Detta är en kandidatuppsats med syftet att kartlägga Journaliststudenters etablering på arbetsmarknaden, med fokus på hur många som väljer att arbeta med andra kommunikationsyrken (yrken som exempelvis PR-konsult, informatör, pressekreterare och marknadsförare) två respektive fem år efter sina studier.På grund av den förändrade mediemarknaden söker sig många Journalister till andra typer av tjänster där de har möjlighet att utöva sina kunskaper inom kommunikation. Med tanke på detta kan det uppstå en gråzon mellan vem som är Journalist och vem som är kommunikatör.Uppsatsen baseras på en enkätundersökning av kvantitativ karaktär och är en påbyggnad på tidigare studier vid Södertörns högskola där samma metod och enkät använts som grund. Genom tillgång till en stor databas från de tidigare studierna samt anknytning till tidigare forskning och teorier inom ämnet har resultatet av undersökningen analyserats.Årets undersökningsmaterial består av 124 stycken före detta Journaliststudenter från Södertörns högskola som avslutade sina studier 2009 respektive 2012. Genom telefonintervjuer har de före detta Journaliststudenterna besvarat frågor med fasta svarsalternativ. Studien har en svarsfrekvens på 65 procent.Resultatet visar att 13 procent av de före detta Journaliststudenterna från Södertörns Högskola i dag arbetar som kommunikatörer.

SammanfattningJag har analyserat fem debattartiklar, tre skrivna av Linda Skugge, författare och skribent i Expressen, och två av Sara Stridsberg, författare och frilansande Journalist, i den så kallade ?bimbodebatten? som har pågått i flera år där kända kvinnor har kritiserats i media på grund av sitt ickerespektabla förhållningssätt till sig själv och sin kropp, exempelvis gällande utvik, silikoninlägg, klädstil osv. De texter jag har valt ut berör samtliga Linda Rosing, känd från dokusåpan Big Brother. Som en debatt mellan två personer förhåller sig texterna tydligt till varandra. Det hela startade med att Linda Skugge kritiserade Linda Rosing mycket hårt varefter Sara Stridsberg gick in och försvarade henne.Jag har analyserat texterna utifrån Beverly Skeggs respektabilitetsbegrepp, och har även kompletterat med Pierre Bourdieu för att synliggöra de olika aktörernas positioner i det sociala rummet, bland annat med hjälp av hans begrepp kapital och habitus.Nyckelord: Kvinnlighet, respektabilitet, bimbo, bimbodebatten, Linda Rosing, Linda Skugge, Sara Stridsberg.AbstractMy analyse is of five debate articles, three written by Linda Skugge, Swedish writer and Journalist, and two written by Sara Stridsberg, Swedish writer and freelancing Journalist, concerning the ?bimbodebate? which has been going on for several years where famous women have been criticised for their non respectable way of presenting their body.

This is an essay about journalism and the ethical norms of journalism. Four famous cases have been analyzed; Watergate, News of the World, Joy Rahman and Bill Clinton. When analyzing we used the theories of Denis McQuail and the ethical guidelines of the Swedish Journalist Association. We have also used the ideas of utilitarianism to analyze the chosen cases.We aimed to analyze the roles of the Journalists involved and found that the ethical norms are customizable to each and every case. In the Watergate-case the Journalists act somewhat in contrast to the ethical guidelines but do so in order to favor the public, which makes it approvable.

Authors: Sofia Eriksson and Malin Wändahl Title: To swim with sharks --? a qualitative study of female Journalists work situation in Cape Town due to gender Level: Bachelor of Journalism. Autumn 2013 Location: University of Gothenburg Although the distribution of sex in the South African media houses is equal, research shows that the work conditions for women and men are unequal. Therefore, we have studied how the situation looks like beyond the statistics. The aim of our thesis is to examine, due to gender, how female Journalists in Cape Town experience and cope with their work situation in a profession traditionally dominated by men.

Syftet med den ha?r uppsatsen har varit att genom ett genusperspektiv underso?ka hur dagspress framsta?ller makthavare, det vill sa?ga beslutsfattande kvinnor och ma?n pa? ho?ga positioner inom na?ringsliv och politik. Underso?kningen har fokuserat pa? om gestaltningarna sker utifra?n ko?nsstereotyper och hur det i sa?dana fall ser ut.Materialet har varit Dagens Nyheter, DN och Svenska Dagbladet, SvD under perioden 2011-10-01 till 2012-04-01. Underso?kningen har gjorts genom kvalitativ inneha?llsanalys av artiklar som inneha?ller personintervjuer, da?r makthavaren fa?r komma till tals genom citat och i lo?pande text.

Studies of networks, fields and of communicative circulations complement each other. This master thesis is a biographical study of an author and Journalist, Gustaf Montgomery GM, his network in Sweden of the early 19th century, and a study of his authorship and literary career. The starting-point of the study is GM:s change of field from the conservative to the liberal in 1832. The aim is to give explanations to this change and to describe how the change in turn effected the network. The method used is critical of sources.

