I den här uppsatsen har jag undersökt hur Jesus förkunnelse om Guds rike kan förstås utifrån Lukasevangeliet. Att närstudera ett enda evangelium, och dessutom inte hela evangeliet utan bara fyra perikoper i det, innebär en mycket tydlig avgränsning. Värdet i att försöka förstå vad Jesus säger utifrån denna enskilda sammanhängande källa är att den kan ha ett större djup än en bild som sätts ihop av ett godtyckligt antal fragment från olika källor.I Lukasevangeliet nämner Jesus ordet rike med syftning på Guds rike över 20 gånger fördelat på 18 episoder. Med metoden diskursanalys har jag delat in dessa ställen i tre kategorier som jag kallar diskurs A, B och C. Diskurs A handlar om att Guds rike har högsta prioritet, men beskriver inte riket.

Denna uppsats syftar till att analysera den klassiska, den objektiva och den subjektivaförsoningsläran och se hur dessa förhåller sig till den pluralistiska och inklusivistiskareligionssynen. Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida synen på Jesus som vägen till frälsning ide tre försoningslärorna förändras om samma försoningslära ställs emot pluralismen respektiveinklusivismen. I en koherensanalys undersöks huruvida någon av försoningslärorna inte är koherentmed pluralismen eller inklusivismen. Genom denna undersökning följer resultatet attsanningsbegreppet inte används på samma sätt i de olika religionssynerna och försoningslärornavilket leder till problem främst mellan den klassiska respektive den objektiva försoningsläran ochpluralismen. Det framkommer även att en viss form av pluralism - den restriktiva - är mer koherentmed försoningslärorna än andra former.

This thesis examines the concept of righteousness in the Gospel of Matthew. The research explores the literal meanings and theological functions of the noun ?righteousness? and the adjective ?righteous? through a descriptiveand comparative study of all the pericopes which include these words. The research also includes relevant information about the historical context of the text as well as the central theological themes which relate to the subject.In the research on the literal meanings, it seems that both words primarily occur in ethical teaching and that the concept of righteousness in Matthew is closely related to humanconduct (e.g. Matt 5:20; 6:1).

Syftet med den här uppsatsen har varit att uppmärksamma uppvärderande omnämnanden av djur i kristen texttradition, företrädesvis i evangelierna, men också i apokryfisk litteratur och i Uppenbarelseboken. Fokus har legat på Jesustexterna, eftersom Jesus är kristendomens förgrundsgestalt och kärna. Därför har djuren kring Jesus blivit mitt huvudstudium, men en återblick görs också till Gamla Testamentet, för att visa att en positiv djursyn finns redan i Moseböckerna och i skapelseberättelsen.Kristen teologi och tradition har negligerat dessa uppvärderande djurbilder, för att istället fokusera på nedvärderande omnämnanden av djur. Den negativa djursynen har varit fullständigt dominerande, och därför är det nödvändigt, menar jag, att arbeta på det sätt som jag föreslår, för att skapa en motvikt och balans. Min arbetshypotes har varit att det existerar uppvärderande omtalanden och beskrivningar av djur, i viktiga sammanhang, och min undersökning har sedan handlat om att identifiera sådana texter, vilket jag också lyckats med.

The following study pertains to investigate the Christian belief in the resurrection of Jesus as it is portrayal in text books aimed at the course Religion 1 for Swedish upper secondary school. The study was carried out by looking at 12 selected books meant to function as teaching aids suitable for the course. The methodology covers both qualitative and quantitative aspects. The study shows that the topic of the resurrection is dealt with in a ratherneutral fashion. A survey of the evidence does not give credence to the notion that the textlength assigned to the resurrection, in any way gives greater importance to the resurrectionbeing of superior value as an Christian article of faith.The results are further discussed, and suggestions are given for how theresurrection of Jesus can function as a didactic tool for the purpose of teaching Christianityfor Swedish speaking upper secondary school pupils, in agreement and harmony with theSwedish syllabus.

Detta är en uppsats som har fått sin utgångspunkt från rapporten ?Om sociala problem i nya bostadsområden? från Centralförbundet för socialt arbete. Rapporten från 1976 konstaterade att det i hög grad förekom sociala problem i de nya bostadsområden som byggts enligt Miljonprogramsmodellen. I Halmstad byggdes bostadsområdet Andersberg för att bota den bostadsbrist som under 1960-talet rådde i Halmstad. Då området byggdes enligt normer från just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur väl detta bostadsområde stämde överrens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och levande bild av det tidiga Anderberg.

Syftet med denna uppsats är att, genom en hermeneutisk och komparativ närläsning av Marianne Fredrikssons roman Enligt Maria Magdalena och Lukasevangeliet, undersöka hur Fredriksson transformerat Jesu liv och gärning från den bibliska berättelsen till romanen, samt vad som händer med historien när en kvinna får återberätta den. Materialet analyseras med hjälp av Gerard Genettes narratologiska begreppsapparat och utifrån ett intersektionellt perspektiv. Resultatet tolkas sedan genuskritiskt utifrån Yvonne Hirdmans teori om det ahistoriska genuskontraktet. Slutligen diskuteras studiens relevans för och i den svenska skolan.Studien visar att Fredriksson aldrig ämnat skriva en roman om Jesu liv och gärning, utan snarare om Marias liv och Jesu gärning. Marias version av ?allt det stora som hände? präglas av ett intersektionellt förhållningssätt, både när det kommer till hennes egna och Jesus värderingar, som sträcker sig långt utöver normen för den aktuella tiden.

