The globalization of political and economic processes is a growing moral concern for theologians and political philosophers alike. My thesis aims to outline, analyze, and compare church studies of globalization with global theories of justice.To do this, I draw upon recent studies of globalization made by the World Council of Churches (WCC) and the Lutheran World Federation (LWF). The WCC and LWF are two global reaching church organizations. They have a common aim of uniting churches for ecumenical dialogue and are involved in social, economic, political, and ecological questions. The WCC and LWF analyze globalization by applying biblical and theological principles from the Christian tradition.

Our aim is to create a greater understanding for how Växjö Municipality is working with their vision, strategy and brand, and also how it is perceived by the business sector. This understanding will help us to highlight success factors and pitfalls that exist in the creation, implementation, and maintenance of a municipality?s identity, image and profile to convince the business sector to follow.Methodology: We have been using an abductive and qualitative research-method in which semi-structured interviews have been the basis of our empirical material. We had interviews with three employees, a communication manager and the mayor at Växjö Municipality as well as four organizations and two companies with sustainable focus. We did this to get different perspectives and thereby get a greater understanding.Analysis & conclusion: We have been able to identify both success factors and pitfalls in Växjö Municipality's strategic sustainability work.

Uppsatsen är en litteraturstudie och syftar till att kritiskt belysa den nu pågående gymnasiereformen ur ett utbildningshistoriskt perspektiv med särskilt fokus på enhetlighet, jämlikhet och likvärdighet, för att se likheter med och avvikelser från tidigare strävanden. Reformen analyseras sedan ur ett liberalt jämlikhetsperspektiv efter John Rawls? teori om rättvisa. I rättviseanalysen fokuserar jag särskilt differ-entieringen av gymnasiet i högskoleförberedande respektive icke högskoleförbered-ande program.    I min utbildningshistoriska analys visar jag hur reformen är ett trendbrott i svensk utbildningspolitisk tradition dels genom att ange kunskapsnivån i skolan som främsta orsak till reformen och inte sociala aspekter, dels eftersom den innebär en återgång till en differentierad gymnasieskola. Samtidigt visar det sig att utbildningspolitiken är klassiskt borgerlig och i det avseendet är reformen inte överraskande.    En rättvis skolstruktur erkänner den kultur- och kunskapstradition som eleverna är en del av, för dem tidigt in i denna tradition, och lär dem efterhand att använda sina kunskaper på ett personligt sätt.

Background: Today, It?s not uncommon that international companies and organizations have a higher turnover than the GDP of developing countries. Consequently, this may suggest that the choices companies make in the context of their business has a great potential to influence the world from an economic, but also from a social and environmental standpoint. From this the notion emerged that companies have a responsibility, referred to as Corporate Social Responsibility (CSR). A clear definition of the CSR concept is difficult to find, more than 37 different definitions has been identified.

Bakgrund och problem: Under de senaste 20 åren har en global oro växt kring konsumtionens påverkan på miljön. Faktorer som den globala uppvärmningen, hål i ozonlagret samt katastrofer som Tjernobyl var några av drivkrafterna. Historiskt börjar nu den gröna marknadsföringen att framträda på marknaden. Den delades in i tre faser varav en fas representerar marknadsföring av miljövänliga produkter, designade för att främja en hållbar konsumtion (Mishra & Sharmra, 2012). Det är dock under 2000-talet som konsumenternas miljömedvetenhet leder till en ekologisk trend och livsstil.

Matematiklärare brukar ofta ha en förkärlek för katederundervisning. John Hattie (2009) har gjort en metastudie över 800 andra metastudier om vilka faktorer som påverkar elevers studieprestationer, och han menar att direktundervisning ger bättre resultat än exempelvis elevaktiva arbetssätt. Men är direktundervisning och katederundervisning samma sak? Enligt Hattie är det inte riktigt samma sak. Det framgår dock inte riktigt vilken typ av elevprestationer som egentligen mätts i de undersökningar som Hattie studerat.

Under de senaste åren har samhällets oro för världens miljötillstånd växt och gett upphov till en så kallad grön marknadsföring. Miljö är ett svårt ämne att kommunicera på grund av dess breda omfattning och svårigheterna som finns med att förenkla informationen utan att tappa helhetsförståelsen. Stora samhällsaktörer såsom företag och statliga organisationer har ett ansvar för förändringsarbetet i och med att de kan visa vägen för en grönare social norm och kollektivt agerande. En kvantitativ studie av miljökommunikationsteori som den beskrivs i litteraturen har utförts, dess praktiska tillämpning har sedan undersökts kvalitativt genom fallstudier av två organisationers miljökommunikation. Studien söker svar på vilka skillnader som finns mellan företags och kommuners miljökommunikationsprocess samt hur den kan förbättras för att åstadkomma positiva beteendeförändringar i samhället och därmed ta steg mot en hållbar utveckling.

Genom historien har det skrivits en ansenlig mängd material kring teorier om demokrati av både deskriptiv och normativ karaktär. Joseph A Schumpeter tillhör en i samlingen av författare som utformat demokratiteorier genom att beskriva demokratin som han uppfattar den. Schumpeter anser att det handlar om en elit som konkurrerar om folkets röster för att få utöva makt. Pluralisterna tillför ytterligare en dimension till den deskriptiva demokratiteorin då de tar in intressegruppernas roll i det politiska systemet. C B Macpherson, Carole Pateman och John Burnheim har reagerat på dessa deskriptiva teorier och demokratin som de upplevt den.

