Den här uppsatsens syfte är att med hjälp av mantalslängder och skiftesprotokoll undersöka hur Skruvby, ett litet småländskt bysamhälle, förändrades i samband med laga skiftet som genomfördes 1827-1828. Undersökningsperioden är på 20 år, mellan 1825 och 1845, för att kunna se förändringarna på lite längre sikt. För att genomföra denna undersökning har jag tagit hjälp av följande huvudfrågeställning: Vad betydde laga skiftet för de ekonomiska,demografiska och sociala förändringarna i Skruvby mellan 1825-1845?Som sammanfattande svar på huvudfrågeställningen kan man säga att laga skiftesreformen i Skruvby medförde eller bidrog till tre tydliga effekter. Den första var en folkökning bland den obesuttna delen av befolkningen.

Ronneby Miljö- och hälsoskyddskontor ville genom undersökningen få information om nitrathalter ienskilda dricksvattenbrunnar inom kommunen, med bakgrund av den nya miljökvalitetsnormen.Riktvärdet för nitrat är 50 mg/l. Halter som överstiger detta bör inte ges till barn under ett års ålder pågrund av risk för methemoglobinemi. Jämförelsen skulle ske mellan områden präglade av jordbrukrespektive skogsbruk, samt mellan grävda och borrade brunnar. Jämförelsen skulle även ske över tiden,mellan 1975-1990 till 2005. Urvalet av provtagningspunkter baserades på en sammanställning frånbefintligt arkiv samt efter en annons i dagspressen.

SammanfattningDe flesta barn fängslas och visar intresse för temat rymden och finner vanligtvis att det är ett mycket intressant ämne. Fokusgruppen har varit elever i årskurs 4-6 och efter några större bortfall var det slutligen elever ifrån 8 klasser som deltog, totalt 94 elever. Eleverna fick svara på en enkät där eleverna i både text och bild bland annat fick förklara hur de trodde att objekten i sol?jord?månsystemet samverkade och rörde sig i förhållande till varandra, vad de placerade i centrum för detta system, hur de såg på orsaken till årstider samt varför vi har dag och natt. De två pedagogerna som undervisade klasserna fick svara på några frågor om hur de såg på undervisningen om astronomi, om den undervisningsmetod de använde sig av och på elevernas lärande och förståelse för ämnet astronomi.  I denna undersökning kunde samma typer av missuppfattningar ses hos dessa elever, som de missuppfattningar som har dykt upp i en rad olika undersökningar som genomförts tidigare år med andra barn ifrån olika länder.

Detta är en studie i vilka tekniker som finns för att återskapa naturlig vegetation och problematiken kring detta, med fokus på tillvaratagandet av avbaningsmassor. För att kunna återskapa natur måste man ha förståelse för hur den fungerar. Det är ett ekosystem där växter och jord samspelar med varandra. Jorden i marken är ett samhälle med många olika organismer som verkar tillsammans i ett kretslopp. När jorden läggs på upplag påverkas den, då detta inte är ett naturligt sätt att vara.

Det elnät som vi nyttjar idag är uppbyggt sedan 1900-talets början och är byggt för att hantera den 50 Hz som används vid kraftöverföring. På senare tid har vårt elnät börjat nyttjas för annat än bara kraftöverföring. Det kan handla om kommunikation mellan apparater eller kommunikation till elbolagen för fjärravläsning av elmätare. Denna kommunikation sker på högre frekvenser än 50 Hz och sträcker sig vanligtvis från 9 kHz – 95kHz beroende på vilket system man använder. Det faktum att våra apparater har utvecklats i ett högt tempo har även det lett till att dessa använder en modernare teknik som alstrar högfrekventa signaler på vårt elnät. När nu vårt elnät, som är byggt för att hantera 50 Hz, utsätts för alltmer högfrekventa signaler så uppstår nya problem i vårt elnät och det jordsystem vi har idag är inte tillräcklig för att hantera de högre frekvenserna. Skyddsjorden som finns i våra hem finns för att förhindra att människor och djur skall komma att skadas av elektriska strömmar.

