Syftet med vår uppsats är att vi vill undersöka hur samarbetet mellan skola och museum fungerar. Som blivande lärare vill vi få mer kunskap om hur vi använder oss av museet som arena i vår undervisning på ett bra sätt. Vi frågar oss hur skola och museum samarbetar? Hur samarbetet leder till elevers historiemedvetande och vilka de eventuella hindren i samarbetet är? Vi presenterar och diskuterar tidigare forskning inom området. Några viktiga forskare som vi lyfter fram är Berit Ljung, Monica Cassel och Eilean Hooper-Greenhill.

Syftet med denna uppsats är att komplettera tidigare forskning gjord av Rosalind Gill, Kim Akass och Janet McCabe, samt två skrivna C-uppsatser i medie- och kommunikationsvetenskap av Paulina Bånge och Cecilia Samuelsson, om tv-serien Sex and the City. Vilket görs genom att studera könsroller och karaktärsutveckling hos de kvinnliga och manliga huvudkaraktärerna. Uppsatsen ska undersöka karaktärsutvecklingen och identifieringen av de fyra kvinnliga huvudkaraktärerna samt de tre manliga huvudkaraktärerna i Sex and the City. Undersökningen ska utföras enligt en tolkande innehållsanalysmetod med hjälp av Peter Berglez metod för kritisk diskursanalys i Ekström & Larssons bok Metoder i kommunikationsvetenskap samt Norman Faircloughs metod för diskursanalys i Media Discourse. Analysen görs med fokus på likheter, skillnader och teman.

The history of rhetorics in documentary film is a long one. The French brothers Louise and Auguste Lumiére were among the first persons who produced a documentary and their work has had a big impression in the history of documentary during the 1900 century. John Grierson has been called ?the father? of documentary film. He produced films in the English speaking part of the world and he is the founder of the concept ?documentary film?.

I den här uppsatsen jämförs hur tre bilderboksförfattare skildrar sin barndom. Deras användning av miljöskildringar, karaktärer och berättarteknik undersöks. Författarnas motiv för att berätta om sin barndom, deras syn på historia och deras inställning till att skriva för små barn har också studerats. Teorierna i uppsatsen har hämtats från bland andra historikern Peter Aronsson, psykologen Clarence Crafoord, litteraturvetarna Helene Ehriander, Judith Graham och John Stephens samt pedagogen Nanny Hartsmar. Uppsatsen utgår ifrån en narratologisk metod där bilderböckerna analyseras med hjälp av närläsning utifrån de metoder som Maria Nikolajeva presenterar i Bilderbokens pusselbitar (2000) och Barnbokens byggklossar (2004) samt de som Mieke Bal presenterar i Narratology.

Syftet med vår uppsats är att vi vill undersöka hur samarbetet mellan skola och museum fungerar. Som blivande lärare vill vi få mer kunskap om hur vi använder oss av museet som arena i vår undervisning på ett bra sätt. Vi frågar oss hur skola och museum samarbetar? Hur samarbetet leder till elevers historiemedvetande och vilka de eventuella hindren i samarbetet är? Vi presenterar och diskuterar tidigare forskning inom området. Några viktiga forskare som vi lyfter fram är Berit Ljung, Monica Cassel och Eilean Hooper-Greenhill.

Mitt syfte med examensarbetet var att undersöka och diskutera hur elever i en årskurs 7 ?gör genus? då de fårläsa och diskutera den skönlitterära texten ?DU! Hitta rytmen? av Daniel Möller (2004) där huvudkaraktärenskön aldrig avslöjas. Dels var jag intresserad av att ta reda på hur eleverna enskilt i samband med läsningenkonstruerade huvudpersonens genus, dels ville jag klarlägga vilka argument eleverna använde i ettlitteratursamtal för att förklara hur de skapade genus under läsningen av texten. Undersökningen är kvalitativ ochmitt empiriska material bestod av de deltagande elevernas loggboksanteckningar och mina anteckningar frånlitteratursamtalen. Resultatet av undersökningen visade att elevernas argument för att konstruera huvudpersonensgenus kunde härledas till sju kategorier.

