Bakgrund Sveriges ökande befolkning i kombination med minskande resurser till sjukvården leder till allt fler överbeläggningar. Detta inverkar negativt på arbetsmiljö och patientsäkerhet vid vårdinrättningarna. Samtidigt är effektivitets- och kvalitetsarbete lagstadgat för Sveriges vårdinrättningar sedan 2005.Problemdiskussion På Sahlgrenska sjukhuset jobbar man med förbättringsarbete enligt den egenutvecklade FOKUS-modellen. För att kunna veta om imple-menterade förbättringsåtgärder har gett önskat resultat behöver man genomföra utvärderingar och ta fram nyckeltal som mäter effekterna av åtgärderna. Dessa nyckeltal ska samtidigt kunna relateras till Sahl-grenskas balanserade styrkort.

Under senare år har medie- och kommunikationsforskare lyft fram Internet som ett revolutionerande verktyg för bl.a. vägledare och pedagoger i sitt arbete med sökande m.fl. Denna undersökning syftar till att studera hur och i vilken utsträckning ett webbaserat vägledningsstöd kan vara ett komplement till den traditionella vägledningen. Undersökningen har inspirerats av Karriärförlaget som önska få djupare kunskap om det webbaserade valstödet vid namn Karriärpaketet, vilket lanserats på den svenska marknaden och funnits i sin nuvarande form i närmare 3 år. Någon tidigare svensk studie inom detta område har inte gjorts enligt Karriärförlaget. Karriärförlaget etablerades år 2007 och ägs av Studie og Erhverv i Danmark, som är nordens största specialverksamhet för vägledningsinstrument.

Vi vet alltför lite om hur teknikämnet gestaltas i skolan och ännu mindre om hur det gestaltas i förskolan. Jag är utbildad förskollärare men arbetar i nuläget dels på en kommunal verksamhet som ger utbildning inom teknik samt på teknikkurser riktade till lärare på ett universitet. Min kommunala arbetsplats anordnade nyligen en fortbildning i ämnet teknik riktad till förskollärare och barnskötare i kommunen. Under denna kurs, där jag arbetade som lärare, började jag se mönster som intresserade mig. Deltagarna uttryckte muntligt en viss svårighet med teknikämnet medan de inte fysiskt visade detta.

Begreppet kommunikativa upplevelser kommer i denna uppsats att användas i sammanhanget om hur Volvo använder sig av dem i sin varumärkeskommunikation samt vad som kommuniceras. Det kommer även att appliceras på kundperspektivet då det beskriver hur individer uppfattar företags utsända kommunikation.Uppsatsens syfte är att analysera innehållet, budskapet och utformningen av Volvos marknadskommunikation i Nordamerika för att diskutera hur begreppet kommunikativa sinnesupplevelser framställer vad varumärket står för. Samtidigt ska jag undersöka hur individer som exponerats av Volvos markandskommunikation uppfattar den och hur de ser på Volvo som varumärke.I mitt forskningsarbete har jag använt mig av tre kvalitativa metoder för att samla in data: Intervju med John Maloney Vice president för Volvos marknadskommunikation Nordamerika, deltagande observation hos en Volvoåterförsäljare i Minneapolis, fokusgrupp diskuterande reklamfilmer från Volvo.Då det inte finns någon teori genererad för mitt nyfunna begrepp har jag valt att bygga en teoretisk ram på närliggande begrepp. I basen har jag valt att visa teorier gällande marknadskommunikation och traditionell marknadsföring. Jag har sedan valt att utveckla med flera nytänkande perspektiv i marknadsföringen där påverkan genom upplevelser, sinnen och servicelandskapet diskuteras Mitt syfte med uppsatsen är att analysera kommunikativa sinnesupplevelsers roll i Volvos varumärkesbyggande därför anser jag det relevant att diskutera teorier gällande varumärken och hur våra sinnen kan påverka upplevelsen av varumärken.Volvo kodar meddelande i symboler som sedan sänds i exempelvis TV-reklam, kunden avkodar dem och upplever kommunikativa sinnesupplevelser som skapar känslor vilka ger en uppfattning av varumärket och organisationen.

