Den 31 mars 2006 genomfördes en av de största rättsliga reformerna på flera decennier. I samband med att en ny utlänningslag trädde i kraft infördes en ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden. Den nya ordningen innebär att överprövning av Migrationsverkets beslut kan ske till migrationsdomstolar. En av de viktigare delarna i den nya ordningen var att inslaget av muntlig förhandling skulle bli större än vad som hade gällt tidigare. I utlänningslagen föreskrivs att muntlig förhandling ska hållas om en utlänning som för talan i målet begär det och förhandlingen inte är obehövlig.

År 1989 ratificerade Sverige CISG med ett särskilt förbehåll. Då svenska avtalslagen betraktas som föråldrad i jämförelse med internationaliseringen, förs diskussioner huruvida en revidering av lagen ska aktualiseras, i mån om att öka effektiviteten på den inre marknaden. UniP och PECL, är andra internationella principer som kan påverka avtalslagens utveckling, på så vis att hänvisning sker till dessa om Sverige beslutar en anslutning till CISG del II. Syftet med uppsatsen var att belysa de problem vid uppkomsten av gränsöverskridande av avtal. Den ska inte ses som uttömmande, då dess främsta syfte har varit att redogöra likheter och skillnader som infinner sig mellan svensk och internationell regelverk på kontraktsrättens område.

Detta arbete är gjort som examensarbete (4 poäng) för polisutbildningen vid Umeå Universitet. Författarna har försökt att utreda sambandet mellan psykisk störning/personlighetsstörning och grova våldsbrott. Författarna har även studerat om det finns någon forskning som visar på att tidigt kunna ställa diagnos samt om det finns någon fungerande behandling. Arbetet är gjort med hjälp av litteraturstudier och en intervju. Litteraturstudierna har syftat till att ge en förståelse för begrepp och gällande lagstiftning.

Det är en given utgångspunkt vid utmätning att endast sådan egendom som tillhör gäldenären får tas i anspråk för borgenärernas fordringar. Eftersom det ofta är praktiskt omöjligt för kronofogdemyndigheten att göra en fullständig utredning om vilka tillgångar som ägs av gäldenären, får lös egendom också utmätas i de fall då den p.g.a. presumtionsreglerna i 4 kap. 18-19 §§ utsökningsbalken ska anses tillhöra gäldenären. Enligt dessa lagrum presumeras gäldenären vara ägare till gods som han har i sin besittning om det inte "framgår" att egendomen tillhör annan.

Syftet med denna uppsats var att utröna vilka möjligheter vi som nyutexaminerade utan sjöerfarenhet har för att kunna konkurrera om en position på ett landbaserat företag som är aktivt inom sjöfartsbranschen. Vi anser detta vara relevant då arbetsmarknaden för svenskt däcksbefäl har förändrats mycket de senaste 10 åren. Vi använde oss av den kvalitativa metoden då denna metod passar syftet; att intervjua landbaserade företag inom olika branscher och därigenom undersöka om en sjökaptensexamen anses vara en tillräcklig kompetens för att erhålla anställning iland. För att undersöka detta använde vi oss av telefonintervjuer samt bokade möten med bland annat personalchefer och högt uppsatta inom organisationen. Resultaten varierade mellan de olika företagen, vissa företag kunde tänka sig att anställa en nyutexaminerad utan sjöerfarenhet medan andra ansåg att sjöerfarenhet eller annan högre akademisk utbildning var mycket önskvärd då vissa positioner kräver mer inriktad kunskap inom till exempel ekonomi, juridik eller logistik..

Avsikten med denna uppsats var att i stora drag beskriva den offentliga upphandlingens rättsliga styrning samtidigt som en granskning av dess samhälleliga konsekvenser kom till stånd. För att nå denna avsikt har EG ? rätt, aktuell lagstiftning och uppkommen praxis belysts. Samhälleliga konsekvenser som uppmärksammats har diskuterats utifrån de rättsliga ramar och handlingsmönster som den offentliga upphandlingen skapar. Även andra samtida och i viss mån samverkande faktorer har diskuterats och belysts för att nå en högre validitet i arbetet.

Sveriges djurskyddslagstiftning är en av världens hårdaste, men för att kunna upprätthållaen lagstiftning behöver man också veta var problemen finns och det är vi inte alltid lika brapå. Ett område där man vet att det föreligger djurskyddsproblem är hos övergivna katter,utöver det vet man väldigt lite om svenska katters levnadsvillkor. Ett område som man vetsärskilt lite om är ladugårdskatter dvs. katter som lever i och omkring ladugårdar, som intehar tillgång till att gå in i ett bostadshus och i de flesta fall har till främsta uppgift att fångaråttor. Enligt tidigare utlänska studier förekommer flera hälsoproblem hos ladugårdskatter,såsom virus, endoparasiter, ektoparasiter och trauma.

Det finns många olika motiv för företag att sponsra kultur men kulturinstitutioner har dåligt utvecklade erbjudandestrategier för att framhäva hur företag gagnas av samarbetet. Mellanhänder med nisch mot kultursponsring kan etableras för att marknadsföra kulturinstitutioner mot potentiella sponsorer. En ändrad lagstiftning tycks öka intresset för företag att sponsra kultur. För att maximera nyttan av sponsringssamarbetet krävs en utvecklad sponsringsrelation som är ömsesidigt värdeskapande och där parterna uppfyller alla nivåer av kunskapsutbyte. Relationerna inom kultursponsring påverkas mer av kulturinstitutioners storlek än av företags..