Bakgrund Sveriges ökande befolkning i kombination med minskande resurser till sjukvården leder till allt fler överbeläggningar. Detta inverkar negativt på arbetsmiljö och patientsäkerhet vid vårdinrättningarna. Samtidigt är effektivitets- och kvalitetsarbete lagstadgat för Sveriges vårdinrättningar sedan 2005.Problemdiskussion På Sahlgrenska sjukhuset jobbar man med förbättringsarbete enligt den egenutvecklade FOKUS-modellen. För att kunna veta om imple-menterade förbättringsåtgärder har gett önskat resultat behöver man genomföra utvärderingar och ta fram nyckeltal som mäter effekterna av åtgärderna. Dessa nyckeltal ska samtidigt kunna relateras till Sahl-grenskas balanserade styrkort.

Under senare år har medie- och kommunikationsforskare lyft fram Internet som ett revolutionerande verktyg för bl.a. vägledare och pedagoger i sitt arbete med sökande m.fl. Denna undersökning syftar till att studera hur och i vilken utsträckning ett webbaserat vägledningsstöd kan vara ett komplement till den traditionella vägledningen. Undersökningen har inspirerats av Karriärförlaget som önska få djupare kunskap om det webbaserade valstödet vid namn Karriärpaketet, vilket lanserats på den svenska marknaden och funnits i sin nuvarande form i närmare 3 år. Någon tidigare svensk studie inom detta område har inte gjorts enligt Karriärförlaget. Karriärförlaget etablerades år 2007 och ägs av Studie og Erhverv i Danmark, som är nordens största specialverksamhet för vägledningsinstrument.

Vi vet alltför lite om hur teknikämnet gestaltas i skolan och ännu mindre om hur det gestaltas i förskolan. Jag är utbildad förskollärare men arbetar i nuläget dels på en kommunal verksamhet som ger utbildning inom teknik samt på teknikkurser riktade till lärare på ett universitet. Min kommunala arbetsplats anordnade nyligen en fortbildning i ämnet teknik riktad till förskollärare och barnskötare i kommunen. Under denna kurs, där jag arbetade som lärare, började jag se mönster som intresserade mig. Deltagarna uttryckte muntligt en viss svårighet med teknikämnet medan de inte fysiskt visade detta.

Begreppet kommunikativa upplevelser kommer i denna uppsats att användas i sammanhanget om hur Volvo använder sig av dem i sin varumärkeskommunikation samt vad som kommuniceras. Det kommer även att appliceras på kundperspektivet då det beskriver hur individer uppfattar företags utsända kommunikation.Uppsatsens syfte är att analysera innehållet, budskapet och utformningen av Volvos marknadskommunikation i Nordamerika för att diskutera hur begreppet kommunikativa sinnesupplevelser framställer vad varumärket står för. Samtidigt ska jag undersöka hur individer som exponerats av Volvos markandskommunikation uppfattar den och hur de ser på Volvo som varumärke.I mitt forskningsarbete har jag använt mig av tre kvalitativa metoder för att samla in data: Intervju med John Maloney Vice president för Volvos marknadskommunikation Nordamerika, deltagande observation hos en Volvoåterförsäljare i Minneapolis, fokusgrupp diskuterande reklamfilmer från Volvo.Då det inte finns någon teori genererad för mitt nyfunna begrepp har jag valt att bygga en teoretisk ram på närliggande begrepp. I basen har jag valt att visa teorier gällande marknadskommunikation och traditionell marknadsföring. Jag har sedan valt att utveckla med flera nytänkande perspektiv i marknadsföringen där påverkan genom upplevelser, sinnen och servicelandskapet diskuteras Mitt syfte med uppsatsen är att analysera kommunikativa sinnesupplevelsers roll i Volvos varumärkesbyggande därför anser jag det relevant att diskutera teorier gällande varumärken och hur våra sinnen kan påverka upplevelsen av varumärken.Volvo kodar meddelande i symboler som sedan sänds i exempelvis TV-reklam, kunden avkodar dem och upplever kommunikativa sinnesupplevelser som skapar känslor vilka ger en uppfattning av varumärket och organisationen.

