Syfte: Uppsatsens syfte är att problematisera och göra ett försök på att visa på varför och hur informationsspridning via internet kan gynna respektive missgynna de symboliska maktstrukturer som finns inom olika fält bland Jehovas vittnen och ex-Jehovas vittnen.Frågeställningar: Varför har ex-Jehovas vittnen behov av att sprida information om samfundet och sina liv och hur fungerar denna spridning?Teori: Inom teoridelen används två teorier som har många likheter med varandra men som trots detta tillhör två, till viss del, olika tanketraditioner. Det ena är den sociologiska traditionen och det andra är den sociobiologiska traditionen. Inledningsvis presenteras sociologin då denna ligger närmast uppsatsens första frågeställning, för att sedan gå över till en teori kallad memetik.Metod: Metoddelen utgår ifrån den hermeneutiska traditionen och via denna utförs etnografiska observationer av klipp på Youtube med komparativ och relationell analytisk inriktning.Resultat: Resultatet visar på att den symboliska makt ett samfund som Jehovas vittnen har över sina medlemmar, mycket väl kan sättas ur balans av att tillgängligheten av information med kritisk karaktär, sprids via internet. Det är relativt svårt för ett samfund som Jehovas vittnen att övervaka och begränsa alla individer som befinner sig inom samfundets fält från att komma i kontakt med exempelvis ex-Jehovas vittnen..

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur tidskriften Vakna! är utformad i sin roll sommissionsmaterial för Jehovas vittnen. För att göra detta genomförs en retorisk analys avtolv olika utgåvor av tidskriften. Denna analys relateras till teorier om socialaverkligheter, religiösa marknader och olika former av deprivation som orsak tillreligiositet. Resultatet av arbetet visar på att Vakna! på många sätt är retoriskt utformatför att marknadsföra organisationen Jehovas vittnen och dess budskap som produkter påen religiös marknad. I relation till deprivationsteorier framgår det även en bild av enidealisk predisposition för att tilltalas av budskapet i Vakna!.

Denna uppsats är en kvalitativ intervjustudie med ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv och avser undersöka identitetsuppfattningen hos personer som är uppväxta inom Jehovas vittnen och lämnat den. Informanterna är alla deltagare i FROM-projektet, i frivillig organisationen Hjälpkällans regi.  Syftet med uppsatsen är att få en bredare förståelse hur informanterna uppfattar och beskriver sin identitet nu och då, samt vilken roll Hjälpkällan och FROM-projektet har haft i identitetsformationen. Två män och fyra kvinnor deltog i studien. Intervjuerna gjordes face-to-face, via Skype och telefon. Den teoretiska referensramen är symbolisk interaktionism med olika begrepp relaterade till identitet samt några stödbegrepp.

Det har alltid funnits olika tolkningar och syn på olika bibliska texter. En av dessa texter som har varit grund till många olika teorier är Daniels bok. Diskussionerna kring denna bok har i huvudsak handlat om när och av vem boken är skriven och med det huruvida den är en profetisk eller en apokalyptisk text.Syftet med arbetet är att undersöka hur en text tagen ur bibeln kan komma att tolkas på så olika sätt av olika religiösa samfund. Studien behandlar Daniels bok och huruvida denna text från gamla testamentet är en profetisk eller en apokalyptisk text. Arbetet behandlar också hur texten tolkas ur ett religionsvetenskapligt perspektiv.

Jag är intresserad av att titta närmare på hur två religiösa grupper som Jehovas vittnen ochJesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga presenterar sig för sin omgivning i mötet med enskildaindivider. Jag har många gånger mött människor vars attityder till dessa missionärer/förkunnare är negativa. Människor verkar ofta bli störda eller känna sig påhoppade närnågon ringer på deras dörr för att framföra ett religiöst budskap och ställer frågor om ens personligatro. Samtidigt förstår jag att rörelser som Jehovas vittnen och mormonerna växer ochatt det finns intresse av att släppa in missionärer/förkunnare för diskussion. Hur väljer dessamissionärer/förkunnare att presentera sig och sitt budskap? Finns det strategier för att få så brarespons som möjligt? Personligen så upplever jag ofta att det finns en misstänksamhet tillmissionärer.

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur tidskriften Vakna! är utformad i sin roll sommissionsmaterial för Jehovas vittnen. För att göra detta genomförs en retorisk analys avtolv olika utgåvor av tidskriften. Denna analys relateras till teorier om socialaverkligheter, religiösa marknader och olika former av deprivation som orsak tillreligiositet. Resultatet av arbetet visar på att Vakna! på många sätt är retoriskt utformatför att marknadsföra organisationen Jehovas vittnen och dess budskap som produkter påen religiös marknad. I relation till deprivationsteorier framgår det även en bild av enidealisk predisposition för att tilltalas av budskapet i Vakna!.

Syftet med denna uppsats är att utifrån en tematisk analys studera barns egna erfarenheter av att växa upp i en sekt. Jag vill också ta reda på hur barnen hanterar de problem som kan tänkas uppstå. Den metod som används är datadrivet angreppssätt där jag utgår från tio berättelser skrivna eller berättade av före detta medlemmar i Jehovas vittnen respektive Hare Krishna. Utifrån texterna har teman arbetats fram. Temana kom att gälla skola, familj, fritid, välbefinnande och samhälle.

