Aldrig tidigare har Moderaterna gått in i ett riksdagsval med regeringsmakten i sina händer och sedan kommit ur den med makten kvar i nävarna, dock som en minoritetsregering. Moderaternas historiska seger blev en tankeställare för mig. Varför nu? Och inte förr? Sverige har trots allt haft riksdagsval på löpande band sedan år 1911. Tanken om att medierna starkt påverkar oss medborgare till att tycka och tänka på ett särskilt sätt ruckade genast igång planer på att undersöka hur riksdagspolitiker och svensk politik porträtteras i svensk dagspress.

I den här studien diskuteras SET som metod i skolan. SET är en förkortning av social och emotionell träning. Studien baseras på intervjuer och observationer av två olika verksamheter och tre olika pedagoger samt två forskare försökt ta reda på hur metoden SET fungerar för pedagoger och elever. Frågeställningarna som användes är varför man ska införa SET i undervisningen och hur betydelsefullt SET är som arbetsmetod i skolan? Vad kan pedagoger göra idag för att minska psykisk ohälsa i skolan? Birgitta Kimber är grundaren av SET i Sverige, SET är ett evidensbaserat material sammanställt efter en studie hon genomfört i Oxford under en tidsperiod på fem år.

Att använda sig av devising som arbetsmetod för att i repetitionsprocessen arbeta fram en färdig föreställning blir allt vanligare på Göteborgs scener, på institutionsteatrar såväl som i fria teatergrupper. Att devising idag används i långt större utsträckning i Sverige än vad som tidigare varit fallet, väcker frågor om metodens relevans i samtiden. Syftet med denna uppsats är att granska kopplingen mellan användningen av devising och postmodernismen. Detta utforskas med hjälp av intervjuer med flertalet Göteborgsverksamma teaterarbetare samt tidigare forskning kring begreppen devising och postmodernism. I uppsatsen undersöks devisingproduktioners utgångspunkter, arbetsstrukturer- och hierarkier, arbetsmetoder och arbetet med karaktärer i analysen.

Behandlare av barn som bevittnat våld i familjen ombads i en explorativ studie beskriva hur de skapar mening till arbetet de utför och till barnens situation och behov. Semistrukturerade intervjuer utfördes på fem behandlare. Frågorna berörde deras arbetsmetod och vad de uppfattar att barnen behöver för hjälp. Resultatet visar att behandlarnas främsta syfte är att avlasta barnen från skuld, bekräfta deras verklighetsbild och förmedla till barnen att de inte är ensamma om sina upplevelser. För att avdramatisera samtalssituationen använder flertalet behandlare lek och teckning i olika form.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att försöka se om användandet av Storylinemetoden som ett verktyg i engelskundervisningen ökar motivationen att lära sig engelska. Undersökningsgruppen var åldersintegrerad år 7?9 och bestod av totalt 74 elever. Vi valde att använda oss av enkäter som undersökningsmetod eftersom vi ville få ett brett underlag till vår analys av resultatet. Genom enkäterna ville vi få reda på elevernas inställning och motivation till det engelska språket.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lek gestaltas i undervisningen för elever med autism. Syfte är också att undersöka om leken kan utvecklas med hjälp av lärarna för att därefter kunna användas som en arbetsmetod i undervisningen. Frågeställningar: - Hur gestaltar sig leken för barn med autism? - Kan pedagoger utveckla deras lek? - Hur kan leken användas i undervisningen? Teori: De teoretiska utgångspunkterna i föreliggande studie är känsla av sammanhang (KASAM) som bygger på att arbeta med det som ger hälsa och sociokulturella teorin att personer lär i samspel med andra. Metod och urval: Metoderna som används för att besvara frågeställningarna och syftet är deltagandeobservationer vid fyra tillfällen av vardera fyra särskoleelever dvs.

I examensarbetet har jag undersökt föräldrarnas tankar kring fritidshemmet och sökt svar på frågan om varför och vilka barn som väljer bort fritids. De frågorna som arbetet har utgått ifrån är, vilka barn är det som går på fritids och varför, hur ser fritidshemmets uppdrag ut, på vilket sätt påverkar pedagogers kompetens föräldrarnas val, vilken roll spelar avgiften för fritidshemmet och hur tolkar vuxna vad fritid är? I examensarbetet har jag använt mig av intervju som arbetsmetod för att kunna besvara frågorna. Tidigare forskning kring fritidshemmet och undersökningar om föräldrars attityder gjorda av skolverket har fått utgöra grunden för mitt arbete. Slutsatsen i arbetet pekar åt att det är fritidshemmet som är dåligt på att hitta barnens sociala arenor där de bäst kan hjälpa dem.

För att inom hälsopromotivt arbete kunna hjälpa individen att leva ett mer hälsosamt livbehövs motivation. Tidigare forskning visar att coaching är en arbetsmetod som skulle kunnaförbättra motivationen hos individen, vilket gör det lättare att upprätthålla hälsosamma vanor.Studiens syfte är att undersöka hur coaching kan påverka viktminskning, motivation tillviktminskning samt motivation till fysisk aktivitet och kosthållning. Undersökningen har enkvasiexperimentell design med både före- och eftermätning, i form av en enkät. Experimentetbestod av att experimentgruppen fick delta i coachingsamtal medan kontrollgruppen inte ficknågon påverkan. Resultatet visade inga signifikanta skillnader mellan grupperna gällandeviktminskning eller motivation till viktminskning, till motion eller till att äta nyttigt.

