. Det blir också tydligt att norrbottniskhet inte bara har att göra med identitet, utan även också med klass, då det i dualiteten mellan Stockholm och Norrbotten framstår ett maktförhållande, och det står i slutändan klart att kvinnorna inte bara gjort en identitetsresa utan även också en klassresa, genom sitt val att byta ut Norrbotten mot huvudstaden i söder..

Syftet med arbetet är att undersöka hur möjligheter till flerstämmigt lärande såg ut i ett dataunderstött samarbetsprojekt World of Warcraft i årskurs 6. Frågan angrips med hjälp av metodtriangulering, vars huvuddel består av två lektionsobservationer, vilka förstärks med lärarintervjuer samt elevernas utvärderingar. Jag konkretiserar kartläggningen med produktioner som eleverna gjorde under projektets gång. Som en övergripande teoretisk ram för undersökningen används det sociokulturella perspektivet där relevanta aspekter belyses mer ingående ? flerstämmighet, livsvärldar, lärarens roll och lärande tillsammans.

Examensarbetets syfte är att undersöka vad Kultur på recept för långtidssjukskrivna personer kan betyda för individen och samhället, samt vilken kultursyn som genomsyrar projektidén. Frågeställningarna diskuteras via två kanaler: ljud och akademisk text. Ljudproduktionen, som bör lyssnas på innan uppsatsen läses, är nyfiket undrande medan den akademiska uppsatsen är mer kritiskt analyserande. De båda är lika ?sanningsbärande? trots att de ska förmedla olika känslor, insikter och frågor hos mottagaren.

Målet med detta examensarbete är att få en större förståelse för det temporära landskapets förutsättningar i staden och hur man inom planeringen kan använda stadens mellanrum till gröna ändamål tills dess de permanenta strukturerna finns på plats. Uppsatsen tar utgångspunkt i Hagstorp i nordöstra Malmö, ett grönskande f.d. koloniområde vilket legat öde sedan slutet på 1990-talet men som nu åter är aktuellt som ett möjligt förtätningsområde i ett stationsnära läge. Syftet med uppsatsen är att undersöka förutsättningar och möjligheter till en temporär park samt ta fram ett övergripande förslag på hur en temporär park i Hagstorp skulle kunna utformas. Med hjälp av litteraturstudier, arkivstudier, intervjuer och observationer diskuteras förutsättningarna i Hagstorp utifrån tre olika teman; det vardagliga landskapet, det visionära landskapet och det juridiska landskapet. Det vardagliga landskapet behandlar den historiska utvecklingen i Hagstorp och hur platsen används idag.