Denna uppsats har som övergripande syfte att studera landsbygdsungdomarnas föreningsliv och tar sin utgångspunkt i Jordbrukare Ungdomens Förbund (JUF). Förbundet har studerats genom de brev som lokala avdelningar i landet skickat in till förbundets tidning som kallades JUF-bladet. Inledningsvis kommer en historisk bakgrund att presentera JUF och dess utveckling under den tid som uppsatsen avser att studera (1925-1960). Då de resultat som genomgången av breven frambringar kommer att jämföras med de idéer och drivkrafter som låg bakom folkhemmet kommer även en genomgång av detta att finnas med. Både landsbygdens utveckling under det tidiga 1900-talet och ungdomars situation under perioden kommer att undersökas i uppsatsen.

En uppsats gällande Hushållningssällskapets projekt mellan 1870-1910. Kvalitativt om skördeutfall, kreatursutfall, och förändrade metoder inom jordbruket som förväntades ge högre avkastning i Örebro län. Samt kvantitativt om befolkningsmängd, kreaturshållning, jordägare och Jordbrukare i Askersunds landsförsamling, Viby- och Lerbäck socken..

Syftet med den här studien är att presentera möjliga orsaker till varför startstödet inte resulterat i en ökning av antalet nyetablerade unga Jordbrukare. Trenden inom jordbrukssektorn är att antalet jordbruksföretag och företagare blir färre och medelåldern bland de verk-samma jordbrukarna blir högre. Mot bakgrund av detta finns det inom landsbygdsprogrammet för Sverige 2007-2013 en ekonomisk stödåtgärd till just unga jordbruksföretagare som väljer att nyetablera. Anledningen till att man valt en ekonomisk åtgärd är för att brist på kapital ses som en av de största svårigheterna för nyetablerade unga Jordbrukare. Utvärderingarna av stödet har dock visat på att åtgärden haft en begränsad effekt, de som etablerat och utnyttjat startstödet, skulle ha etablerat även utan.

SammanfattningUppsatsen beskriver konflikten mellan elefanter och människor kring Tarangire nationalpark. Som är en park som är mycket känd för mängden elefanter som de har, så det är ett växande problem. Själva fokusen ligger på hur elefanterna förstör för de lokala befolkningen och vad som kommer hända om elefanterna får fortsätta att öka i antal som de gör nu. Uppsatsen ska undersöka vad man kan göra för att bevara det vilda djurlivet i synnerhet elefanterna, men samtidigt skydda Jordbrukare mot elefanter som äter upp och förstör deras grödor.Men genom att befolkningen i Tanzania ökar gör det att människor flyttar allt närmare Tarangire nationalpark och dom korridorer som djuren använder för deras traditionella vandringar. Allt detta skapar stora problem genom att djurens habitat minskar, vilket resulterar i att bland annat elefanterna orsakar stora skador på jordbrukarnas fält, genom att de äter upp grödor eller trampar sönder grödorna.Alla Jordbrukare kring Tarangire nationalpark hade detta problem och många kände en uppgivenhet eftersom ingen hjälpte dem, verken nationalparkerna eller regeringen.

En avreglerad marknad har lett till nya förutsättningar för handel med spannmål. Svenska Jordbrukare har numera större möjlighet att själva påverka försäljningspriset utifrån spannmålsmarknadens fluktuationer. En globaliserad marknad där prissättningen styrs av utbud och efterfrågeförhållanden ger även de småskaliga jordbrukarna större incitament att aktivt följa prisförändringarna. Denna studie ämnar utvärdera småskaliga lantbrukare i mälardalsregionen och deras inställning till att teckna kontrakt på råvaror. Vid analys av beslutsprocessen har riskattityder utgjort en betydande faktor för studien. I studien har fyra grundliga intervjuer med småskaliga lantbrukare genomförts. Samtliga Jordbrukare har liknande förutsättningar och bedriver liknande verksamheter.

En uppsats gällande Hushållningssällskapets projekt mellan 1870-1910. Kvalitativt om skördeutfall, kreatursutfall, och förändrade metoder inom jordbruket som förväntades ge högre avkastning i Örebro län. Samt kvantitativt om befolkningsmängd, kreaturshållning, jordägare och Jordbrukare i Askersunds landsförsamling, Viby- och Lerbäck socken..

Av Sveriges totala yta utgörs 10 procent av odlad jord och ängsmark. Det finns både konventionella och ekologiska jordbruk i Sverige. Av Sveriges totala jordbruksproduktion utgör konventionella jordbruk den största delen.Dagens jordbruksproduktion går ut på att använda så få resurser som möjligt för att kunna utvinna mesta möjligt vinst. För att göra detta måste växtodlingarna skyddas mot angrepp för att säkerställa produktionsavkastning och god produktkvalitet. Skadeinsekter, ogräs och sjukdomar är tre komponenter som behöver förebyggas med hjälp av effektiva växtskyddsmedel.

Under åren 2007 och 2008 utbröt en global matkris. Kraftigt stigande livsmedelspriser skapade politisk oro i flera delar av världen. Frågor kring hur världens livsmedelsproduktion ska klara av en växande befolkning och förändrat klimat i framtiden på ett hållbart sätt väcktes. Syftet med denna rapport är att undersöka vad Europeiska Unionen ? EU gör för att främja en hållbar utveckling inom Europas jordbruk ? ett så kallat hållbart jordbruk.

