Summary in EnglishThe purpose of this essay has been to examine the Christology of Wolfhart Pannenberg, and especially his interpretation of the belief in Jesus as true God and true man. The consequences for his ontology and his view of the incarnation are also focused upon.Fundamental features in the Christology of Pannenberg demand a closer examination in this connection. First, christological method regarding which a certain development can be shown from the early to the late writings of Pannenberg. According to my view, the later Pannenberg is more balanced in his way of describing the christological movements "from above" and "from below" and how these movements complement each other. In contradistinction to his mature Systematic Theology, in Jesus, God and Man from the 1960s he was more categorically an advocate of the from-below-perspective.Secondly, Pannenberg risks his entire Christology claiming the historicity of the resurrection.

Syftet med min uppsats är att: mot bakgrund av vad de tidiga kyrkomötena fastställt i kristologin, undersöka hur Kristussymbolens innehåll och betydelse har påverkats av modernitetens utmaningar. Det vetenskapliga synsättet som jag har använt är det hermeneutiska, eftersom syftet med uppsatsen är förståelseinriktat. Metoden är kvalitativ, det är med litteraturstudier och den hermeneutiska tolkningsmetoden som jag besvarar mina frågeställningar. Resultatet visar att symboler är viktiga i de religiösa sammanhangen, de utgör ett uttryckssätt för själva religionen, samtidigt som tolkningen har förändrats under moderniteten. Den moderna utmaningen har sin grund i upplysningstidens avteologiserade världsbild.

This essay has the title ?Melchizedek and Christ: Melchizedek in 11Q13 compared to Melchizedek and Christ in the Letter to the Hebrews. The aim is to investigate if Melchizedek in 11Q13 has been an intertext to Melchizedek or to Christ in Hebrews. The conclusion is that perhaps the author of Hebrews knew about 11Q13, but it does not seems like that. When the author writes about Melchizedek, the text from Gen 14:18-20 is the most important intertext, and when Jesus is the subject Psalms 110:1, 4 is the main intertext. .

x.

x.

I jämförelsen mellan förslagets samt kyrkohandbokens nattvardsböner har flera olika typer av Gudsbilder framkommit. Undersökningsresultaten har visat på maskulina, feminina samt könsneutrala Gudsbilder. De maskulina Gudbilderna innefattar dels bilder som bygger på en maskulin metafor som Herre eller Fader och dels bilder som har grammatiskt maskulin form t ex evige. Dessa Gudsbilder är otvetydigt maskulina. Det förekommer även tvetydigt maskulina Gudsbilder d v s bilder där maskuliniteten kan diskuteras.

The aim of this study has been to try to understand the meaning of dikaiosuvnh qeou` in Rom 3:21-26, and how man receives this righteousness.The study has two main parts. The first part is a study of Greek terms and words, where the following terms are examined: First the iJlavskomai word group, and especially the word iJlasthvrion. Secondly the words divkaio" and dikaiosuvnh. Thirdly the word novmo" and fourthly the words pisteuvw and pivsti". The final term examined is ajpoluvtrwsi".

The purpose of this thesis is to analyze the perception of Christianity in nine textbooks andidentify changes in-between them and over time. The content of the textbooks will also bediscussed in relation to the steering documents connected to each book.I have chosen to focus on three curriculums, Lgy 70, Lpf 94 and Gy 11. My researchquestions are: how Christianity is treated in textbooks in religious studies in relation to theperception of Jesus, God and man? What are the differences/similarities across time andlearning materials? In what way does the textbooks change with the syllabuses?Text consumption and discursive practices is analyzed with the help of a set of tools thatare based on the critical discourse analysis and Fairclough's three-dimensional model. Theimage of Jesus, if described by a textbook, is also analysed.Three textbooks were chosen from each curricula.

Detta är en uppsats som bland annat försöker ge förslag på hur man kan skapa ett jämlikt gudstjänstspråk som inte legitimerar mäns överordning och kvinnors underordning. För i dagens gudstjänst talar man om Gud och Jesus/Kristus med manliga ord som utesluter att Gud också har en kvinnlig sida. Trots att det står i bibeln att Gud skapade mannen och kvinnan till sin avbild. I den här uppsatsen har jag med hjälp av den hermeneutiska metoden försökt besvara frågan; Är jämlikhet något för Svenska Kyrkan?Jag har valt att skriva uppsatsen ur ett feministteologiskt perspektiv eftersom denna, i likhet med den hermeneutiska metoden, utgår från erfarenheter.

