Uppsatsen syftar att behandla problematiken med piratkopierade produkter ur ett produktsäkerhetsperspektiv, med särskild inriktning på konsumentens möjlighet att utfå ersättning efter att personskada uppstått. Vanligtvis diskuteras frågan om piratkopierade produkter ur en immaterialrättslig synvinkel med de negativa konsekvenser industrin innebär för rättighetsinnehavare. Arbetet har istället valts att inrikta sig på de falska produkternas slutkonsumenter och hur dessa påverkas. Piratkopieringsindustrin omsätter idag enorma belopp, varorna anses kunna återfinnas inom alla varuslag och i de allra flesta länder. Utöver de sämre gjorda kopior vilka köparen lätt kan skilja från original existerar dock även betydligt skickligare förfalskningar som är avsevärt svårare att upptäcka.

Tredimensionell fastighetsbildning är sedan årsskiftet 2003/2004 ett nytt inslag i svensk lag. Detta erbjuder nya möjligheter för stadsbyggnaden men skapar också nya problem. Syftet med detta examensarbete är att utreda hur tredimensionell fastighetsbildning hittills behandlats och att undersöka möjligheterna till att utveckla redovisningen av detaljplaner med hjälp av 3D-teknik. Arbetet baseras på litteraturstudier och undersökningar av detaljplaner. Examensarbetet har två delar. Del 1 belyser problem och ger en orientering över Juridik och vad statiga verk anser om tredimensionell fastighetsbildning och detaljplanering.

Dagens internationella handelspolitik har kommit att präglas starkt av idén om global frihandel och protektionistiskt tänkande har därmed övergivits. Möjligheten att ställa upp regler för internationell handel beror till stor på de grundläggande regler som folkrätten ställer upp, såsom staters suveränitet och principen om statsansvar. WTO:s regelsystem har kommit att bli ett världsomfattande regelverk för internationell handel och detta regelverks sanktionssystem bygger på att stater gemensamt agerar, genom så kallade retaliationsåtgärder, för att avkräva stater som begår avtalsbrott dess statsansvar. Det finns en möjlighet för stater att erbjuda varandra kompensation. Denna möjlighet är emellertid endast tillfällig och helt och hållet frivillig.

White- and blue collar workers traditionally belong to different unions and, therefore, are covered by different collective agreements. Collective agreements for different employee categories create internal divisions, which mean that white collar workers are not obliged to do work that falls under a blue collar agreement and reversed. Historically the difference between white- and blue collar work has been fairly sharp and so has the difference between collective agreements. Due to the continuous development of technology white- and blue collar work within production has become less clear. This has resulted in an increasing amount of disagreements regarding what collective agreement should apply and whether the employee is obliged to perform different work tasks.

Problembakgrund: Organisationer upplever ständigt tvister när de agerar i en konkurrensutsatt miljö. Tvister kan behandlas på en mängd olika sätt, till exempel kan parterna ta hjälp av någon utomstående, de kan lösa tvisten på egen hand eller gå till domstol. I Sverige tenderar vi att lösa konflikter på likartade sätt oavsett tvistens karaktär. Alternativa tvistelösningsmetoder såsom medling används endast i begränsad omfattning. Jag anser att tvistelösning blir mer ändamålsenlig om den anpassas efter den ifrågavarande tvisten.

På EU:s inre marknad ska fri rörlighet råda. Trots det tvekar konsumenter inför att handla över gränserna. Många konsumenter känner en osäkerhet inför andra länders lagar och oroas över att skyddet mot ohederliga näringsidkare inte är det samma som i deras eget land. Denna osäkerhet undergräver den inre marknaden. För att motverka denna osäkerhet har EU antagit direktiv 2005/29/EG om otillbörliga affärsmetoder.

Förmånsbeskattningens grundläggande syfte är att åstadkomma neutralitet mellan olika avlöningsformer. Det ska med andra ord inte uppstå diskrepanser i beskattningen beroende på om den anställde väljer att uppbära kontant lön eller erhålla en förmån som är berättigad i tjänsten. I samband med anställning, ett uppdrag eller annan inkomstbringande aktivitet är det vanligt att den anställde erhåller betalning i form av varor, lån av en produkt, rabatter eller rätten att bruka något som finns i företaget. Avlöningen kommer den anställde till del genom andra sätt än betalning i form av kontanter och denna form av ersättning blir enligt huvudregeln föremål för förmånsbeskattning. I de flesta fall skall en förmån beskattas på likartat sätt som en kontant ersättning, dvs.

Syftet med uppsatsen är att utröna om det går att urskilja några könsstereotypa mönster inom den straffrättsliga processen i våldtäktsmål. Min frågeställning är: Finns det någon förutbestämd mall över hur målsägande skall agera i den rättsliga tillämpningen av bestämmelserna om våldtäkt i 6:1 BrB, för att anses vara trovärdig? En grundläggande utgångspunkt i diskussionen är att föreställningarna om rätten uppställer de kriterier som skall gälla för rätten och den praktiska tillämpningen. Värderingar och föreställningar om rätten är därmed centrala för förståelsen av rätten och den juridiska processen. Jag har valt att rikta fokus mot den straffrättsliga processen rörande våldtäkt och centralt blir då även föreställningar om genus.