Within the near future Sweden will be facing a large number of successions of ownership  within the agriculture and forestry sector, which is why it is important to acknowledge the question of alternatives for transfer of ownership. The purpose of this thesis is therefore to analyze the existing law as well as the various options for how to transfer the ownership concerning succession of ownership within family-owned agriculture and forestry businesses. This thesis pays particular attention to the complexity of problems that refer to joint ownerships and the great importance of the emotional questions that arise when a succession of ownership is being implemented.A succession of ownership can be planned as well as unplanned. When implemented through inheritance the transfer to the younger generation is unplanned. There are several effects of an unplanned succession of ownership and these effects can be harmful for the company as well as the family.

Införandet av standarden IAS/IFRS i Sverige är en effekt av den internationalisering som skett de senaste åren. En stor skillnad märks bland de företag som nu måste redovisa tillgångar till verkliga värden istället för som tidigare till historiska värden. Skogskoncernerna ställs inför ett sådant faktum. Effekten blir att en mer rättvisande bild av skogens värde uppkommer.De intervjuade företagen, Bergvik Skog AB, Holmen, SCA, Sveaskog och Öhrlings PricewaterhouseCoopers håller med om att dolda värden försvinner och en mer rättvisande bild uppkommer men anser även att IAS 41 inte är direkt anpassat för nordiskt skogsbruk och att endast en approximation av det verkliga värdet kan uppnås. Respondenterna åsyftar särskilt på de lagstadgade återplanteringskostnader som inte får vara med i beräkningarna enligt en bokstavstolkning av IAS 41 men som ändå tas med av svenska skogsbolag.IAS 41 förespråkar främst att skogstillgångarna ska värderas enligt rådande marknadspriser.

Växtbäddar och växtjord av idag är ingen enkel match att spela för den som författar en markbyggnadsbeskrivning. Kraven på att leverera färdiga resultat i allt högre takt ökar ständigt, för att kunna hålla huvudet kallt och vara medveten om konsekvenserna av ens eget handlande krävs kunskap. En kunskap om sambandet mellan växter och den jord som de skall växa i. Inte bara jord och heller inte bara växter utan att kritiskt förhålla sig till hur växter vill växa naturligt och hur jorden medverkar till det på ett hållbart sätt. Att inte låta sig påverkas av enkla genvägar eller slentrianmässiga lösningar, att försöka se till platsens naturliga resurser. Syftet med denna uppsats har varit att studera de förändringar som har varit vad gäller föreskrifter kopplade till AMA (Allmän- Material- och Arbetsbeskrivning) och hur de har förändrats över tid.

Deponering är inte längre en huvudsaklig metod för att göra sig av med avfall, istället energi-, materialåtervinns och återanvänds allt fler fraktioner. Sverige arbetar ständigt för att återföra restprodukter in till kretsloppet. Alla växter behöver olika näringsämnen för att gro och växa. Ungefär som människor behöver vitaminer och mineraler för att må bra. De viktigaste näringsämnena för växter, både på land i och vatten, är kväve, kalium och fosfor.

Det finns ca 80 000 misstänkt eller konstaterade förorenade områden i Sverige idag. Inom dessa områden kan det finnas växter, svampar, bär och frukt som tar upp föroreningar. Konsumtion av dessa vegetabilier innebär humanexponering av till exempel tungmetaller som i sin tur kan innebära en hälsorisk. Inom glasriket i Småland har det funnits 81 glasbruk. I glastillverkningen användes stora mängder tungmetaller.