Syfte: Genom att jämföra de tre veckotidningarna Julia,Veckorevyn och Tara vill jag ta reda på hur många reklamannonser som finns i de respektive tidningarna och hur många artiklar med dold reklam som finns i tidningarna. Veckotidningar idag är dyra att köpa och deras ekonomi och själva existens bygger på att de har många annonsörer, detta ger upphov till att tidningarna många gånger upplevs som reklamblad. Genom min undersökning vill jag ta reda på om det köparen betalar för vid köpet av veckotidningen verkligen är mestadels reklam och i vilken form denna förekommer ? öppen eller dold. Metod: Med hjälp av John Fiskes kvantitativa innehållsanalys har jag tänkt studera innehållet i tidningarna Tara, Veckorevyn och Julia för att kontrollera hur stor del av tidningen som innehåller reklam i någon form och hur stor del av tidningen som lämnas fri till övriga artiklar.

Studiens utgångspunkt är mina egna frågeställningar kring reflektion i relation till lärande. Studien syftar till att undersöka hur elever inom en gymnasial frisör- och stylistutbildning beskriver reflektion som metod i utbildningen. Inom ramen för det här arbetet belyses fem elevers beskrivningar av reflektion i relation till lärande för yrkesprofessionen. Mina huvudsakliga forskningsfrågor är: Kan ökad reflektion leda till ett mer utvecklat lärande? Vad krävs av läraren för elevers ökade reflektioner?Det finns uppfattningar om att vissa utbildningar är teoretiska och andra är praktiska.

The history of rhetorics in documentary film is a long one. The French brothers Louise and Auguste Lumiére were among the first persons who produced a documentary and their work has had a big impression in the history of documentary during the 1900 century. John Grierson has been called ?the father? of documentary film. He produced films in the English speaking part of the world and he is the founder of the concept ?documentary film?.

Sverige är ett demokratiskt land där demokratiska värderingar står som grund. Det är inget undantag att skolan ska följa samma anda och ses som en medproducent av elever som förstår och kan använda sig av ett demokratiskt synsätt. Framtiden är inte bara de vuxnas utan vårt samhälles barn är de som ska verka och leva i den. I skolans värld yttrar sig demokrati som elevinflytande och delaktighet i elevernas eget lärande. Utmaningen består i att skolan ska leva upp till kraven i styrdokumenten trots att det inte erbjuds några direkta riktlinjer för hur inflytandet ska praktiseras och tolkas.

Allt fler produktioner till Sveriges Radio (SR) görs idag av externa bolag och radiojournalistyrket präglas av tidsbegränsade anställningar, vikariat och frilans. Som examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap C ville jag därför ta chansen att undersöka hur processen att sälja in en produktion till SR går till och jag undersökte därför hur man går tillväga när man producerar en dokumentär för Sveriges Radios P3, från idé till färdig produktion. Syftet var att genom mitt eget utvecklingsarbete lära mig hur processen går till och dessutom få dokumentären såld och sänd i P3. Som metod valde jag att följa processen genom att noggrant redovisa mitt eget utvecklingsarbete från idé till färdig produktion då jag själv skrev programförslag till P3 Dokumentär och sedan producerade en dokumentär efter formatets ramar. Jag analyserade min process med hjälp av Norman Faircloughs tredimensionella modell för diskursanalys och mitt mål var att följa de rådande diskurserna för att ha en större chans att få sålt in dokumentären.

Syftet med detta examensarbete var att studera på vilket sätt lokalhistoria kan utgöra en didaktiskt inkluderad del av historieundervisningen för elever i grundskolans senare del. Syftet var vidare att undersökningen skulle resultera i ett praktiskt genomförbart planeringsupplägg. Frågorna jag ville undersöka var varför lokalhistoria var viktigt i skolans undervisning, hur stor plats ämnet hade i läroplanen och hur en lokalhistorisk didaktik skulle kunna se ut. Teorier som använts är utomhuspedagogik, upplevelsepedagogik och John Deweys tankar om fysiska representationer. Metoden har inneburit studier av metodböcker i utvecklingsarbete samt litteraturstudier i fältet lokalhistoria och i de valda teorierna.

