Problemformulering: Vad är genomsyn och hur ser utvecklingen och tillämpningen av genomsyn ut? Vad talar för respektive emot användningen av olika genomsynsresonemang? Är tillämpningen av genomsynsprincipen ett lämpligt sätt att komma tillrätta med skatteundvikande förfaranden, eller finns det andra sätt som framstår som mer passande och ändamålsenliga? Mitt syfte med denna magisteruppsats är att redogöra för och diskutera vilka omständigheter som kan tänkas föranleda att genomsyn tillämpas i svensk skatterätt. Jag har även för avsikt att resonera kring vilka skäl som talar för respektive emot en tillämpning av genomsynsprincipen. Dessutom kommer jag att kort beskriva alternativa sätt att komma tillrätta med icke önskvärd skatteplanering, samt vad som enligt min mening skulle kunna ändras vid tillämpningen av genomsyn om detta skulle framstå som motiverat. Avslutningsvis är min ambition att diskutera och ta ställning till om genomsyn överhuvudtaget kan anses vara förenligt med svenska rättsgrundsatser.

The general contract law principle of loyalty between negotiators, in deliberation, leads to a duty of disclosure for negotiators. The extent of this duty of disclosure is influenced by many different factors; amongst others the type of agreement, the negotiators knowledge and opportunity of procuring knowledge. The general duty of disclosure is both a part of the contract law principle of loyalty between negotiators in negotiating a contract, and an indirectly statutory obligation, that, if neglected will lead to nullification of the agreement. The legislator has stated that the general contract law, Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen), should be used to regulate negotiating of contracts, including the negotiation of contracts of employment. In arbetsdomstolens judging, additional factors have been weighed in, and the judgement is done also through the use of a concept taken from employment law, the concept of ?saklig grund för uppsägning?.

I takt med allt mer ?slimmade? organisationer och ökade ekonomiska krav på företagen ställs det dessutom högre krav på de anställda. De senaste månadernas ekonomiska kriser över världen har dessutom lett till att många sägs upp från sina arbetsplatser, men vad händer med dem som blir kvar på arbetsplatsen? Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om konsekvenserna av uppsägning på grund av arbetsbrist blir ett arbetsmiljöproblem för de anställda som blir kvar på en arbetsplats efter en massuppsägning. Anledningen till att jag har valt att skriva den här uppsatsen är att jag är intresserad av frågor om arbetsmiljö och hur anställda påverkas av en ökad arbetsbelastning och vilka faktorer som påverkar den psykosociala arbetsmiljön.

Chief executives and other persons in management positions are not applicable to the same protection system as other employees. Lagen om anställlningsskydd is not applicable for example. Instead all terms and conditions are in the employment contract, which get increased importance. The employment contract for a chief executive is comprehensive. This essay focuses on employment protection, wages and compensation, loyalty during the employment, secrecy and competitive clauses.

Denna uppsats behandlar problematiken som uppstår när ett avtal skickas i via elektronisk post som blir oläsligt för mottagaren på grund av inkompatibilitet. Om ett meddelande är inkompatibelt, när ska det ha ansetts kommit fram till motparten? Uppsatsen börjar med att problematisera faktumet att avtalslagen är skriven med pappersbaserade dokument som utgångspunkt och att det därför finns en möjlighet att de lösningar som gäller för brev (t.ex. reglerna om förklaringsmisstag) inte är lika lämpliga vad gäller elektroniska meddelanden. På ytan torde det inte vara några problem, eftersom både en IT-utredning (SOU 1996:40) och den svenska doktrinen inom området mestadels tyder på att de skillnader som kan uppstå inte gör en särskild lagstiftning nödvändig.Efter analys av vad inkompatibilitet innebär framkommer det dock att det är ett fenomen som inte kan jämföras blint med liknande situationer där pappersbrev används.

Föreliggande uppsats syfte är att utreda huruvida Sverige är i behov av en moderniserad och mer internationellt anpassad avtalslag. För snart tjugo år sedan ratificerade Sverige den internationella köplagen United Nations Convention on Contracts for the International Sale of Goods, CISG, med reservation för konventionens del II om ingående av avtal. Detta eftersom Sverige tillämpar löftesprincipen vid ingående av avtal och CISG utgör en kompromiss mellan löftes- och kontraktsprincipen. Sverige är tillsammans med de övriga nordiska länderna ensamt om att reservera sig mot denna del och har därför av andra staters näringsliv kommit att ses som provinsiellt samt bakåtsträvande. Den globala handeln blir allt viktigare för Sverige och det svenska näringslivet har till följd av detta ställt krav på landets ledande makthavare att dra tillbaka reservationen och att anta den avtalsrättsliga delen.

Age is one of two new discriminatory grounds in Swedish law. EU took official position against age discrimination by means of Council Directive 2000/78/EC of 27 November 2000 establishing a general framework for equal treatment in employment and occupation. From January the 1st 2009 it is, by Diskrimineringslag (2008:567), illegal in Sweden to discriminate anyone based on age. The law covers all age groups and is applicable to various fields in society. Age differ from other discriminatory grounds since everyone has an age.

Räckvidden av artikel 82 i EG-fördraget framgår inte tydligt av fördragstexten och en förståelse för dess tillämpningsområde kräver en undersökning av rättspraxis. Uppsatsens syfte är att klargöra tillämpningen av artikel 82 på marknader där ingen dominerande ställning existerar. Förstainstansrättens och EG-domstolens benägenhet att utvidga tillämpningen av artikel 82 har varit sparsam, vilket framgår av antalet fall rörande angränsande marknader. Det senaste målet var T-201/04, Microsoft v Commission, där Förstainstansrätten kunde ha utvecklat Kommissionens resonemang, som för övrigt var mycket djupgående, men nöjde sig med att bekräfta dess beslut. Även i den rättsvetenskapliga litteraturen är behandlingen av området tämligen begränsad, och bunden till målet C-333/94P, Tetra Pak International SA v Commission.