Syfte: Genom att jämföra de tre veckotidningarna Julia,Veckorevyn och Tara vill jag ta reda på hur många reklamannonser som finns i de respektive tidningarna och hur många artiklar med dold reklam som finns i tidningarna. Veckotidningar idag är dyra att köpa och deras ekonomi och själva existens bygger på att de har många annonsörer, detta ger upphov till att tidningarna många gånger upplevs som reklamblad. Genom min undersökning vill jag ta reda på om det köparen betalar för vid köpet av veckotidningen verkligen är mestadels reklam och i vilken form denna förekommer ? öppen eller dold. Metod: Med hjälp av John Fiskes kvantitativa innehållsanalys har jag tänkt studera innehållet i tidningarna Tara, Veckorevyn och Julia för att kontrollera hur stor del av tidningen som innehåller reklam i någon form och hur stor del av tidningen som lämnas fri till övriga artiklar.

Studiens utgångspunkt är mina egna frågeställningar kring reflektion i relation till lärande. Studien syftar till att undersöka hur elever inom en gymnasial frisör- och stylistutbildning beskriver reflektion som metod i utbildningen. Inom ramen för det här arbetet belyses fem elevers beskrivningar av reflektion i relation till lärande för yrkesprofessionen. Mina huvudsakliga forskningsfrågor är: Kan ökad reflektion leda till ett mer utvecklat lärande? Vad krävs av läraren för elevers ökade reflektioner?Det finns uppfattningar om att vissa utbildningar är teoretiska och andra är praktiska.

The history of rhetorics in documentary film is a long one. The French brothers Louise and Auguste Lumiére were among the first persons who produced a documentary and their work has had a big impression in the history of documentary during the 1900 century. John Grierson has been called ?the father? of documentary film. He produced films in the English speaking part of the world and he is the founder of the concept ?documentary film?.

Sverige är ett demokratiskt land där demokratiska värderingar står som grund. Det är inget undantag att skolan ska följa samma anda och ses som en medproducent av elever som förstår och kan använda sig av ett demokratiskt synsätt. Framtiden är inte bara de vuxnas utan vårt samhälles barn är de som ska verka och leva i den. I skolans värld yttrar sig demokrati som elevinflytande och delaktighet i elevernas eget lärande. Utmaningen består i att skolan ska leva upp till kraven i styrdokumenten trots att det inte erbjuds några direkta riktlinjer för hur inflytandet ska praktiseras och tolkas.

Allt fler produktioner till Sveriges Radio (SR) görs idag av externa bolag och radiojournalistyrket präglas av tidsbegränsade anställningar, vikariat och frilans. Som examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap C ville jag därför ta chansen att undersöka hur processen att sälja in en produktion till SR går till och jag undersökte därför hur man går tillväga när man producerar en dokumentär för Sveriges Radios P3, från idé till färdig produktion. Syftet var att genom mitt eget utvecklingsarbete lära mig hur processen går till och dessutom få dokumentären såld och sänd i P3. Som metod valde jag att följa processen genom att noggrant redovisa mitt eget utvecklingsarbete från idé till färdig produktion då jag själv skrev programförslag till P3 Dokumentär och sedan producerade en dokumentär efter formatets ramar. Jag analyserade min process med hjälp av Norman Faircloughs tredimensionella modell för diskursanalys och mitt mål var att följa de rådande diskurserna för att ha en större chans att få sålt in dokumentären.