Arbetsmarknaden är idag ansträngd. Faktorer såsom effektivisering av organisationer, skepsis mot att nyanställa samt hög arbetslöshet medför att konkurrensen om arbetena har ökat. Därtill är sjukskrivningstalet högt. Långvarig sjukskrivning kan medföra mänskligt lidande bland annat på grund av att individen kan uppleva känslor av utanförskap samt otrygghet som ett resultat av att denne går miste om den gemenskap som vanligtvis återfinns på arbetsplatsen. Hög sjukfrånvaro genererar samtidigt höga kostnader för den statliga kassan.

I de flesta rättssystem i världen kan en förövare ställas till ansvar endast då denne är tillräknelig, eller med andra ord då denne är tillräckligt psykiskt frisk för att ha en handlings- och konsekvensförståelse. Sverige är ett av väldigt få länder som gör avsteg från denna princip, och även en person som vid gärningen var påverkad av en allvarlig psykisk störning måste ta sitt straffrättsliga ansvar. Den rättsliga särställningen ligger istället vid påföljdsbestämningen där möjligheten att dömas till rättspsykiatrisk vård finns under vissa givna förutsättningar.Syftet med denna framställning har varit undersöka rättspsykiatrisk vård som påföljd för brott och dess straffrättsliga betydelse ur ett straffmätningsperspektiv, samt att uppmärksamma den problematik som finns kring den rättsliga hanteringen av psykiskt störda lagöverträdare. Var går gränsen mellan vård och straff och finns det en proportionalitet och likformighet i påföljdssystemet för psykiskt sjuka brottslingar? Jag har vidare undersökt vad som ligger till grund för rättens bedömning av en eventuellt psykiskt störd gärningsman och om såväl rättssäkerhet som förutsägbarhet kan upprätthållas med den lagstiftning som finns idag.All tvångsvård är som namnet visar ? en vård som ska genomföras oavsett patientens medgivande eller ej.

Denna uppsats har till syfte att lyfta fram den manliga diskriminering som finns i dagens Sverige. Det är viktigt att tidigt förstå att arbetet inte riktar sig mot kvinnor utan har till syfte att lyfta fram det som idag känns bortglömt, nämligen den manliga diskrimineringen. Visst ligger kvinnor i underläge på många områden, något som vi alla borde sträva efter för att ändra på. Men det som glöms bort, är att männen på andra områden ligger i kraftfullt underläge gentemot kvinnor och därmed ibland utsatta för ren diskriminering. Uppsatsen innehåller även olika beskrivningar för att ge en klarare bild för läsaren avseende jämställdhet och dess betydelse.

I de flesta rättssystem i världen kan en förövare ställas till ansvar endast då denne är tillräknelig, eller med andra ord då denne är tillräckligt psykiskt frisk för att ha en handlings- och konsekvensförståelse. Sverige är ett av väldigt få länder som gör avsteg från denna princip, och även en person som vid gärningen var påverkad av en allvarlig psykisk störning måste ta sitt straffrättsliga ansvar. Den rättsliga särställningen ligger istället vid påföljdsbestämningen där möjligheten att dömas till rättspsykiatrisk vård finns under vissa givna förutsättningar.Syftet med denna framställning har varit undersöka rättspsykiatrisk vård som påföljd för brott och dess straffrättsliga betydelse ur ett straffmätningsperspektiv, samt att uppmärksamma den problematik som finns kring den rättsliga hanteringen av psykiskt störda lagöverträdare. Var går gränsen mellan vård och straff och finns det en proportionalitet och likformighet i påföljdssystemet för psykiskt sjuka brottslingar? Jag har vidare undersökt vad som ligger till grund för rättens bedömning av en eventuellt psykiskt störd gärningsman och om såväl rättssäkerhet som förutsägbarhet kan upprätthållas med den lagstiftning som finns idag.All tvångsvård är som namnet visar ? en vård som ska genomföras oavsett patientens medgivande eller ej.

Valet av problemområdet bygger på det fokus som har riktats mot revisorns oberoende under de senaste åren allteftersom revisorer har olika funktioner i dagens företag. Revisorn erbjuder utöver revision granskning och rådgivning inom bland annat redovisning, skatt och Juridik. Risken är stor att revisorn förlorar sin oberoende ställning genom konsultverksamheten. Risken uppstår då det blir svårt att urskilja vad som anses vara acceptabel revisionsnära konsultation och vad som anses utgöra ett hot mot oberoendet och svårare att urskilja. Problemet har uppmärksammats efter redovisningsskandalerna i USA.

Både i Sverige och internationellt används termen ?rätt till hälsa? för att beskriva allmänhetens intresse av att åtnjuta högsta tillgängliga standard av vård och hälsa. Termen återfinns i svensk grundlag, i internationella konventioner som Sverige ratificerat och i allmänna deklarationer som används världen över. Inom svensk förvaltningsrätt används termen ?rättighet? som en i lag noggrant specificerad skyldighet, vars utövande kontrolleras av ett statligt organ.