The aim of our master thesis is first and foremost to win the competition One Prize - mowing to Growing: Reinventing the American Lawn, announced in USA by the organization Terreform 1, the first of December 2009. Apart from winning the competition we have also tried to reach a deeper understanding of food production today and its future possibilities. Our ambition to present a winning design proposal has to a large extent decided the structure of the entire thesis. Our completed and submitted design proposal - growforgold.org - is a way of addressing urban food production in a creative way, keeping the sovereignty of the individual in mind. Instead of presenting a place-specific design solution our proposal aims to create incentives and possibilities for urban farming to take place anywhere and anytime. Our submission to the competition represents both a tool and a platform which, put in practice, could make landscape architecture happen through the hands of the individual.

Syftet med denna studieär att undersöka hur Gröna Påsen implementeras i förskolans verksamhet utifrån barnens tankar och reflektioner. Syftet är också att ta reda på vad barnen har för kunskap om vad som händer med den Gröna Påsenefteratt sopbilen hämtat denoch dess påverkanför en hållbar utveckling. Att undersöka om barnens erfarenheter och kunskaper kring Gröna Påsen kan kopplas samman med pedagogernas arbeteför att implementera den, är också en del av syftet med denna studie.Den metod som valts fördenna studieär fokusgruppmetoden. Fokusgruppmetoden kan beskrivas som intervjuer i grupp kring syftet som finns med undersökningen.Fokusgruppsintervjuerna genomfördes på två avdelningar på samma förskola och sammanlagt 15 barn i fyra olika fokusgrupper deltog vid fokusgruppsintervjuerna. Svaren ifrån fokusgruppsintervjuerna analyserades med hjälp av teoretiska utgångspunkter, tidigare forskning och litteratur, samt kopplades till syftetoch frågeställningarna i studien.Resultatet av studienär att barnenhar en viss kunskap kring vad Gröna Påsen är, vadsom händer med Gröna Påsen och vad man ska och inte ska slänga i Gröna Påsen.

Uppsatsens syfte är att analysera, ur ett rättviseteoretiskt perspektiv, de förändringar av utbudet av hälso- och sjukvård i Östergötland som prioriteringslistan ger upphov till och att undersöka hur partiföreträdare i Landstinget i Östergötland uppfattar utbudsbegränsningarna. Syftet är även att från den empiriska delen möjliggöra en normativ diskussion om utvecklingen av den svenska välfärdspolitiken. Uppsatsen behandlar det svenska generella välfärdssystemets uppbyggnad, aktuell välfärdspolitisk debatt och har en rättviseteoretisk bas genom olika rättviseteoretiker, bland andra John Rawls och Ronald Dworkin. Återkommande ledord är rättvisa, solidaritet, lika omtanke och respekt och moral. Den teoretiska delen baseras även på Bo Rothsteins välfärdsteoretiska resonemang kring vad staten kan göra, och vad staten bör göra.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka uppfattningar elever har till elevinflytande, i ämnet specialidrott fotboll, som erbjuds vid NIU-gymnasium. Sedan 2011, och införandet av den nya läroplanen för gymnasiet, kan endast så kallade RIG- och NIU-gymnasium erbjuda specialidrott. Tidigare har samtliga gymnasieskolor haft möjlighet till detta. För att uppnå studiens syfte används en kvalitativ metod. Åtta NIU-elever intervjuas genom semistrukturerade intervjuer.John Deweys pedagogiska teori och Myndigheten för skolutvecklings analyseringsmodell fungerar som teoretiska ramverk.

The release of green house gases and the environmental impacts humans have on the environment are huge and might cause irreversible changes to our earth. Meat is considered to have large impacts on the environment, especially beef meat and therefore there have lately been considerable discussions on the sustainable level of meat consumption and production. The main goal with this thesis is to study sustainable meat production and meat consumption in the county of Dalarna in Sweden. Indicators for sustainable meat production and meat consumption were developed and applied on three cases. Interviews were carried out with a municipality in the region that represents the consumer and three beef farmers that represents the producers.

Idag är en stor del av Sveriges befolkning sjukskrivna utifrån regeringens uppsatta mål. Därför har regering under 2001 startat ett arbete för att öka folkhälsan och minska sjukskrivningarna genom att tillsätta ett program av 11 stycken åtgärder, 11-punktsprogrammet. Uppsatsens syfte är att utvärdera två av punkterna i 11-punktsprogrammet genom Evert Vedungs måluppfyllelsemodell, samt att redogöra för vad demokratiteoretikerna Robert Nozick och John Rawls anser om statens inblandning och i vilken utsträckning den tillåts påverka befolkningens levnadsvanor för att få ned sjukskrivningarna. Frågeställningarna är: vilka mål har regeringen ställt upp gällande det svenska sjukförsäkringssystemet och då närmare bestämt i två av punkterna i 11-punktsprogrammet? Har målen uppfyllts utifrån Evert Vedungs måluppfyllelsemodell? Och i vilken utsträckning tillåts staten enligt etablerad demokratiteori att försöka påverka människors levnadsvanor för att uppfylla dess mål? Det vill säga, få ned sjukskrivningarna och förbättra folkhälsan.

Syftet med studien var att undersöka pedagogers syn på förskolebarns vistelse i naturmiljö. Undersökningen utgick från kvalitativa intervjuer, insamlade berättelser från pedagoger med ett eget naturintresse, om vilken betydelse naturvistelse kan ha för barns utveckling, lek och lärande. Pedagogerna fick beskriva sitt förhållningssätt och hur de arbetar för att förverkliga läroplanens intentioner. I resultatet visade det sig att pedagogerna såg naturen som en resurs för fantasi, sinnlighet, motorisk utveckling och även ett berikat/utvidgat samspel barn emellan. Svårighet att skilja på lek och lärande belystes.