Sedan 1700-talet har läsarnas medverkan varit en väsentlig del i tidningarnas produktion. Utan deras deltagande har det inte heller blivit någon tidning. En förändring på området skedde när professionaliseringen av publicistrollen blev ett faktum och läsarnas medverkan ifrågasattes.Samhällsförändringar och tekniska utvecklingar har sedan lett fram till det vi har idag: ett samhälle där medieorganisationerna är i allt större behov av att läsarna återigen deltar i olika former. Syftet med studien är därför att undersöka hur Journalister och ledning på tre olika lokaltidningar resonerar kring och förhåller sig till användargenererat material, samt vilka möjligheter användarna har att delta.Genom semistrukturerade intervjuer med lokaltidningarnas ansvariga utgivare och två Journalister på respektive redaktion har vi fått fram att tidningarna generellt har ett positivt förhållningssätt till användargenererat material. De anser att teknikens utveckling både har hämmat och främjat relationen till läsarna i takt med att olika plattformer har utökat tidningarnas grundläggande publiceringskanal, det vill säga papperstidningen.

Att sprida en nyhet, uppmärksamma händelser och personer är det Journalistyrket handlar om. Nu är detta inte bara en självklarhet för just Journalister utan vem som helst med tillgång till internet kan numera ?agera? Journalist. Med hjälp av sociala medier och bloggar kan man som privatperson nå ut till många fler än förr med information och nyheter. Ökad information innebär förändringar för både allmänheten men också för Journalisterna i sina arbetsrutiner. Undersökningens syfte är att ta reda på hur Journalister ser på denna utveckling och hur det påverkar deras arbete och deras egen syn på källkritik.

The Internet provides the common user with a variety of both traditional and non-traditional news sources, and a vast range of possibilities to contribute to the flow of information. By their participation in the production of information ordinary citizens can sometimes function as non-traditional news sources them selves and reach a potentially unlimited audience. The interactive nature of the Internet blurs the line between producers and consumers, and challenges traditional definitions of what counts as "news" as well as who qualifies as a "Journalist". The main purpose of this thesis is to examine the potential consequences of this decentralization regarding the information behaviour of newspaper Journalists and their perception of their professional role. The study consists of qualitative interviews with six Journalists, employed by four of the leading Swedish newspapers, and a review of earlier research in the field.

Syftet med denna uppsats är att analysera sportkrönikan ur ett genusperspektiv för att på så sätt dels belysa de skrivstrategier som sportJournalister använder för att skriva krönikor och andra texter, dels uppmärksamma och belysa de strukturer och traditioner inom genren och i samhället som styr Journalisternas arbete.För att göra detta har tre sportkrönikörer intervjuats, en kvantitativ undersökning av sammanlagt 114 av deras texter har utförts, och totalt sex texter (två av varje Journalist) har djupanalyserats utifrån en modell för kritisk diskursanalys.Resultaten visar bland annat att den manliga traditionen dominerar genren och att krönikörernas uttalade ambitioner inte alltid syns i deras texter..

Genom att undersöka debatten i den svenska pressen till följd av Muhammedkarikatyrerna och Aftonbladets artikel om påstådd organhandel, ges en bild av hur den svenska presskåren ser på sig själv. Syftet är att ge en inblick i Journalisternas egen uppfattning av yrkesrollen, vilket ansvar man anser sig ha och vilka etiska förpliktelser man ger uttryck för i debatterna. Den övergripande frågeställningen är vilken medieetik man kan utläsa från debatterna. I resultatet av undersökningen framträder en bild av media som oberoende makt utan politiska eller ekonomiska förpliktelser. Journalistkåren verkar delad i två generella uppfattningar av ansvar där man värnar för yttrande- och tryckfriheten samtidigt som man frågar sig hur mycket man som Journalist får provocera i yttrandefrihetens namn..

I denna uppsats tittar vi närmare på Journalistrollen. Vi undersöker vilka förhållningssätt till Journalistik det finns bland Journalister och de eventuella förändringar som Journalistrollen står inför. Vi vill synliggöra debatten om hur Journalistkåren förhåller sig till förändringar i medielandskapet. För att kunna undersöka Journalisternas inlägg i debatten har vi tagit del av material i form av bloggar, artiklar och böcker där de uttrycker sina synpunkter. Vi har även genomfört intervjuer med tre Journalister och deltagit i ett seminarium där framtidens Journalistroll diskuterades.

Per Wahlöö is one of Swedens most internationally renowned authors with the crime novels about Martin Beck as the crown jewel. His career as a Journalist is not that famous. The cardinal question in this paper therefore is whether the social criticism that made his authorship so famous emanates from the journalism he produced before or simultaniously with his work as a novelist. To do so I have used a text analytical method on all of Per Wahlöös Journalistic writings between the years 1947 and 1965. The sources have consisted of both daily newspapers, most notably Kvällsposten, and weekly magazines like Veckorevyn and Folket i Bild.

Att sprida en nyhet, uppmärksamma händelser och personer är det Journalistyrket handlar om. Nu är detta inte bara en självklarhet för just Journalister utan vem som helst med tillgång till internet kan numera ?agera? Journalist. Med hjälp av sociala medier och bloggar kan man som privatperson nå ut till många fler än förr med information och nyheter. Ökad information innebär förändringar för både allmänheten men också för Journalisterna i sina arbetsrutiner. Undersökningens syfte är att ta reda på hur Journalister ser på denna utveckling och hur det påverkar deras arbete och deras egen syn på källkritik.

