Under hela människans civiliserade historia har det alltid funnits utvecklade och avancerade metoder att begrava de döda. Dessa metoder har varierat mellan kulturer, men har alltid speglat samhället i stort och vår syn på naturen och landskapet kring oss. Under förkristen tid var kremeringen med så kallade brandgravar det helt dominerande gravskicket. I och med kristendomens intåg i Sverige kom ett strikt förbud mot all kremering och ett krav på att alla gravsättningar skulle ske i vigd jord på kyrkogårdarna. Kyrkogården fungerade endast som en plats att förvara de döda och någon medveten trädplantering eller annan utformning fanns ej.

BakgrundEtt barn som föds före påbörjad graviditetsvecka 37 räknas som för tidigt född och det kan då bli aktuellt att barnet vårdas på en neonatalavdelning. Inom neonatalvården ses föräldrarna som den viktigaste resursen i omvårdnaden av barnet och deras medverkan är avgörande för barnets framsteg i utvecklingen. Graviditeten kan ses som en tid att vänja sig vid tanken på sitt framtida föräldraskap. När ett barn föds tidigare än beräknat kan därför föräldrarna känna stress och oro över att snabbare än väntat kastas in i sina föräldraroller. Sjukvårdspersonalen på neonatalavdelningen ska sörja för såväl mammans som pappans delaktighet i omvårdnaden, vilket kan ske genom att introducera känguruvård samt ge stöd och information i den kris som föräldraparet går igenom.

Under 1950-talet skrev Ivar Lo-Johansson flera självbiografiska berättelser som på omslagen också benämns som självbiografiska romaner; Analfabeten, Gårdfarihandlaren, Stockholmaren, Journalisten, Författaren, Socialisten, Soldaten, Proletärförfattaren, vilka skildrar samtiden, 1910-talets slut till 1950-talets början.Författaren, som jag har intresserat mig mest för i analysen, är indelad i tolv kapitel som i princip skulle kunna läsas fristående från varandra. I boken får vi följa Lo-Johansson genom arbetardiktningens genombrottsår i 1930-talets början. Den unge författaren möter det nya samhället i spåret efter Stockholmutställningen. Diskussionerna bland författarkollegorna, som endast omnämns med initialer, går heta. Några av kollegerna, bland annat Harry Martinsson, Nils Ferlin, Gustav Hedenvind-Eriksson och Martin Koch, presenteras mer ingående.

Abstract In my work, I have tried to define and clarify the conception of sustainability seen from my perspective as a landscape architect. With a basis in literature studies, I have analysed and commented on different applications, contents and meanings of sustainability and endurance. This compilation is based on how a number of writers, researchers and authorities consider the importance of integrating ecological, social and economic aspects of sustainability in city planning. My perspective has mainly been founded on the anthologies and compilations from the 80´s and 90´s where Per G. Berg and Björn Malbert acted as editors.

Studien ingick som ett mindre delprojekt inom MinBaS Programområde 1 Optimering av produktionsprocessen från täkt till färdig produkt. Forskningsprogrammet MinBaS är ett samarbetsprojekt mellan mineral-, bergmaterial- (ballast-) och stenindustri, vilket genomfördes under åren 2003-2005. Arbetet inom programområdet inriktades på utveckling samt introduktion av teknik och metoder som arbetar med total optimering av fragmentering och energiutnyttjande. Ett mål med utredningen var att sammanfatta provningsmetoder, geologiska metoder, modeller och praxis som används vid design och simulering av processerna borrning, sprängning, krossning samt malning. En annan viktig målsättning var att genom fallstudierna få en uppfattning om vilka typer av optimeringsåtgärder som vidtas i MinBaS-branscherna samt att göra iakttagelser beträffande språk och kommunikation om bergegenskaper i syfte att utreda informationsöverföring och utbyte av erfarenheter.

Haparandabanan, den ja?rnva?g fo?r godstrafik som ga?r mellan Boden och Haparanda, byggdes fo?r na?rmare 100 a?r sedan och stora delar av ja?rnva?gsstra?ckan a?r i da?ligt skick. Fo?r att klara morgon- dagens o?kande transportbehov rustas den befintliga ja?rnva?gen mellan Boden och Kalix upp samt byggs en helt ny ja?rnva?g mellan Kalix och Haparanda.Projekt Haparandabanan har i ja?rnva?gsplaner, tillsta?ndsanso?kningar om vattenverksamhet och anma?lningsa?renden ga?llande uppla?ggning av inert avfall utlovat att vidta en ma?ngd a?tga?rder och fo?rsiktighetsma?tt. Fo?r att dessa a?taganden inte ska fo?rbises och eventuellt orsaka negativa effekter pa? naturmiljo?n a?r det angela?get att fo?lja upp dem.Det o?vergripande syftet med det ha?r examensarbetet var att fo?lja upp a?tga?rder och fo?rsiktighets- ma?tt som projekt Haparandabanan a?tagit sig att vidta och som kan pa?verka ja?rnva?gsomra?dets yt- och grundvatten.

Utan vatten inget liv. Människor är beroende av rent vatten för sin överlevnad. I många länder orsakar idag bristen på rent vatten sjukdomar och för tidig död. Världens problem med sötvatten i form av brist och svåra föroreningar orsakade av människan kan te sig kolossala. Befolkningsökning och ändrade levnadssätt påverkar.