Under min Journalistutbildning har jag hunnit fundera mycket på hur min roll som nyutexaminerad Journalist och min attraktionskraft inom mediebranschen blir. Vad behöver en ny Journalist ha packat sin Journalistiska ryggsäck med under utbildningens gång och vilka kvaliteter måste hon ha för att överleva på en tidningsredaktion i framtidens mediesamhälle?I framtidens medier är mångsidig kompetens en av de viktigaste faktorerna. Förmågan att klara av alla slags Journalistiska roller, att vara multikompetent som Journalist, är något de flesta medieutbildningar lär ut idag. Frågan är bara hur mycket tid som läggs på att lära ut detta.

Syftet med uppsatsen var att undersöka var gränsen mellan professionell Journalistik och medborgarJournalistik går inom området sportJournalistik, om det nu finns någon. För att få ett så bra resultat som möjligt använde vi oss av en kvalitativ textanalys och en kvantitativ innehållsanalys. Vi valde 21 texter under en veckas tid, som varit toppnyheter. 13 texter var med i den kvalitativa textanalysen och alla 21 texter i den kvantitativa innehållsanalysen. Teorierna som sätter prägel på uppsatsen är professionsteorin och de pressetiska reglerna.Vi använde oss av texter från webbplatserna; Aftonbladet/Sportbladet, Dagens Nyheters sportbilaga och Svenskafans.com.

Det huvudsakliga syftet med denna studie är att undersöka hur lokaltidningsJournalisten bygger sin roll som Journalist på en lokaltidning och dennes konstruktion av vad man kan kalla "synen på yrket" eller rollen. En samling lokaltidningsJournalister, med placering på tre olika lokaltidningar i Östergötland, medverkar i uppsatsen. Genom användandet av fokusgruppsmetoden, en kvalitativ forskningsmetod byggd kring samtalet, har informanterna uppmuntrats att tala om sitt arbete och rollen som lokaltidningsJournalist. Utgångspunkten för samtalen i fokusintervjuerna har varit fyra noveller om en fiktiv lokaltidningsJournalists vardag..

En vetenskapsJournalists främsta källa är forskare. Relationen mellan en Journalist och forskare kan utstå en rad olika prövningar vad gäller språkliga, metodologiska och sociala kulturskillnader. Relationen mellan dessa två grupper har studerats för att ta reda på vilka de främsta svårigheterna är och vilka åtgärder som kan vidtas för att främja den. Den här uppsatsen är en jämförande studie mellan hur svenska och amerikanska vetenskapsjourn-alister ser på och hanterar relationen till forskare. Syftet är att ta reda på vilka förutsätt-ningarna är för en god relation mellan vetenskapsJournalister och forskare så att det Journalistiska uppdraget kan genomföras.

Forskningen syftar att underlätta för Journalister att starta upp en frilansverksamhet. Vilka faktorer har frilansJournalister gemensamt? Sex stycken djupintervjuer har utförts med frilansJournalister. Det finns ett flertal olika faktorer och kunskaper som utgör en bra frilansare. ? Entreprenörsmässigt företagande, ? Selektivt nätverkande, ? En kombination av bred och djup kompetens, ? God planering och framförhållning, ? En bra drivkraft, att inte ge upp samt ? Den enskilt mest viktiga faktorn att vara trovärdig och pålitlig uppdragstagare.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde Journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför Journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av Journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser Journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör Journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan Journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med Journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, Journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

We wanted to know how the subject HIV/AIDS was handled in the Indian newspaper The Hindu, which is written in English, during a period of 16 days (30 October-14 November) in 2005 compared to the corresponding period during 2007. Because we liked to study what kind of differences there were in the reporting between these two years. In addition we also wanted to learn how people living with HIV and AIDS are represented in pictures and text. To find out this was the purpose with this investigation.The study is made from the theory of stigma, semiotics and from a professional model of the normative theory. The articles about HIV/AIDS were quantitatively analyzed with help of a schedule of codes and we performed a qualitative analysis on several articles, four from 2005 and four from 2007.

In our bachelor thesis we have strived to examine the representation of journalism students in Nicaragua. The freedom of press is much lower compared to Sweden and the Journalist profession is protected by a certificate. It is also a high level of corruption within the country. Our investigation concerns who has access to the Journalist education and the goal is to compare that with the public in Nicaragua. To be able to examine the representation among the journalism students we have chosen seven different aspects to examine, the sex of the student, witch social class they belong to, their academic background, religion, ethnicity, geographical belonging and political view.

New technology has created new opportunities for Journalists working with web TV. Changes in the work processes have led to new professional roles. According to the theory of media logic such events become news that suits media organizations and working conditions. How does the media logic affect the editorial workflow and how does it affect professional roles? In light of my own experience in various roles in television journalism, I examine how the web TV format shapes the work of Journalists.