Föreliggande uppsats syftar till att undersöka heterosexuella arbetarklassmäns föreställningar om och attityder gentemot homosexuella mäns och kvinnors genusöverskridande. Eventuella föreställningar och negativa attityder kring detta innefattas i begreppet homofobi som titeln antyder att uppsatsen handlar om. Dessa aspekter av homofobi kopplas i sin tur till maskulinitetsskapandet inom en specifik klassmässig kontext. Empirin består av intervjuer med fem män inom denna klassmässiga kontext. Materialet har analyserats med hjälp av Faircloughs version av den kritiska diskursanalysen och tolkats utifrån teorier om genus, sexualitet, maskulinitet och klass från bland andra Yvonne Hirdman, Judith Butler, Michael Kimmel, R.W Connell, och Pierre Bourdieu.

After recognizing a lack of children?s voices in the debate about the children?s book Kivi och monsterhund and the gender-neutral pronoun hen that occurred in the beginning of the year of 2012, I decided to interview pre-school children about the same book. My purpose with the study was, using semi-structured group interviews, to examine how 6-year olds talked about the main character Kivi. With the help of Judith Butler?s theory of performativity, I have studied how the children constructed Kivi?s gender in their speech.

This essay attempts to examine the discourse of the Sweden democrats in relation to thevalue system of the Swedish national school.To analyse the political texts I use discourse analysis and especially the method and approachconducted by Judith Lee Bacchi. Bacchi focuses on the construction of a problem in variouspolitical discourses. When performing this kind of analysis the main question is (accordingto Bacchi): ?What is the problem represented to be??I find that the Sweden democrats construct the ?migration politics? and the ?multiculturalpolitics? that is guiding the society as the cause of most problems in our society. To solvethe ?problems? they promote a nationalistic and a cultural racist discourse especiallypinpointing the ?Muslims? as being a problem.Since the Sweden democrats are striving to implement their discourse in the society andschool, and since their discourse already are reproduced by solar students in the classroom,I find it important to examine the essence of their particular discourse and contrast it withthe current value system of the Swedish schools.I don´t find the nationalistic and racist discourse of the Sweden democrats to correspond tothe value system of the Swedish school, mainly due to their strive to create alienation, andby labeling individuals in a reductive manner, instead of using apparent differences as asource for democratic discussions in the classroom.

The purpose of the essay is to examine the views on sexuality that guide the Swedish Migration board and court?s judgments and decisions in asylum cases. The essay investigates seven cases from the Swedish Migration court regarding asylum seekers from seven different countries seeking protection in Sweden due to their sexuality and/or gender identity. By applying discourse analysis, along with the theoretical perspectives of Judith Butler and the postcolonial critique of Chandra Talpade Mohanty, the essay discuss what kind of criteria and/or practice is demanded of the asylum seekers to be rendered as trustworthy. The essay concludes that the asylum seekers are considered untrustworthy by the migration authorities when not acting according to a (hetero)normative sexuality.

Studiens syfte är att undersöka och belysa de normer kring femininitet som modemagasinet ELLE förmedlar genom text och bild. Genom kritisk diskursanalys av text och semiotisk bildanalys av annonser ämnar vi belysa hur tidningen konstruerar kön ur ett genusperspektiv. Vi har använt oss av tre metoder för att studera detta, kvantitativ innehållsanalys, kritisk diskursanalys och semiotisk bildanalys. För att analysera vårt resultat har vi använd oss av fyra olika teorier; Laclau och Mouffe?s diskursteori, Yvonne Hirdmans genussystem, Elwin-Nowak & Thomsson?s Att göra kön samt Judith Butlers modell om den heterosexuella matrisen.

Denna studies syfte har varit att undersöka om tre samhällsorienterade läromedel riktade mot mellanstadiet (Puls grundbok i samhällskunskap och religion samt SOL 3000s grundbok i religion) lever upp till Kumashimos teori om en undervisning som förändrar elever och samhälle med hänsyn till normer om kön och sexualitet, så som dessa formulerats av Judith Butler. Studien har med hjälp av diskursanalytiska verktyg visat att så inte är fallet. Istället visar studien att läromedlen till största delen osynliggör både genusvetenskapliga och queera perspektiv, även om det även finns tendenser till diskursiv kamp mellan könskonservativa och könsprogressiva diskurser. Bakgrunden till studien är de förtydligade målsättningarna för arbete med genus i skolans senaste styrdokument Läroplan för grundskolan 2011. Studien har en resultatdel där man finner läromedlens tal om kön och sexualitet.

I denna studie har vi sökt svara på frågan angående hur unga kvinnor ser på sig själva och sin roll i samhället. Detta har gjorts utifrån frågeställningar om hur unga kvinnor resonerar kring framtiden, genus och självbild.Datainsamlingen utfördes med hjälp av metoden fokusgrupp. I fokusgruppen deltog sex unga kvinnor i åldrarna 17 till 23 som på olika sätt varit i kontakt med organisationenMamita Sthlm, en organisation som fokuserar på personlig utveckling med hjälp av bland annat yoga och samtalsterapi. Vi kom i kontakt med dessa informanter genom Cristina Tscherning som är en terapeut på Mamita och som vi har varit i kontakt med sedan tidigare.Analysen av fynden har gjorts utifrån Judith Butlers genusteori och Michel Foucaults teori om makt och diskurs. De upptäckter vi har gjort visar att informanterna upprätthåller och reproducerar könsmaktsordningen och de maktstrukturer som konstruerats och konstrueras i samhället.