Norra Skogsägarna äger två fastigheter i Skellefteåtrakten som innehåller skyddsvärda biotoper. Ägaren för diskussioner med skogsstyrelsen och länsstyrelsen om vilken hänsyn som ska tas och om hur det virkesproducerande skogsbruket ska bedrivas. I föreliggande kandidatuppsats redogörs för hur skogsskötseln och den ekonomiska avkastningen påverkas av några olika strategier för naturvårdsavsättning och skogsbruk. Med hjälp av planeringsverktyget Heureka PlanVis visas hur de olika avsättningsstrategierna Originalplan, Lagen och Länsstyrelsen påverkar nuvärdet av skogsbruket. Dessutom visas nettointäkten över en kommande 100 årsperiod, och vad restriktioner för jämnhetskrav och krav på ökat virkesförråd får för påverkan på fastigheternas nuvärde. Analyserna har utförts med stöd av det forskningsbaserade planeringssystemet Heureka PlanVis version 2.0, och baseras på ajourhållna data från de skogsbruksplaner som upprättades 2013. Resultaten visar att nuvärdet på fastigheterna sjunker om andelen naturvårdsavsättningar ökar. Utfallet av nuvärdesminskningen blir dock mindre om fastigheterna samplaneras och brukas som en enhet.

Naturens betydelse för människan är stor och den tätortsnära skogen utgör en viktig plats i den växande urbana befolkningens närhet. Ungefär två kilometer nordost om Falu centrum ligger Lugnets naturreservat, ett tätortsnära område som nyttjas av allt från motionärer och barnfamiljer till elitidrottare. Syftet med den här studien var att genomföra en syntesanalys över hur skötseln av Lugnets naturreservat kan utformas för att tillgodose så många intressen som möjligt. Genom kvalitativa intervjuer med ett urval av områdets intressenter kartlades deras nyttjande och synpunkter. Tillsammans med befintlig teori inom området utformades generella och specifika skogsskötsel- och förvaltningsförslag för reservatet.

I detta examensarbete undersöks frågeställningen hur och varför det motbjudande gestaltas i samtidskonsten. I gestaltningen prövas frågeställningen. Den består av en installation i ett svart målat rum i Vita Havet på Konstfack, som genom att fokusera på kroppsrester och rening gestaltar det motbjudande genom att kontextualisera det. Gestaltningen är beroende av en sinnlig läsning där lukt och ljud blir betydelsebärande. De material som används i installationen är jord, flytande kroppsrester, vatten färgat av svagt jodluktande kaliumpergamanat. Ett från början ursprungligt vitt badkar med badkarsplast som ska skydda emaljen från missfärgning.

Detta examensarbete är den avslutande delen av utbildningen inom maskinteknik på Linnéuniversitetet i Växjö under våren 2013. Arbetet utfördes i samarbete med Rottne Industri AB där skogsmaskiner utvecklas och tillverkas för skogsbruk. Projektet innefattar utveckling av en hjulupphängningskomponent kallad ?hjularm? tillhörande företagets ledande produkt, skördaren H-8. Resultatet slutade i en ny design av hjularmen med hjälp av CAD-modellering, Systems Engineering och FEM-analysering..

Enligt § 20 i skogsvårdslagen (1979:429) skall berörd sameby beredas tillfälle till samråd då en föryngringsavverkning med efterföljande åtgärder samt avverkning för byggande av skogsbilväg skall ske inom åretruntmarkema1. Skogsägare som är FSC­ certifierade2 skall inom hela renskötsel området, enligt FSC-standard, bereda berörd sameby tillfälle till samråd om skogsvårdsåtgärder samt avverkning för byggande av skogsbilväg och där visa den hänsyn som följer av skogsvårdslagen. Idag sker samråd mellan rennäring och skogsbruk i varierande omfattning och med varierande resultat som följd. Då en skogsägare skickar en ansökan till skogsvårdsstyrelsen om tillstånd för avverkning, skall berörd sameby, enligt lag, ha beretts tillfälle till samråd och därmed skall tillhörande samrådsprotokoll bifogas tillståndsansökan. Vid en vanlig avverkningsanmälan är det frivilligt men storskogsbruket bifogar ofta samrådsprotokoll ändå.