Uppsatsen består framför allt av en jämförelse mellan de nygnostiska inslagen i filmerna Matrix, Matrix Reloaded, Matrix Revolutions samt Animatrix och den antika versionen av gnosticism. Jag har speciellt använt mig av Valentinus kosmogoni hämtad ur H. Jonas bok ?The Gnosic Religion?, för denna jämförelse. Hela arbetet sträcker sig dock över flera områden och ämnen som historia, genus, sociala och politiska förändringar, våra media och existentiella spörsmål i västvärlden idag mm.Eftersom gnosticismen delvis uppstod och formades i nära förhållande till kristendomen, samt levde vidare under ytan av det etablerade fram till nyligen, finns det flera paralleller mellan dåtid och nutid.

I den här uppsatsen har jag undersökt hur Jesus förkunnelse om Guds rike kan förstås utifrån Lukasevangeliet. Att närstudera ett enda evangelium, och dessutom inte hela evangeliet utan bara fyra perikoper i det, innebär en mycket tydlig avgränsning. Värdet i att försöka förstå vad Jesus säger utifrån denna enskilda sammanhängande källa är att den kan ha ett större djup än en bild som sätts ihop av ett godtyckligt antal fragment från olika källor.I Lukasevangeliet nämner Jesus ordet rike med syftning på Guds rike över 20 gånger fördelat på 18 episoder. Med metoden diskursanalys har jag delat in dessa ställen i tre kategorier som jag kallar diskurs A, B och C. Diskurs A handlar om att Guds rike har högsta prioritet, men beskriver inte riket.

My aim for this essay is to investigate if The Church of Jesus Christ of Latter-day Saints is a religious sect, on the basis of literature and information about the Mormons organisation and their religious standpoints. My conclusion is that Mormon Church is a religious sect. Their organisation has several sect characteristics according to sect definitions; see for example Göran Gustafsson (2000), Mikael Rothstein (1997) and Bryan R. Wilson (1970). Other researchers in religious studies think that the Mormon Church is not a sect but a cult.

Syftet med denna uppsats var att genom en text- och bildanalys se hur Jesus framställs i lärobokstexter samt att söka efter tecken på manlig dominans och kvinnlig underordning i läroboksmaterialet. I undersökningen granskades fyra olika läroböcker som används på två högstadieskolor. Förutom undersökningen har jag också gjort en mindre studie av referenslitteraturen och ger en bakgrund av problemläget inom läroboksgranskning, genus och Jesusforskningen för att läsaren ska begripa hur omfattande och svårt detta problemområde är. Resultaten har sedan diskuterats mot styrdokumentens direktiv samt delar av referenslitteraturen. De viktigaste resultaten som framkommit av denna undersökning är att läroboksförfattarnas material vinklar Jesus främst som kärleksfull lärare.

Denna uppsats syftar till att analysera den klassiska, den objektiva och den subjektivaförsoningsläran och se hur dessa förhåller sig till den pluralistiska och inklusivistiskareligionssynen. Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida synen på Jesus som vägen till frälsning ide tre försoningslärorna förändras om samma försoningslära ställs emot pluralismen respektiveinklusivismen. I en koherensanalys undersöks huruvida någon av försoningslärorna inte är koherentmed pluralismen eller inklusivismen. Genom denna undersökning följer resultatet attsanningsbegreppet inte används på samma sätt i de olika religionssynerna och försoningslärornavilket leder till problem främst mellan den klassiska respektive den objektiva försoningsläran ochpluralismen. Det framkommer även att en viss form av pluralism - den restriktiva - är mer koherentmed försoningslärorna än andra former.

The purpose of this study is to investigate how the authors of Matthew and Luke describe Joseph; The main aim is to see how the picture of him is drawn in the infancy narratives of their respectiveGospels; what unites, and what distinguishes the pictures of the two evangelists' account of Joseph,as a character and as a father.With the help of both textual and grammatical criticism, this study investigates - pericope bypericope - different aspects of Joseph's participation in the infancy narratives of Matthew and Luke; his relationship to the child and the mother, the terms used to describe him, and his overall modusoperandi. This essay builds its structure upon the individual study of each pericope, with the aim of painting a general and summarized picture.From the outset of already formulated uniting characteristics of the two gospels, as stated in Raymond E Brown's The Birth of the Messiah this study proposes that more can be said about the common features of Matthew and Luke, especially concerning Joseph's both character and relationto the child. First, this study suggests that both Matthew and Luke describe Joseph as the legal father of Jesus; second, both evangelists seems to describe Joseph as observant of Jewish law andcustom.The main impression of the two evangelists' birth narratives is however the differencesconcerning the description of Joseph. This study shows that there is one major common feature: the ambivalence evident in the evangelists' way of describing Joseph. On the one hand, both Matthew and Luke prescribe Joseph some importance; Matthew by describing Joseph and letting him act,Luke by calling him father and parent.