?Det är så bra att läsa? är ett uttryck som vi alla har hört. Som en formel uttalas dessa ord om skönlitterär läsning. Med den här uppsatsen hoppas jag inspirera till att fler människor engagerar sig i hur skönlitteratur kan användas i utbildningen.För de som har tagit ställning till att skönlitteraturen har en viktig roll att spela i skolan, är det intressant att diskutera hur skönlitterära läsare utvecklas. Jag genomförde ett undervisningsförsök i syfte att se om eleverna i en årskurs 8 utvecklas som skönlitterära läsare när de får använda det narratologiska verktyget berättarperspektiv.Före respektive efter denna undervisning skrev eleverna ner sina spontana intryck av ett avsnitt ur Janne, min vän av Peter Pohl.

?Det är så bra att läsa? är ett uttryck som vi alla har hört. Som en formel uttalas dessa ord om skönlitterär läsning. Med den här uppsatsen hoppas jag inspirera till att fler människor engagerar sig i hur skönlitteratur kan användas i utbildningen.För de som har tagit ställning till att skönlitteraturen har en viktig roll att spela i skolan, är det intressant att diskutera hur skönlitterära läsare utvecklas. Jag genomförde ett undervisningsförsök i syfte att se om eleverna i en årskurs 8 utvecklas som skönlitterära läsare när de får använda det narratologiska verktyget berättarperspektiv.Före respektive efter denna undervisning skrev eleverna ner sina spontana intryck av ett avsnitt ur Janne, min vän av Peter Pohl.

This essay aims to examine how the synthetic non-human subjects, EDI and Legion, are constituted in terms of their bodies, gender, desire and emotion, in the gaming series Mass Effect. In a close-gaming method I also want to explore in which way the gamer can effect or even change the expressions of the body, gen­der, desire, and emotion made by the synthetic non-human subjects. In order to do this I use Judith Butlers and Sara Ahmeds queer theory, and Donna Haraways cyborg feminism. I concluded that EDI em­braces her embodiments and is given a highly sexualized female body, being more of a woman than a machine. While Legion is rather embracing disembodiment and is given a non sexualized, androgynous male body, be­ing more of a machine than a man.

The aim of this thesis is a comparative study of Djuna Barnes' 1928 book Ladies Almanack and turn of the century sexological texts focusing on Havelock Ellis' studies of 'sexual inversion in women'. The study is based on queer theory concepts from Judith Butler and Fanny Ambjörnson as well as Michel Foucault's studies of the history of sexuality. After a presentation of the theoretical concepts and a short introduction of earlier research on Barnes' works my reading and conclusions are presented in five chapters focusing on different theoretical and thematic aspects of the studied texts. A recapitulation and discussion ends the thesis.In short, my conclusions are that Ladies Almanack contrary to earlier research can be read as a queer text, and a form of counter-discourse to the general one regarding lesbianism in the early 1900's. The text also reveals itself as a pointed critique and a satire of Havelock Ellis' writings on 'sexual inversion in women'.

Denna uppsats är en kritisk diskursanalytisk studie av hur föräldraskap framställs i artiklar från 2005 års utgivning av föräldramagasinet Vi Föräldrar. Centralt för uppsatsen är hur genus och senmodernitet skapas och ger betydelse i det empiriska materialet. Uppsatsen vilar på en socialkonstruktionistiskt grund, vilket innebär att människan skapar och omskapar världen, och vår förståelse av denna sker i interaktion med andra människor.I analysen av det empiriska materialet har det framkommit att föräldraskap beskrivs som något enbart avsett för de heterosexuella och den tillhörande heterosexuella parrelationen. Detta bidrar till ett upprätthållande av den heterosexuella matrisen likväl som den dikotomiska uppdelningen av två kön som varandras motsatser upprätthålls. Trots detta finns en strävan i Vi Föräldrar mot en mer jämlik fördelning av föräldraskapet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur skogen kan användas för att gestalta en bild av identiteten. För att göra det analyseras musikvideor av Fever Ray och Iamamiwhoami. Gestaltningen består av två noveller. I dessa undersöks relationen till skogen på ett mer individuellt plan. Metoden är mer sökande än teoretiserande. Uppsatsen analyserar musikvideor ur ett genusperspektiv, som bilder och metaforer.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare i samhällskunskap arbetar med begreppen jämställdhet och genus i skolan. Mycket forskning visar att det inte är jämställt i skolan idag. Vilka problem uppstår i arbetet med dessa begrepp i skolan, och varför är inte skolan jämställd idag? Frågeställningarna som undersöks är: Hur arbetar en grupp samhällskunskapslärare med begreppen genus och jämställdhet i dagens gymnasieskola? Vilka svårigheter identifierar dessa lärare i arbetet med dessa begrepp? Metoden är en kvalitativ forskningsintervju där fyra gymnasielärare i samhällskunskap har intervjuats. Utifrån Judith Butler och Reawyn Connells genusteorier analyseras materialet.

The intention of this essay is to inquire into the (re-)constitution of gendered/sexed identities in a gothicistic discourse. The used material is the work Atlantica, chapter 5, vol. 2, written by the Swedish historian/Medical professor Olof Rudbeck. I have chosen this chapter for its description of mythological characters relationship with the earth, the sun and the moon. A description based on a concept of strength and reproduction as gendered characteristics.