I det offentliga stadsrummet finns en stor mängd reklam som visar avkläda kvinnokroppar och som ofta anspelar på sexualitet. Detta kallas för det offentliga rummets sexualisering och är en fråga som skär mellan områdena politik, juridik och näringsliv och frågan har debatterats under flera årtionden. Denna uppsats ämnar undersöka hur individer upplever och förhåller sig till reklamens framställning av kroppen, hur stadsrummet upplevs som en följd av reklamen och på vilket sätt det sexualiserade offentliga rummet förstås ur ett maktperspektiv. För att studera detta har metoderna livsvärldsintervju, promenadintervju och fotoelicitering kombinerats. Av undersökningens resultat framkom det att reklamen uppfattas framställa en synnerligen homogen kropp ? något som studiens respondenter upplevde som negativt då de ständigt behövde förhålla sig till detta ideal.

According to Swedish contract law, a mistake in contract can be categorized as either an error concerning the content of the agreement or an error in motive. An error concerning the content of the agreement could be described as a divergence between a party?s intent and his declaration, while an error in motive is a mistake about the reasons why a party would like to agree to the contract. The borderline between these two types of mistakes is based on Savigny?s theories on echt (error in motive) and unecht (error in content) mistakes.

SammanfattningElektronisk handel har under senare år vuxit fram som ett av de potentiellt mest betydelsefulla användningsområdena för den moderna informations- och kommunikationstekniken. Genom lag (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer, implementerades EG-direktivet (1999/93), om ett gemenskapsverk för elektroniska signaturer. Det övergripande syftet med direktivet har varit att samordna medlemsstaternas tekniska och juridiska arbete vad gäller elektroniska signaturer. Kommisionens mål var att underlätta användningen av elektroniska signaturer och bidra till ett rättsligt erkännande av dessa, främst för att undanröja eventuella hinder mot elektronisk handel.Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på om svensk lagstiftning på området, lagen om kvalificerade elektroniska signaturer, har underlättat användningen av elektroniska signaturer. Anslutningsvis kan man påpeka att lagens rättsliga skyddsmekanismer och dess tillsyn, samt det skadeståndsansvar som lagen reglerar, endast tillämpas om det är fråga om kvalificerade elektroniska signaturer som är baserade på kvalificerade certifikat, och som utfärdas till allmänheten.

Avtal om kundspecifik programvara hamnar ofta i gränslandet mellan köp och tjänst, och mellan överlåtelse och upplåtelse, det är därför tveksamt om köplagen är tillämplig på sådana avtal. Frågan om köplagens tillämplighet har betydelse för säljarens ansvar för fel i leveransen. I denna uppsats utreds i vilka situationer standardavtal och lagar är tillämpliga på avtal rörande kundanpassad programvara, och vad det har för betydelse för vilka fel som skall omfattas av leverantörens ansvar. I uppsatsen undersöks också hur handelsbruk och sedvänja påverkar avtalet och vad som kan anses utgöra handelsbruk och sedvänja. Felansvaret i standardavtalen är i flera fall begränsat till avvikelser från avtalad specifikation, något som kan vara problematiskt om köparen inte förstår t.ex.

Upphovsrättens framväxt har genom tiderna alltid varit nära sammanknuten med tekniska framsteg. Med den senaste tidens utveckling inom främst det datatekniska området, har en ytterligare anpassning och komplettering av upphovsrätten blivit nödvändig. Jag avser med denna uppsats att belysa problematiken med att upprätthålla en balans mellan upphovsrättsinnehavare och användare samt redogöra för denna utveckling. Varje inskränkning i upphovsrätten bör och skall vägas mot åtgärdens faktiska rubbning i en tänkt balans mellan upphovsman och användare. Efter antagandet av infodirektivet kan situationer uppstå vid vilken upphovsmannen förvisso har förlorat sin spridningsrätt genom regional konsumtion, men fortfarande har en viss kontrollrätt av verket genom tekniska skyddsåtgärder.

Förhållandet mellan handel och miljö är kontroversiellt inom The World Trade Organization (WTO) och arbetet på området präglas av motsättningar. WTO-kritiker har pekat på ett antal tvister inom WTO där WTO:s tvistlösningsorgan beslutat till nackdel för det land som har infört handelshindrande åtgärder för att skydda miljön. Utfallet kan tolkas som att miljöintresset förlorade mot handelsintresset. Det är dock tveksamt om man kan dra några slutsatser enbart genom att se till utfallet. Denna uppsats syftar till att bringa mera klarhet i hur WTO-reglerna balanserar frihandelsintresset mot miljöintresset.

Jag redogör i denna uppsats för debatten om religiös omskärelse inom judendomen i Sverige och internationellt under perioden 2000-2008. Jag redogör vidare för hur argumenten från båda sidor yttrar sig, både de som motsätter sig omskärelse och de som inte gör det. Detta gör jag utifrån olika perspektiv som religion, svensk lagstiftning, HIV och allmänhälsa. Mina frågeställningar är: Hur har debatten om omskärelse artat sig under 2000-talet? Vilka aspekter har debatterats mest om ingreppet omskärelse?.