My intention was to explore the childhood of children and adolescents within the religious organization of Jehovah´s Witnesses, in Sweden. I used a technique where I interviewed three active witnesses and four former members. The former members either had left the religion freely or had been excluded by the movement. I wanted to know more from those two different perspectives, because they often seem to conflict. First of all, I wanted to learn about the persons own upbringing.

Jag har i denna uppsats undersökt hur identitetssökande ungdomar lätt fastnar i olika sekter ochjag har valt att besvara några frågor i ämnet: 1. Vilka olika metoder använder sekterna Jehovasvittnen, Hare Krishna, Scientologerna och Familjen för att locka unga identitetssökande ungdomarin i sekterna? 2. Vilka är sekternas huvudsakliga målgrupper?  3.

Skulle du våga vittna, ställa upp och berätta om vad du sett och vet, om du visste att det skulle leda till hot eller andra åtgärder från gärningsmannen? Det råder vittnesplikt i Sverige med ett fåtal undantag. Vittnen utgör en viktig del i vårt rättsystem och de har ett stort ansvar. Det är viktigt att kunna informera ett vittne om vad för slags skydd under en rättsprocess som är tillgängliga om en hotbild skulle föreligga. Som vittne kan man vara väldigt utsatt för påtryckningar av olika slag och hur dessa kan förebyggas och reduceras framkommer i denna rapport.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur anonyma vittnesmål fungerar i Sverige. Kan ett vittne enligt gällande lag vara anonym i en brottmålsprocess? Om inte, är då ett system med anonyma vittnesmål något som kan vara aktuellt. I arbetet har jag även undersökt hur anonyma vittnesmål behandlas utanför Sverige och främst enligt Europakonventionens reglering. Även vittnesskyddet för vittnen som känner sig hotade eller är rädda för repressalier i samband med en brottmålsprocess är kort belyst i arbetet.

Polisen i Sverige ligger många år efter sina kollegor framförallt i England och USA när det gäller att använda sig av psykologiska kunskaper när man håller förhör. Vittnesutsagan och vad man får fram för uppgifter är till mångt och mycket beroende av förhörsledarens kompetens och kunskaper. Trots att förhöret är en så viktig del av bevissäkringen i en utredning är det en väldigt försummat del av arbetet inom polisen. Anledningen till att vi har valt att fördjupa oss i ämnet vittnesförhör och vittnespsykologi är att vi genom denna rapport förhoppningsvis kan få en inblick i hur man kan bli en bra förhörsledare. Hur man genom kunskaper om hur en människa fungerar och varför man reagerar på vissa sätt kan lära sig att bemöta vittnen och personer man ska förhöra på ett bra och givande sätt.

Fördomar är något vi alla har och delvis behöver för att kunna fungera i vardagen. Genom fördomar skapar vi en ordning i tillvaron som leder till att vi inte behöver ta in all information i varje given situation, detta vore nästan omöjligt med hänsyn till begränsningarna i vårat kognitiva system. I denna rapport vill vi undersöka hur dessa fördomar påverkar vittnens bedömning av en situation eller händelse och de som är inblandade. Då vi omedvetet använder våra förutfattade meningar och tidigare erfarenheter för att tolka världen omkring oss, går det att misstänka att det även påverkar vittnesutsagor. I rapporten har vi använt oss av fyra stycken studier om vittnen till våldsbrott, tre stycken intervjuer med erfarna poliser, kurslitteratur i tillämpliga delar samt annan litteratur.

Detta är en studie om skillnaden i dopsyn mellan Svenska kyrkan, Jehovas vittnen och Livets ord. Uppsatsen har haft som mål att försöka klargöra skillnader mellan dessa tre samfund i dopteologi om det överhuvudtaget finns någon, samt även skillnader och likheter mellan samfunden när det gäller det praktiska tillvägagångssättet att bli döpt inom respektive organisation. Jag har utifrån den litteratur jag kommit över om respektive samfund, samt en intervju med en förespråkare för en av organisationerna försökt mig på en någorlunda sammanfattande redogörelse av dilemmat.Då jag använt mig av ett traditionellt vetenskapligt perspektiv har jag inte lagt någon tyngdpunkt på intervjuer. Dock har jag på grund av praktiska omständigheter valt att intervjua en förespråkare för Livets ord, då jag har haft svårt att få tag i material från denna organisation.Målet med uppsatsen har varit att skriva en uppsats i ämnet eftersom jag inte har hittat någon uppsats som tar upp skillnaden mellan dessa organisationer. Detta kan verka konstigt då alla tre samfunden har bibeln som grund för sin ideologi.

The purpose of this study was to explore how interpersonal relationship can be affected by groing up in a New Religoius Movement such as Jehovah?s Withnesses and how it has affected them both in their youth and today. The aim was also to explore if there were people in the respondents' environment that was significant to them during their childhood and which support our respondents have received if they were in need of it.We have not found any previous research on children's social relationships within the Jehovah's Witnesses. We therefore believe that this study is of high relevance to both society and also for all the professionals who come into contact with these children. To discover a child in need, knowledge about how their social environment looks like is crucial.