Den här rapporten presenterar vad BIM är på ett överskådligt och grundligt sätt. Rapporten är anpassad till den som inte vet vad BIM är för något och som behöver en grund att stå på då det kommer till att förstå en tårtbit av begreppet BIM. De aktörer i Sverige som använder sig av BIM, 4D och 5D BIM och de fördelar som BIM har är något som behandlas i rapporten.Sverige är ett av de nordiska länderna som inte riktigt har gått hela vägen med BIM och därför anser jag att det är viktigt att försöka sprida information om vad BIM egentligen står för och vilka fördelar som finns med BIM.Rapporten redovisar vilka nyttor BIM har gentemot den idag vanligast använda 2D-CAD. Det som kännetecknar BIM är att hela systemet är uppbyggd av objekt och information. När dessa sedan slås ihop till en 5D-modell går det att göra simuleringar, energimodeller etc.

Denna uppsats handlar om hur de semantiska värdena kan överföras från ett koncept till en 3Dmodell. Detta innebär att vi tar de fysikaliska attribut av en karaktär i ett koncept bygger dessa i en 3-dimensionnell miljö. Med hjälp av genreteori kring semantik och syntax, gör vi oss medvetna om vad dessa begrepp kan innebära i den process som ingår i modellering av karaktärer. Vi bryter upp karaktärskonceptet i mindre beståndsdelar så som mjuka/hårda ytor och gör en granskning av karaktärernas semantiska drag. Därefter beskrivs den arbetsmetod som användes för att skapa 3D karaktären, där vi berör några av de viktiga punkterna i arbetsprocessen.

Tidningens personporträtt är en journalistisk genre som skiljer sig från konventionell nyhetsjournalistik genom en artig och hyllande, snarare än kritisk och granskande karaktär. I den här uppsatsen har jag för avsikt att undersöka hur personporträtt i två svenska tidningars söndagsbilagor, Dagens Nyheters ?DN söndag? och Aftonbladets ?Söndag? konstrueras. I uppsatsen studeras 8 personporträtt utifrån frågeställningen: vad i de valda personporträttens livsbeskrivningar väljer journalisten att se och hur beskrivs det? Syftet är att placera frågeställningen i en sociologiteoretisk kontext av moderniteten som tillstånd och media som viktig social kunskapskälla och förmedlare av erfarenhet.

Det finns många systemutvecklingsmetoder som alla skiljer sig mer eller mindre åt.Gemensamt för dem alla är att det finns ett perspektiv på system och systemutvecklingbakom. Det finns en vilja att spara pengar och effektivisera verksamheter genom attinföra informationssystem men det rapporteras ofta om stora projekt som kostar mycketmer än beräknat.Vi har frågat oss om det finns en brist på insikt om att perspektiv (synsätt) på bådesystemutvecklingsprocessen och IT-systemet i sig styr utvecklingen.Val av metoder bygger på ett aktivt val av perspektiv.Undersökningen har vi gjort genom en litteraturstudie där vi förklarar begreppensystemutveckling, perspektiv och paradigm samt systemutvecklingsmetoder och försökerbelysa sambanden dem emellan.För att undersöka hur insikten om perspektiv ser ut har vi i en empirisk undersökninggjort intervjuer med anställda på ett utvecklingsföretag samt med en av deras kunder.Genom att analysera intervjuerna och deras arbetsmetod med hjälp av analysmetodenMA/SIMM har vi nyanserat vårt teoretiska resultat.Perspektiv ? och metodanalys är mycket viktiga för att förstå varförsystemutvecklingsprocessen ser ut som den gör och framförallt vad den fångar upprespektive missar..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad..

Syftet med detta arbete var att pröva en arbetsmetod som vi själva utformat. Arbetsmetoden gick ut på att lära elever de tre största ordklasserna, substantiv, adjektiv och verb på ett enkelt och lustfyllt sätt. Tyngdpunkten i metoden utgår från lek, rörelse och skapande, eftersom vi alltför ofta upplevt att grammatikundervisning varit mycket traditionell med enbart genomgångar och arbetsblad. Vi ville även ta reda på elevernas attityder till arbetsmetoden samt om de lärt sig något. Arbetet utfördes i en årskurs tre i Luleå, som inte arbetat med ordklasser tidigare.

Kontaktmannaskap är inte något nytt i vård och omsorgs sammanhang utan har länge använts inom bland annat psykiatrisk sjukvård. Detta är en arbetsmetod, som innebär att en ur personalgruppen i till exempel särskilda boendeformer får vissa uppgifter och ett ansvar gentemot en eller flera äldre. För att omsorgen om den äldre ska bli så bra som möjligt bör den bygga på ett samspel mellan den äldre, dennes anhöriga och personalen. Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse kontaktpersonen i särskilda boendeformer har för anhöriga. Frågorna som ställts handlade om vilka kunskaper om och erfarenheter av kontaktmannaskap som anhöriga har.