Föreliggande examensuppsats undersöker vilka möjliga betydelser och meningsinnebörder feministiska perspektiv kan ha för bedrivandet av psykoterapi. Utifrån en explorativ och förståelsegrundande ansats intervjuades 13 svenska behandlare med självidentifierade feministiska utgångspunkter om hur de ser på skärningsytorna mellan feminism och psykoterapi, sin yrkesroll, samt vilka konsekvenser deras feministiska perspektiv får i det praktiska behandlingsarbetet.Resultaten visar att feministisk terapi som begrepp framstår som i stort sett oetablerat i en svensk psykoterapeutisk kontext, att förhållandevis lite forskning på området tidigare är gjord, samt att intervjudeltagarna ofta framställer sammanjämkningen mellan feministiska och psykoterapeutiska diskurser som komplicerad. De medverkande beskriver sina feministiska utgångspunkter som en bakomliggande filosofi snarare än en uppsättning tekniker. Dessa omsätts i terapeutisk behandlingspraktik genom en problematisering av maktaspekter, ett uppmärksammande av strukturella faktorers inverkan på subjektivitetsskapandet, samt ett kritiskt och stundtals avståndstagande förhållningssätt till specifika delar av de gängse terapiparadigmen. Ideologiska dimensioner exemplifieras bl.a.

The purpose of this essay is to analyse the descriptions of young girls' experiences of internet contacts, which have led up to sexual abuse. The aim is to give additional understanding and knowledge concerning grooming.       Grooming means that somebody gets in contact with someone else with the intention of committing sexual violations at a later stage. In most cases this concerns adults who contact children. We have chosen to confine ourselves to focusing on the grooming on internet that has happened to girls. By means of thematic analyses of texts from the books Jag kände mig speciell, grooming på internet, 2012 and Alexandramannen, vår tids största nätsexhärva, 2009, we have found certain themes and linked them up with previous research-work and also theory of social psychology.

Alnarp?s Healing Garden is a place for rehabilitation as well as an ongoing multidisciplinary scientific research experiment. The garden is built on research results from the disciplines of Landscape architecture, Environmental Psychology and Garden Therapy. In the garden, people diagnosed with burnout syndromes are being rehabilitated. The participants need safe and calm environments which activate their bodies self healing systems. Theories show that water as an element, per se, increases the observer?s preference for an environment.

The purpose of the present essay, as part of the project Self esteem and Life circumstances among teenagers, was to investigate the rate of both deliberate self-harm (DSH) and risk behaviour related to eating disorders in 14-year-old swedish adolescents, gender differences in DSH, and possible correlations between DSH and risk behaviours related to eating disorder. In addition, the effects of expressive writing (Pennebaker & Beall, 1986) on DSH and risk behaviours related to eating disorders were investigated. Data from two pilot studies are included. In total, 198 14-year-olds from four different schools in southern Sweden participated. For the purpose of measuring the rate of DSH, a simplified version of Gratz's (2001) Deliberate Self-Harm Inventory (DSHI) was used.

Syftet med denna studie var att undersöka vad stress innebär, hur det upplevs och orsakas inom Räddningstjänsten, samt hur det kan förebyggas. Enkäten gjordes utifrån ett kvantitativt perspektiv och skickades till larmoperatörer och brandmän på Räddningstjänsten. Enkäten besvarades av totalt 33 respondenter. Deltagarnas ålder togs inte i beaktning, enbart antalet år av yrkeserfarenhet. Datan analyserades I SPSS, med hjälp av ett Chi-tvåtest och ett Pearsons's r-test.

I denna studie undersöktes hur feedback påverkar tillförlitligheten i äldre ögonvittnens konfidens- och frekvensbedömningar, d.v.s. realismen i deras vittnesmål. Detta skedde genom ett experiment med 35 deltagare som vid ett tillfälle fick se ett kort händelseförlopp på film. Deltagarna delades sedan in i två grupper (experimentgrupp och kontrollgrupp) och fick vid ett andra tillfälle fylla i ett frågeformulär med 42 frågor rörande händelseförloppet. Experimentgruppen erhöll två typer av feedback (stödjande och icke-stödjande), som var konstruerad information om vad en annan deltagare hade svarat.Vid bedömningen av enskilda frågor visade båda grupperna överkonfidens, men experimentgruppen visade högre överkonfidens vid stödjande feedback än vid icke-stödjande feedback.

The purpose of this essay is to analyse the descriptions of young girls' experiences of internet contacts, which have led up to sexual abuse. The aim is to give additional understanding and knowledge concerning grooming.       Grooming means that somebody gets in contact with someone else with the intention of committing sexual violations at a later stage. In most cases this concerns adults who contact children. We have chosen to confine ourselves to focusing on the grooming on internet that has happened to girls. By means of thematic analyses of texts from the books Jag kände mig speciell, grooming på internet, 2012 and Alexandramannen, vår tids största nätsexhärva, 2009, we have found certain themes and linked them up with previous research-work and also theory of social psychology.

