Arbetslösheten i Sverige ses som ett samhällsproblem där den rådande lågkonjunkturen och massuppsägningar har lett till att arbetslösheten har stigit. Ett vanligt sätt att motverka att arbetslöshet uppkommer samt för att lindra dess effekter är att olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder vidtas. I december 2008 beslutade regeringen om att satsa 1,1 miljarder kronor på en arbetsmarknadspolitisk åtgärd i form av Jobbcoachning. Arbetsmarknadsåtgärden innebär att arbetssökande erbjuds möjlighet till Jobbcoachning i syfte att utveckla och förbättra sitt arbetssökande för att fortare komma ur arbetslösheten. Syftet med denna studie var att undersöka arbetssökandes upplevelse av Jobbcoachning.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur uppsagda upplever Jobbcoachning i samband med uppsägning. Frågor som undersöks i studien är hur Jobbcoachning genomförs i samband med uppsägning, samt vilken betydelse Jobbcoachning har för de uppsagdas inställning till att hitta nytt arbete eller påbörja studier. Kvalitativa intervjuer med sex uppsagda och två jobbcoacher har genomförts. De uppsagda valdes mot bakgrund av att de omfattas av LO:s omställningsavtal, medan jobbcoacherna valdes för att få en fördjupad förståelse i deras arbetssätt. Tidigare forskning visar på att det är sparsamt med forskning inom ämnet eftersom det är ett relativt nytt forskningsområde.

Labour market coaching (Swedish:?Jobbcoachning?) was a comprehensive political project for the Swedish labour market, with the aim of helping unemployed individuals to enter the labour market. Between 2009-2014  the labour market coaching was carried out by private companies through governmental regulations. This thesis aims to find out (1) what coaching activities the coaches used, and (2) how these coaching activities can be understood in the light of previous scientific research. My results consist of interviews conducted with six labour market coaches.

En arbetsmarknadspolitisk åtgärd som har införts de senaste åren för att minska antalet personer som står utanför arbetsmarknaden och som får försörjningsstöd är att erbjuda Jobbcoachning till personer som är arbetslösa. Södertälje kommun har i riktlinje med detta, genom sitt bolag Telge koncernen tillsammans med Manpower AB, startat ett företag; Manpower Telge Jobbstart för att få ner den stora andelen arbetslösa i kommunen genom ett program innehållande jobbcoaching. Manpower Telge Jobbstarts verksamhet bekostas av Södertälje kommun och har under de dryga två åren sedan företaget startades visat upp goda resultat.Denna uppsats är en fallstudie, med kvalitativ ansats, på Manpower Telge Jobbstart. Insamlingen av empirisk data har gjorts genom två besök på företaget där tre personer som är insatta i verksamheten har intervjuats. Dessutom har två gruppaktiviteter med deltagare i programmet studerats.

Abstract This qualitative interview study focuses on job coaching by examining what thoughts, views and opinions the involved parties, such as job applicants and job coaches, have of the contribution. The aim is to highlight the obstacles and opportunities by examining the expectations that exist from both parties as well as how to look at job coaching and its different areas. In this context, examine the similarities and differences between the two parties approach to the contribution. This is made possible through four interviews with job applicants as well as four interviews with job coaches. A grounded theory inspired approach was used to obtain the results of the study.

Sverige har en hög arbetslöshet för tillfället och allt fler personer blir långtidsarbetslösa. Regeringen kom 2009 med en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som innebar att man skulle satsa 1,1 miljarder kronor på Jobbcoachning. Coacherna skulle fungera som ett effektivt stöd för de arbetssökande och hjälpa dem till att få arbete. Idag har regeringen satsat ca 4,7 miljarder sedan projektets start men det skapas inte särskilt mycket fler arbeten. Sociala medier och tidningar har kritiserat Jobbcoachningen och menar att det inte gör någon nytta.

The purpose of this paper is to examine how work and individuals is portrayed in today?s labor market policies and workrelated coaching. To do this I am using discourse analysis. My theoretical points are social constructivism, governmentality, coaching and theories regarding activity. The results portray a picture of work as the foundation of society and the main way to break isolation.