Den här uppsatsen handlar om hur religiösa friskolor behandlades i media efter debattprogrammet i TV "Dokument inifrån" som sändes den 8/5 år 2003. Programmets Journalist kritiserade både muslimska och arabiska friskolor för att inte följa svensk skollag och den läroplan som finns för friskolorna samt för de allmänna skolorna. Journalisten kritiserade även Skolverket för bristande kontroll. Mitt syfte var att ta reda på hur media beskrev de religiösa friskolorna och om den beskrivningen fick några konsekvenser för någon av de skolor som behandlades i TV-programmet..

Genom att undersöka debatten i den svenska pressen till följd av Muhammedkarikatyrerna och Aftonbladets artikel om påstådd organhandel, ges en bild av hur den svenska presskåren ser på sig själv. Syftet är att ge en inblick i Journalisternas egen uppfattning av yrkesrollen, vilket ansvar man anser sig ha och vilka etiska förpliktelser man ger uttryck för i debatterna. Den övergripande frågeställningen är vilken medieetik man kan utläsa från debatterna. I resultatet av undersökningen framträder en bild av media som oberoende makt utan politiska eller ekonomiska förpliktelser. Journalistkåren verkar delad i två generella uppfattningar av ansvar där man värnar för yttrande- och tryckfriheten samtidigt som man frågar sig hur mycket man som Journalist får provocera i yttrandefrihetens namn..

Problemformulering och syfte: Syftet med denna uppsats är att studera hur PR-konsulter uppfattar sina arbeten och relationer med Journalister i kontext till de förändringar som skett inom Journalistiken. Syftet är sprunget ur att det skett förändringar inom Journalistiken, där Journalister numer tvingas att förhålla sig till nya förutsättningar, där de måste producera mer material till en lägre kostnad, vissa forskare och tidigare studier pekar på att det lett till ett ökat behov av färdigpaketerade nyheter. Anledningen till att vi valt att studera just PR-konsulter och inte andra arbeten inom den kommunikativa sfären är dels att allmänheten har ett betydligt lägre förtroende för PR-konsulter, än exempelvis informatörer. Det finns även studier som indikerar att PR-konsulter idag har en rutinmässig och regelbunden samverkan med Journalister, vilket är en ytterligare motivering till att vi valt att studera PR-konsulerna.Metod och material: I denna studie har vi använt oss av samtalsintervjuer för att få fram vårt resultat. Dels användes en intervjuguide, men det uppstod även frågor under intervjuerna som då ställdes till intervjupersonerna.

Sweden?s role during the Second World War has been a matter that has been under much debate since the war?s end in 1945. The debate has however ebbed and flowed and established a discourse that Sweden was forced to give in to German demands and did so to avoid conflict that would have severely damaged Sweden. However, in 1991 a Swedish Journalist Maria-Pia Boëthius published a book known as Heder och Samvete in which she explained that the Swedish concessions to Germany during the war were made out of profit rather than giving in to German demands. This sparked a debate that ended with the establishment that Sweden compromised and even broke its neutrality in favor to gain profit from the war.

Som examensarbete har jag producerat en film om Cannabis. En pilot om 22 minuter avsedd att användas som pitch inför en större dokumentär.I piloten har jag intervjuat fyra personer med olika erfarenheter och åsikter kring ämnet. Professor Ted Goldberg, professor Fred Nyberg, socialsekreterare Helene Adamee och en före detta cannabismissbrukare.Dessa intervjuer har jag därefter redigerat ihop till en pilot som tar upp ämnen som varför ungdomar börjar röka cannabis, det faktum att det pågår en förändring inom den globala drogpolitiken som kan få konsekvenser för Sverige, samt olika åsikter kring vår aktuella narkotikapolitik.     Jag spelar själv en aktiv roll i piloten som en Journalist, och före detta cannabismissbrukare, som nu är på jakt efter svaren till de frågor mitt missbruk genererat..

Denna forskning behandlar skrivande Journalister och deras yrkesroll. Ändamålet med uppsatsen är att ge en klarare syn kring vad Journalistrollen innebär och upplysa om att det inom denna roll finns mindre, men dock så viktiga, biroller. Fokus ligger på kvalitativa intervjuer med Journalister från två lokaltidningar och en rikstäckande tidningen varvid diskussionerna kretsar kring Journalisternas syn på sitt yrke, sin roll samt de möjligheter och begränsningar som finns i deras arbete. Det som kan konstateras är att Journalistik är en komplicerad yrkesroll där gränserna för var rollen börjar och slutar är diffusa, men det gemensamma för samtliga Journalister är det brinnande intresset för samhälle och politik, viljan att förändra och att ha möjligheten att förbättra. .

This study highlights the stereotypical depictions of Journalists in film using a narrative analysis of four major Hollywood productions, starting with All the President?s Men from 1976 through The Girl with the Dragon Tattoo from 2011. Its purpose is to highlight traits given to Journalists in the movies and re-occuring themes in the portrayal of the media and the Journalistic occupation. Differences and commonalities between the films are concluded in a discussion of ethics, personalities and the media?s self image.