Denna uppsats behandlar några frågeställningar i samband med bristtäckningsansvar. Bestämmelserna om bristtäckningsansvar reviderades i samband med införandet av den nya aktiebolagslagen som trädde ikraft 1 januari 2006. Tre särskilda ansvarssituationer varpå en utomstående kan åläggas bristtäckningsansvar vid en olovlig värdeöverföring kommer främst att belysas. Dessa är medverkansansvar för ?annan?, medverkansansvar för faktiska och formella företrädare samt medverkansansvar på grund av mottagande i andra hand.

Med besittning avses i juridisk mening att någon faktiskt och rättsligt kontrollerar egendom, vilket inbegriper att det hos besittaren finns en vilja att besitta egendomen. Rättsfaktumet besittning ges långtgående rättsföljder inom såväl sakrätten som straffrätten, varför det är intressant att utreda vilka omständigheter som konstituerar besittning inom respektive rättsområde. Vidare har detta betydelse för besittningsbegreppets innebörd då besittaren är en juridisk person. Förfäktar man att en juridisk person har en rättskapande vilja medför det att rekvisiten för att en juridisk person skall anses utöva besittning är desamma som en fysisk dito. Anser man däremot att en juridisk person endast är en fiktiv skapelse, utan vilja, förutsätter detta att en fysisk ställföreträdare utövar besittning för den juridiska personen, vilket i sin tur borde leda till att rekvisiten för att en juridisk person skall räknas som besittare i juridisk mening väsentligen skiljer sig från dem som gäller för fysisk persons besittning.

Hinder för marknadstillträde är viktigt i många avseenden. För ett företag som slår sig in på en ny marknad är det viktigt att veta vilka hinder det möter. För konkurrensrättsliga myndigheter är det nödvändigt att veta vilka hinder som existerar för att exempelvis kunna avgöra om ett företag har en dominerande ställning. Det är också nödvändigt att känna till hindren för att säkerställa en fri tillgång till marknaden. Det saknas dock en generellt accepterad definition av hinder för marknadstillträde.

Inledning och bakgrund: Klimatet på arbetsmarknaden är hårt i dag på grund av en rådande lågkonjunktur och det blir allt viktigare för arbetssökande inom den konkurrenskraftiga arbetsmarknaden att bygga upp sitt personliga varumärke med egenskaper som ger positiva associationer.Syfte: Att kvantifiera de egenskaper som förmedlats i platsannonser för att kunna ge riktlinjer om vilka egenskaper som oftast förekom och därmed blir viktiga för arbetssökande att se över och bygga upp i deras personliga varumärke samt göra en jämförelse av resultatet mellan olika yrkesområden.Genomförande: För att uppfylla studiens syfte har en kvantitativ innehållsanalys genomförts på ett urval platsannonser från Arbetsförmedlingens hemsida för att få fram de personliga egenskaper som har angetts som önskemål.Resultat: Resultatet visar att de oftast förekommande önskemålen hos arbetsgivarna om vad de arbetssökandes personliga varumärke ska innehålla är att personen kan visa sig självständig och självgående. Beroende på yrkesområde finns det sedan olika önskemål hos arbetsgivarna. Det näst vanligaste önskemålet hos arbetsgivare totalt sett är att personen kan uppvisa att denne är en lagspelare och besitter en god samarbetsförmåga. Om personen söker arbete inom kultur, media och design ska denne vara kreativ, initiativrik och idérik. Detta skiljer sig mot en person som arbetar inom ekonomi, administration och Juridik.

Intrångsundersökning är en civilrättslig åtgärd som gör det möjligt för en upphovsrättsinnehavare att säkra nödvändiga bevis som kan hjälpa denne att styrka intrång i sina rättigheter. En intrångsundersökning görs av kronofogdemyndigheten hos den person som misstänks ha gjort intrång i upphovsrättsinnehavarens rättigheter. De bevis som kan komma fram vid en intrångsundersökning kan sedan vara till nytta för upphovsrättsinnehavaren när denne sedan t.ex. försöker kräva skadestånd eller vitesförbud. Det finns också en annan sida av intrångsundersökningsinstitutet.

Harmonisering av punktskatter har skett främst genom Rådets direktiv 92/12/EEG om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor, det s k cirkulationsdirektivet. Cirkulationsdirektivets bestämmelser innebär att varorna i och för sig blir skattepliktiga när de produceras inom EU eller förs in till EU, men att de kan cirkulera fritt inom gemenskapen utan beskattningskonsekvenser. Varorna hanteras under s k suspension. För privatpersoners inköp för eget bruk, Privatimport, gäller dock att varan punktbeskattas i inköpslandet. Denna problematik aktualiserades i det uppmärksammade ?Man in Black-fallet? då det ej var fråga om privatimport i direktivets bemärkelse då varorna personligen måste föras över gränsen för att de skulle kunna punktbeskattas i inköpslandet.

Every single child has the right to a childhood as well as a future. The labor regulations within the international conventions exist in order to make sure that these rights are looked after, but the ratification of the conventions is just the beginning. In order to receive the results which are set by the conventions, it is crucial that the implementation is successful. The politics of the country have to change and improve in order to achieve compatible laws, but also the population has to be given the opportunity to obtain education and knowledge about their human rights. Children who are forced to work at a young age, often under inhuman conditions, are not only deprived of their childhood but also of the chance to develop into an independent individual at the same time as this interferes with their education.