Syftet med denna uppsats är att studera hur unga vuxna beskriver sin tro med särskilt fokus på beskrivningar av Gud och Jesus. De unga vuxna som jag vill undersöka är individer som är medlemmar i de kristna studentorganisationerna Credo och KRISS. I studien vill jag också undersöka huruvida det finns någon skillnad i hur och vad de unga vuxna från Credo och KRISS beskriver som viktigt för deras tro.  Men även hur de unga vuxna beskriver auktoriteten i förhållandet mellan människa ? Gud.

Alla människor frågar sig någon gång vad som kan komma ske efter att vi dör. Tankar om döden och livet efter detta är alltid ett aktuellt samtalsämne, inte minst inom religionsvetenskapen. Att vara ovetande om framtiden kan vara skrämmande och religioner gör nästan uteslutande alltid försök till att svara på dessa frågor och ge ro till den oroliga människan. Något som fungerat som en lösning på människans rädsla för döden inom den judiska och kristna traditionen är tron på den kroppsliga uppståndelsen.Denna uppsats ger större kunskap om hur judiska och kristna teologer och traditioner sett på kroppen i samband med uppståndelsen inom båda religionerna. För att utkristallisera de olika kroppssyner som figurerar i denna diskussion har en kvalitativ litteraturanalys använts för att analysera utvalda teologers forskning.

The purpose of this essay is to identify the criticism that has been directed towards the traditional description of Judas Iscariot as a traitor. After a survey and analysis of the critical revisionists' arguments, a discussion follows regarding the possible effects this may have on future ways of describing Judas Iscariot.Based on the results that have been elucidated, this essay concludes that the traditional description of Judas in recent times has been forced to endure fairly strong criticism. To summarize this criticism, the main argument raised by today?s revisionists consists of linguistic and historical phenomena. According to these Judas Iscariot has been subject to a, according to some, deliberate demonization; where he over time has become portrayed as more blameworthy.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det judiska folkets kultur och religion står i ett direkt förhållande till det lidande som de som folk genom historien har utsatts för, och som kulminerade i andra världskrigets Förintelse, den så kallade Holocaust. För att få svar på denna fråga har jag koncentrerat mig på ett litteraturstudium av den judiska historien, och då framför allt på folkets utsatthet, vilka konsekvenser denna utsatthet fått och vilka svar de gett på utsattheten och lidandet. För att uppnå mitt syfte har jag använt mig av den hermeneutiska tolkningsmetoden. Resultatet visar tydligt att det genom historien har funnits en judisk utsatthet, och att denna kan sägas stå i ett direkt förhållande till judendomens grändläggande idé om förbundet mellan Gud och folket. Denna trosföreställning har inneburit att ett av svaren på utsattheten finns i kristendomens anklagelse att judarna blev Kristusmördare.

The study is aimed at investigating the Slovenian philosopher Slavoj ?i?eks theories ofthe ontology of the subject, the crisis of our modern society and his views on how theology,especially Christian theology, can provide the answer for the threats to our society.My main object is the article Descartes and the post-traumatic subject (2008)where ?i?ek elaborates thoughts about the subject and our capitalistic society. To be ableto grasp these thoughts in full I have undergone an investigation not only on the writingsof Slavoj ?i?ek, but also on the philosophers to whom he owe much of his theories,such as G.W.F. Hegel, Friedriech Schelling, Karl Marx and Jaques Lacan.In the study I have shown how the subject is, according to ?i?eks psychoanalytictheories, decentered.

Göran Tunström (1937 ? 2000) är en av våra viktigaste svenska författare av idag och som kanske främst förknippas med sin uppväxtort Sunne. Den värmländska hemorten har blivit litterär miljö i många av Tunströms romaner. Ökenbrevet från 1978 är den roman som min studie handlar om och den utgör i detta avseende ett undantag. Berättaren i Ökenbrevet är Jesus själv och han befinner sig, under fyrtio dygn, i den Mesopotamiska öknen utanför Jerusalem där han umgås med sig själv och stjärnorna.

Skolan är en arena som har ansvar att undervisa, uppfostra och främja hälsa. Ett redskap i detta arbete är skolmåltiden, som syftar till att ge energi, ge elever möjlighet till social samvaro och återhämtning, men också ha en utbildande och utvecklade funktion. Syftet med studien var att belysa vad elever kan ha för uppfattningar gällande måltidssituationen under skollunchen med fokus på skolmåltiden som social och lärande situation och dess påverkan på hälsa. Avsikten var även att undersöka skolmåltiden i egenskap av att vara skattefinansierad samt granska elevernas uppfattningar ur ett genusperspektiv. Utifrån elevernas berättelser studerades huruvida deras uppfattningar motsvarade skolmåltidens syfte.

Uppsatsen syftar till att lyfta fram bilderboksillustratören som konstnär och framförallt peka på Sven Nordqvists stil. Detta görs genom tre olika analyser. Först en ikonotextuell analys där text-och bildsamspelet undersöksi Nordqvists böcker.En bildanalays försöker utröna speciella stildrag i böckernas illustrationer och ytterligare en analys försöker se sambandet mellan omslag, försättsblad, titelsida och själva berättelsen..