Från förhistorisk tid till 1800-talets modernisering av jordbruket, har våtmarkerna spelat en betydande roll för människans val av bosättning och överlevnad. Man vet att i till exempel Skåne och Mälardalen är hela 90 % av våtmarkerna borta. Våtmarker tillhör landets mest artrika naturtyper. Fortsatt utdikning av våtmarker skulle leda till en stor utarmning av faunan och floran. Dessutom är det sedan länge känt att våtmarker fungerar som närsaltfällor. Eftersom olika utsläppsbegränsande åtgärder varit otillräckliga, har anläggning av våtmarker blivit en viktig åtgärd för att minska kväveutsläppet till havet. Fram till 1960-talet dikades våtmarker ut med statliga bidrag för att öka mängden jordbruksmark.

Denna studie har genomförts som en del i Mistra Urban Futures projekt Grön Produktion. Projektet vill utveckla stadsodlingsprojekt och affärsidéer och har beslutat att göra detta genom att titta på områdena utbildning och affärsmodeller. Denna studie riktar sig mot området utbildning och har undersökt hur utbildning skulle kunna öka urban matproduktion för att bidra till skapandet av en ny matproduktionsnäring och samtidigt öka städers ekologiska hållbarhet. Frågeställningar som behandlades var hur en utbildning av urbana matproducenter skulle kunna stärka och lyfta befintlig matproduktion i städer till en ny matnäring, vilka kunskaper som urbana Jordbrukare har och önskar samt vilka kunskaper som marknaden önskar. För att besvara detta genomfördes kvalitativa intervjuer av olika aktörer inom den potentiella matproduktionsnäringen; kommunen, odlare, handeln och restaurangbranschen.

Ett av de vanligaste fodermedlen hos Jordbrukare i Kampala är drav, en biprodukt vid ölframställning. Hög efterfrågan, dyr transport samt dålig lagringskapacitet leder till att tillgången på drav begränsas. Ett sätt att lagra drav och således förbättra tillgängligheten är genom ensilering. Denna studie genomfördes som en Minor Field Study, och var en del i ett projekt mellan SLU och Makerere University, ?feed for livestock in urban/peri-urban areas of Kampala?.

Syftet med denna uppsats är att belysa vikten av mytologi som reflekteras iJordbrukarens liv i antikens Grekland. Festivaler, ritualer och antika författares bruk av myter är bara ett fåtal exempel som pekar på hur viktigt det var för antikens jordbruksmänniskor att tro på gudarna.Varför var myter och gudar så viktiga för antikens Jordbrukare? Hur framställsdenna ideologi? Vad gjorde dessa människor för att behaga gudarna och vadförväntade sig människorna få i gengäld?För att få svar på dessa frågor kommer jag att framlägga upplysningar från antika författare i kombination med modern litteratur som behandlar både den grekiska jordbrukskulturen och dem grekiska myterna..

På Island finns många gamla traditioner. Jordbrukare har under lång tid använt sig av allmänningar för att låta djur beta på under sommarmånaderna. Allmänningarna spelar också en stor roll för det isländska kulturarvet. Den viktigaste händelsen i samband med allmänningen är den årliga fårskiljningen. Fårskiljningen äger rum på hösten och då är nästan varenda person i bygden inblandad på ett eller annat sätt. Man delas upp i olika arbetslag för att hämta hem fåren från allmänningarna som är belägna i fjällen. I denna uppsats skriver jag om min hembygd på norra Island, närmare bestämt Deildardal i Skagafjördurs kommun.

Det moderna konventionella jordbruket bidrar till flera olika typer av miljöproblem i Sverige och i världen. En förändring behövs för ett hållbart jordbruk nu och i framtiden. Denna förändring måste i stor grad innefatta jordbrukarna som är aktiva inom den konventionella produktionen. Jordbrukarna framställs ofta som bovarna i dramat och regleras idag med olika politiska styrmedel för att deras miljöpåverkan ska minska. Den här studien syftar till att öka förståelsen för hur de konventionella jordbrukarna upplever sitt arbete och liv.

Sammanfattning Ensilerat vallfoder är ett av de absolut viktigaste fodermedlen för att förmå korna att producera en stor mängd högkvalitativ mjölk. En hake är dock att ensilaget ska vara av god kvalitet och med bästa möjliga näringsvärde, samtidigt som man även vill ha volymmängder. För att få detta gäller det att skörda vid rätt tidpunkt, vilket kan vara svårt att veta när det infaller. Till detta finns ett hjälpmedel som kallas skördetidsprognos. Detta går ut på att man klipper prover i vallen upp till tre gånger innan första skörden för att analysera gräset och därigenom kunna avgöra när bästa tiden är för att skörda för att få den mest optimala kombinationen av mängd och näringsvärde. Syftet med detta arbete är att undersöka hur bra hjälpmedel Jordbrukare i norra Sverige tycker att skördetidsprognosen är för att få en ökad kvalitet på ensilaget, samt att jämföra variationen i näringsvärde och mängd biomassa inom och mellan olika fält.