Martina Törn (2015) Fysisk aktivitet, ett verktyg inom specialpedagogik. (Physical Activities, an Instrument within Special Needs Education.) Malmö Högskola. Lärande och samhälle. Skolutveckling och ledarskap. Specialpedagogexamen. Sammanfattning/abstrakt Syftet med min undersökning är att undersöka specialpedagogers, verksamma i förskola och grundskola, uppfattningar kring fysisk aktivitets betydelse för elevers inlärning. Jag vill även undersöka vilka möjligheter eleverna ges till fysisk aktivitet i undervisningen inom ramen för hela skoldagen, bortsett från idrottslektioner. Jag har utgått ifrån frågeställningarna: På vilket sätt uppfattar specialpedagoger att fysisk aktivitet påverkar elevers utvecklings- och inlärningsförmåga? På vilket sätt anser specialpedagoger att de arbetar medvetet med fysisk aktivitet med elever? Vilket ansvar och vilken roll anser specialpedagogerna att de har för fysisk aktivitet i skolan? Hur ser elevers möjligheter ut till fysisk aktivitet i undervisning utanför idrottslektionerna? Metod För att få svar på mina frågeställningar har jag använt mig av en kvalitativ ansats där jag intervjuat sex specialpedagoger.

Populärvetenskaplig sammanfattning: Målet med studien är att se vilka samband som finns mellan insamlad fältdata och beräknad satellitdata för bokskogsbestånd i södra Sverige (Häckeberga naturreservat och naturområde).Fältdata som använts består av uppskattat bladyteindex, beräknad biomassa samt kategoriserade åldersgrupper av 19 provytor bokskog (Fagus Sylvatica), indelat i tre grupper. Provytorna är 2025 m2 och består av homogen bokskog som motsvarar 3*3 pixlar i satellitdata.Skogens bladyteindex uppskattas med hjälp av registrerad data från instrumentet LAI-2000 Plant Canopy Analyzer. LAI-2000 registrerar förhållandet mellan den strålningsmängd som når toppen av vegetationstäcket och den strålning som transmitteras ner genom bladverket. Definitionen av bladyteindex är den sammanlagda bladarean (m2) per markarea (m2) och är således enhetslöst. En skog kan ha ett indexvärde från noll och uppåt.

Detta arbete handlar om en gestaltning av området Emmeryd 5:11, med hänsyn till natur-, kultur- och upplevelsevärden. Syftet är att främja biologisk mångfald, den historiska läsbar-heten samt rekreationsvärdet i området. Arbetsområdet utgör större delen av fastigheten Emmeryd 5:11, vilken är belägen i en mindre by, Emmeryd, i Karlskorna kommun. Området är en del av Kvistagården, som i sin tur utgör en del av ett varierat och starkt kulturpåverkat landskap. Emmeryd 5:11 är karakteristiskt för den Blekingska mellanbygden. Området både ramas in och genomskärs av stenmurar och marken utgörs numera av igenvuxen gödslad och ogödslad åkermark, naturbetesmark och tidigare ängsmark samt skogsmark.

Malmkroppen i Kiruna kan liknas vid en brant stående skiva med en tjocklek i medeltal på 80 meter. Längden på malmkroppen är fyra kilometer och den har ett indikerat djup på två kilometer. LKAB i Kiruna använder brytningsmetoden skivrasbrytning, för att utvinna malmen. Metoden medför att berggrunden ovanför och framför malmkroppen, hängväggen, spricker upp och sakta rasar in allteftersom malmen lastas ut. I och med detta kan man säga att det sker en naturlig återfyllning av gruvan.

Malmkroppen i Kiruna kan liknas vid en brant stående skiva med en tjocklek i medeltal på 80 meter. Längden på malmkroppen är fyra kilometer och den har ett indikerat djup på två kilometer. LKAB i Kiruna använder brytningsmetoden skivrasbrytning, för att utvinna malmen. Metoden medför att berggrunden ovanför och framför malmkroppen, hängväggen, spricker upp och sakta rasar in allteftersom malmen lastas ut. I och med detta kan man säga att det sker en naturlig återfyllning av gruvan.

Grunden till vårt moderna samhälle är bokstavligen sand, grus, sten och berg. Betongen och cementen som våra hus byggs av samt de massor som används för att skapa både bärlager och slitlager i våra vägar kommer till största del från de produkter som bryts i täkter. Många människor förutsätter att material till byggnationer finns och reflekterar aldrig över var materialet kommer ifrån och vilka processer och potentiella miljöstörningar som uppkommer i och med den brytning som hjälper till att utveckla vårt samhälle. Det här examensarbetet grundar sig i att skapa ansökningshandlingar till täktverksamhet i Rutvik, Luleå Kommun. I det ingår att skapa en täktplan med ritningar före, under och efter avslutad verksamhet.

Grunden till vårt moderna samhälle är bokstavligen sand, grus, sten och berg. Betongen och cementen som våra hus byggs av samt de massor som används för att skapa både bärlager och slitlager i våra vägar kommer till största del från de produkter som bryts i täkter. Många människor förutsätter att material till byggnationer finns och reflekterar aldrig över var materialet kommer ifrån och vilka processer och potentiella miljöstörningar som uppkommer i och med den brytning som hjälper till att utveckla vårt samhälle. Det här examensarbetet grundar sig i att skapa ansökningshandlingar till täktverksamhet i Rutvik, Luleå Kommun. I det ingår att skapa en täktplan med ritningar före, under och efter avslutad verksamhet. Ansökningshandlingarna skall i det här fallet även innehålla en miljökonsekvensbeskrivning.

Examensarbetet har genomförts på Sandvik Mining i Västberga, under våren 2012. Produktionsenheten tillverkar hårdmetall som används för bland annat krossning och borrning av berg. Tillverkningen har två processteg; pressning av hårdmetallpulver och därefter sintras den pressade kroppen. Sintringen saknar ett uppföljningssystem för återkoppling av driftdata. Därmed saknas kunskap om hur stor kapacitet som finns.Syftet är att kartlägga sintringsugnarnas kapacitet med hänsyn till driftsäkerhet, tillgänglig tid samt även den tillgängliga ugnsvolymen.