Syftet med uppsatsen är att belysa och analysera det före detta skolämnet hembygdsundervisning med arbetsövningar.För att kunna besvara mitt syfte och min frågeställning har jag använt mig av innehållsanalys och kulturanalys. Jag har studerat lärarhandledningsböcker i ämnet och de har varit Handledning vid undervisningen i Hembygdskunskap, Plan för Hembygdsundervisningen under de tre första skolåren och Studieplan i Hembygdskunskap. Jag har också studerat de relevanta läroplanerna och det är Undervisningsplanen 1919, Undervisningsplanen 1955, Lgr62 och Lgr69. Jag har läst igenom Svensk Läraretidning och Folkskolan Svensk Lärartidning mellan åren 1920-1963. Jag har gått igenom mötesprotokoll från det fjortonde svenska allmänna skolmötet 1908 och det tionde nordiska skolmötet 1910.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka idag utövade fysiska aktiviteter med inslag av själslig hälsa. För att uppfylla vårt syfte använde vi oss av följande frågeställningar: Hur definierar ledare och deltagare inom dessa aktiviteter själslig hälsa respektive ohälsa? Hur anses aktiviteterna enligt ledare och utövare bidra till själslig hälsa? Vad i dessa aktiviteter är det som lockar deltagarna?MetodStudien har bestått av halvstrukturerade intervjuer och kvalitativa enkäter. Intervjuerna utfördes med fyra ledare för fysiska aktiviteter med inslag av själslig hälsa (pilates, qigong, yoga) och enkäterna med 21 utövare. Som analysredskap har vi använts oss av John W.

Syftet med vår studie är att kartlägga vilka olika studiemetoder som mest frekvent och framgångsrikt används av distanselever. En jämförelse görs härmed med de studiemetoder som, enligt litteraturen och tidigare forskning, leder fram till lyckosamma resultat inom traditionella studier, klassrumsundervisning.Eftersom distansstudier ökat som studiemetod idag kan det vara till hjälp för de olika utbildningarna som erbjuder studier på distans att känna till hur deras elever väljer att studera och vilka faktorer som påverkar deras resultat.Inom forskning kring inlärning finns det en rad olika inlärnings-stilar som vi har förankrat vår undersökning i och kunnat påvisa vilka faktorer och förutsättningar som kan sägas öka förutsättningarna för att lyckas i sina studier. På samma gång har vi kunnat påvisa vilka utmaningar som kan finnas för en viss kategori elever.Vi har använt oss av främst kvantitativ metod och samlat in data med hjälp av en enkät. Enkätens två huvudsakliga delar har syftat till att samla in data om elevens förutsättningar och studieteknik, samt att mäta elevens självförtroende via en etablerad enkät (?Rosenberg?).

Denna studie behandlade möjligheten för outsiders att nå överavkastning genom att följa insiderpersoners transaktioner. Huvudsyfte var att kartlägga om det existerade överavkastningsmöjligheter för outsiders, genom att ta del av insiderhandelsrapportering på Stockholmsbörsen. Som delsyfte ville vi redogöra för eventuella skillnader i avkastning för olika investeringsmetoder. För att besvara dessa frågor använde vi oss av en kvantitativ studie med en deduktiv ansats, som hade vissa drag av abduktion. Studien är som helhet utförd med ett privatspararperspektiv, och dataurvalet begränsades till aktierna som ingick i OMXS30 i februari 2008, för åren 2001-2007.

SammanfattningRödluvan handlar om tre systrar, alla lever olika liv. Men vem av dem är det som blev överfallen i skogen som barn? Vem är det som skriver i den hemliga nattboken? Och vem är det som mördar män? Är det storasyster Judith som är fotograf och bor i Oslo eller är det Lisbeth som har familj och jobbar som barnmorska eller är det lillasystern Carol som är alkoholist och tablettmissbrukare?Boken inleds med en kort berättelse om flickan i skogen, Rödluvan. Därefter kommer dagboksanteckningar från mörderskan, och läsaren förstår då att flickan i skogen och dagboksförfattarinnan är samma person.Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur Unni Lindell använder genrer och skiftena dem emellan i hennes bok, Rödluvan (2004). Hon skriver över genregränserna och presenterar olika genrer såsom deckare, dagbok och saga i en och samma bok.