The purpose of this essay is to analyse the descriptions of young girls' experiences of internet contacts, which have led up to sexual abuse. The aim is to give additional understanding and knowledge concerning grooming.       Grooming means that somebody gets in contact with someone else with the intention of committing sexual violations at a later stage. In most cases this concerns adults who contact children. We have chosen to confine ourselves to focusing on the grooming on internet that has happened to girls. By means of thematic analyses of texts from the books Jag kände mig speciell, grooming på internet, 2012 and Alexandramannen, vår tids största nätsexhärva, 2009, we have found certain themes and linked them up with previous research-work and also theory of social psychology.

There is little knowledge about abuse of anabolic androgenic steroids (AAS) in Sweden. Thispaper aims to explore, from a discourse psychological angle, how persons with experience ofanabolic androgenic steroids (AAS) construct there identities.The theory and method used as a frame for the paper is discursive psychology, depending on thefocus in the paper of human beings use of language in the construction of identities. Forcollection of data interviews were made. The six respondents al had experience of use of AAS.The interviews illustrated how users of AAS speak about AAS, and create there identity, inrelation to AAS. In the interpretation of data we used two different tools, used by discursivepsychologists, interpretative repertoires and subject positions.

Titel; Vilka faktorer i service branschens arbetsmiljö har betydelse för social trötthet? Hur ser sambanden ut mellan utbrändhet och social trötthet? Författare; Jennie Andersson Nyckelord; Utbrändhet, Social trötthet, arbetsmiljö Syftet med undersökningen har varit att få fram vilka faktorer i service branschens arbetsmiljö som har betydelse för social trötthet samt undersöka eventuella samband mellan utbrändhet och social trötthet. Undersökningen är riktat mot vårdanställda och reseledare då tidigare undersökning påvisat samband mellan social trötthet och reseledare. Undersökningen är av en kvantitativ metod i form av en enkät. Denna enkät skickades ut till sammanlagt 110 personer i service branschen (vårdanställda och reseledare).

Within the Swedish school and the public library communities it is generally held as a truth that reading of fiction develops the empathic ability of the reader. This opinion is also expressed in political guiding documents for the school system and cultural sector. This paper's main hypothesis is that there is no assembled theoretic ground for the statement that reading of fiction develops the empathic ability. The investigation consists of two parts, the first being theoretical and the second empirical. Definitions of what empathy and reading is, are reviewed in the first part.

In this essay, the phenomenon and the concept "meditation" are treated. Meditation is a mental training technique where one develops the ability to choose where to put attention and ability to focus. Techniques for meditation is used individually of people who wants to develop themselves as persons and in therapeutic aims of professional within the field of psychology in order to help people to find solutions of problems within themselves. The aim with this essay were to do a qualitative study in order to see how possible effects of meditation influences daily life of contributory practisian's. Issue has been as follows; which effects have one regularly conducting of meditation on people and their lives? Interviews with four experienced meditators were done in India and the material were analyzed afterwards with the aid of thematic analysis, furthermore in order to link the results with clinical research and established theories about meditation.

Genom att studera ledares motivation och tillfredsställelse i relation till motivationsteorin Self-Determination Theory (SDT) söktes stöd för undersökningens syfte och frågeställningar: hur respektive kön i ledarpositioner motiveras på arbetsplatsen i förhållande SDT ? om de är självbestämmande eller kontrollerade samt om det finns en relation mellan motivation och tillfredsställelse. Frågeformulär besvarades av 48 män och 93 kvinnor i olika ledarpositioner. Data analyserades i form av t-tester, ett Chi-Square-test, kategoriseringar samt ett beräknande av Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale. Resultatet visade att den inre liksom den mest självbestämmande och minst kontrollerade motivationstypen motiverade mest utifrån självbestämmande profiler samt att det finns en relation mellan upplevelsen av motivation och tillfredsställelse.

En litteraturstudie som undersöker sambandet mellan utrymme för lärande på arbetsplatsen och den psykosociala hälsan. Hur den psykosociala arbetsmiljön påverkar hälsan genom stress tas upp. En bakgrund och historik till relevanta begrepp och teorier ges. Aktuell forskning i området analyseras och diskuteras. Slutsatser om lärandets roll i det flexibla arbetslivet presenteras..

Syftet med studien var att undersöka hur vissa gemensamma faktorer upplevs i en terapi samt hur de förhåller sig till varandra och upplevelsen av utfallet. Följande faktorer ingick i undersökningen: den terapeutiska alliansen, terapeutens kompetens, förväntningar på påfrestning, förväntningar på utfall inför terapin och klientens problematik. En frågeställning inför studien var även huruvida klienters och terapeuters upplevelser av terapin överensstämmer med varandra. Till grund för studien ligger skattningar gjorda av studentterapeuter och deras klienter vid mottagningen för psykoterapi, Institutionen för psykologi, Lunds Universitet. Tjugofyra studentterapeuter och tjugo klienter deltog i studien, av dessa hade i femton av fallen både terapeut och klient svarat från samma terapi.Studien fann att det generellt finns en samvariation mellan de gemensamma faktorerna och till utfallet.