This paper examines job coaching on the Swedish labour market. The study uses trygghetsråden, which are organizations established by an agreement from the labour and employer side, as a starting point for the study. In addition, the study examines the phenomenon from the perspective of the job coaches themselves and the coaches clients. The study concludes that job coaching is defined by the coach and the client's common goal of finding a suitable match for the client on the labour market. The job coach helps the client reach the goal of an appropriate job by making him or her aware of his or her competences and preferences.

I denna uppsats har vi valt att närmre studera de arbetssökandes åsikter om den externa Jobbcoachningsverksamhet som de deltagit i genom Arbetsförmedlingen. Eftersom Jobbcoachningsverksamheten har varit tämligen omdebatterad sedan dess uppkomst, så borde det finnas ett utvärderingsbehov. Därför ansåg vi att det vore lämpligt att låta de arbetssökande själva få framföra sina åsikter om den Jobbcoachningsverksamhet som de deltagit i. Det vi, bland annat, ville få reda på var: Vilka resultat har Jobbcoachningen gett för de arbetssökande och hur skulle verksamheten kunna utvecklas till det bättre? Vi använde oss av en kvantitativ metod, i form av en enkätundersökning, för att inhämta de arbetssökandes åsikter.

Syfte Syftet med min studie är att undersöka arbetslösa personers syn på hur företag inom Jobbcoachningsbranschen kommunicerar via sin hemsida.Metod Kvalitativ metod i form av fokusgruppMaterial En fokusgrupp med sex respondenterSlutsatser Resultaten visar att en hemsida är viktig för respondenterna i ett första skede för att skapa förtroende samt för att ge besökarna en uppfattning om hur seriöst företaget verkar. Målgruppen vill kunna ta del av många olika tips om hur man söker jobb och vill gärna kunna se vilka erfarenheter coacherna som jobbar på företaget har för att bättre kunna avgöra om att man är i goda händer om eller inte. Det är viktigt för respondenterna att hemsidan är logiskt strukturerad och presenterad på ett snyggt sätt layoutmässigt för att hålla intresset vid liv under besöket. De flesta av respondenterna menar att hemsidan är ett bra komplement till coachningen. Man vill också gärna att innehållet ska vara uppdaterat.

Vårt syfte med det här examensarbetet har varit att studera matchning som fenomen och olika matchningsinsatsers effekter på en arbetsmarknad i snabb förändring. Studien tar som utgångspunkt att det som kallas den andra maskinåldern leder till att arbetsmarknaden förändras allt snabbare då allt fler jobb automatiseras, robotiseras och digitaliseras på ett sätt som tidigare förknippades med science-fiction. Vi har intervjuat sex personer som arbetar med vägledande arbetsuppgifter på lite olika sätt inom tre olika verksamhetstyper, arbetsförmedling, Jobbcoachning och studie- och yrkesvägledning, om deras syn på matchning och matchningens roll. Studiens resultat visar att behovet av matchning förväntas öka i takt med att arbetsmarknaden förändras allt snabbare och gamla jobb försvinner. Ett av de tydligaste resultaten i studien är att respondenterna ser ett ökat behov av dimensionering, alltså en anpassning av verksamheten utifrån samhällsbehoven, inom skolsektorn för att minska den missmatchning mellan arbetskraft och arbetsmarknad som uppstått genom den allt större valfriheten som individualiseringsprocesser i västvärlden inneburit.

Denna studie har visat att NLP-coacher upplever att de arbetar mycket med någotsom de kallar för rapport. Det är ett sätt för dem att närma sig och skapa samspelmed sin klient. Genom att skapa god personkemi lättar coacherna upp stämningenoch lägger en god grund för arbete med klienten. God rapport leder till, vadcoacherna upplever, ett bättre sinnestillstånd för att diskutera problem ellerutmaningar. Rapport skapar de genom att matcha och försöka passa in i klientensvärld.