Idén om blandstaden är återkommande i dagens stadsbyggnadsdiskussion och används i diskussionen både som en vision och ett medel. I konstruktionen av blandstadsbegreppet har Jane jacobs varit viktig och i utvecklingen av exemplet Hyllievång i Malmö har Jan Gehls idéer varit centrala. Centrumområdet i Hyllievång har en uttalad målsättning om att bli en blandad stad. Uppsatsen syftar till att undersöka hur väl utformningen av Hyllievång förhåller sig Jane Jacobs och Jan Gehls idéer om den blandade staden, vilka sociala aspekter det finns av den blandade staden enligt Gehl och Jacobs och vilka exempel på fysiska miljöer som kan förknippas med idén om blandstaden som avses skapas i exemplet Hyllievång. Studien genomfördes genom en dokumentstudie och visar på att det finns en viss diskrepens mellan Jacobs idéer och det som planeras i Hyllievång. Studien visar även att det finns en oklarhet blandstadsbegreppets innebörd vilket försvårar planeringen av blandstadsmiljöer..

Slakthusområdet i södra Stockholm står inför stora förändringar. Sten Nordin, ett borgarråd i Stockholms kommun, har gjort lösa löften till företag som IKEA och IKANO för att låta dem etablera sina varuhus, hotell och liknande i området. I den här uppsatsen undersöks Jane jacobs teori om stadsplanering och hur den kan appliceras på hur Slakthusområdet kan komma att utformas. Teorin innehåller fyra villkor: området måste ha mer än en primär funktion, det måste vara småskaligt och finkornigt bebyggt, en variation ska finnas i bebyggelsens ålder och utseende, och en tillräckligt hög koncentration av människor måste befinna sig på platsen under dygnets alla timmar. Enligt Jacobs måste alla fyra villkor uppfyllas för att området ska bli fullt funktionellt och levande. Två analyser genomförs i undersökningen av området: en baserad på Kevin Lynchs metod och en baserad på SWOT-analys av Jane jacobs teori. Baserat på resultatet av analysen och vidare på Jane jacobs teori tas ett program fram och ett exempel på Slakthusområdets utformning designas. Programmet innehåller fem punkter: Täta och tydliga kvarter, bevarande av delar av befintlig bebyggelse, hus som vetter mot gata, tydligare stråk genom området, fler bostäder, och fler entréer till området. Arbetet avslutas med en diskussion huruvida Jane jacobs teori är optimal för att basera riktiga projekt på och hur och om det är möjligt att komplimentera teorin med andra metoder och teorier.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Bebyggelseantikvariskt program15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2014:17.

Ett sociologiskt perspektiv på staden är att se till stadens och stadslivets inverkan på människan. Flytten från landsbygden till städerna förde med sig att människor vardagsliv förändrades. Under urbaniseringens fanns farhågor om stadslivets negativa inverkan på människan. George Simmel och Louis Wirth som var verksamma under urbaniseringen ägnade sig åt att se hur förutsättningarna för vardagslivet skilde sig åt mellan de urbana och rurala samhällena. Senare sociologer som Jane jacobs och Richard Sennett har intresserat sig för hur man kan skapa bra stadsmiljöer som ger plats för mångfald och ett dynamiskt stadsliv.

Jane AustenHer dialogues and the time in which she lived This essay is about the dialogues in Jane Austen?s novels and what they say about the time she lived in. The interest for Austen comes from the ?Austen movies? I?ve seen the latest year. AIM AND FRAMING OF QUESTIONS My aim has been to compare the contents in the dialogues with the fact in the biographies. The questions are:What do the dialogues say about the convention, the behaviour, manners and the form of address? What does it say about young men and women and about the marriage? Are the dialogues supported by the content in the biographies? Did Jane Austen really write realistic? METHOD AND MATERIAL The method was to read the novels and then the biographies.

I detta examensarbete analyseras ett förortsområde respektive den gamla stadskärnan i Vilnius, Litauens huvudstad. I arbetet framgår bland annat att tätheten i Gamla stan är ungefär dubbelt så hög som i de båda modernistiska förorterna Justini?k?s och Vir?uli?k?s. Vidare ger Jane jacobs teorier ledtrådar till vad det är som gör vissa stadsmiljöer och parker mer attraktiva än andra. Bebyggelsens öppenhet och slutenhet analyseras med en ny metod, som grundar sig i en tredimensionell beräkning av hur många procent av himlen man ser från varje given punkt i ett geografiskt område.

Songs from Letters, av den amerikanska tonsätterskan Libby Larsen, är fem sånger med texter hämtade ur brev som ansetts vara skrivna av Calamity Jane. Hon levde i Amerikas vilda väst under 1800-talets andra hälft och enligt myten skrevs breven till hennes bortadopterade dotter Janey. Senare forskning har visat att breven med all sannolikhet inte är äkta. Syftet med detta arbete är att undersöka textens betydelse för den musikaliska interpretationen av dessa sånger. Arbetet består av två parallella undersökningar.

I detta examensarbete analyseras ett förortsområde respektive den gamla stadskärnan i Vilnius, Litauens huvudstad. I arbetet framgår bland annat att tätheten i Gamla stan är ungefär dubbelt så hög som i de båda modernistiska förorterna Justini?k?s och Vir?uli?k?s. Vidare ger Jane jacobs teorier ledtrådar till vad det är som gör vissa stadsmiljöer och parker mer attraktiva än andra. Bebyggelsens öppenhet och slutenhet analyseras med en ny metod, som grundar sig i en tredimensionell beräkning av hur många procent av himlen man ser från varje given punkt i ett geografiskt område. I examensarbetet presenteras en förtätningsstrategi som kan användas i förnyelsen av storskaliga modernistiska förorter både i Vilnius och internationellt.

Denna uppsats syftar till att jämföra filmatiseringen av Jane Eyre med det litterära verket. Filmatiseringen jämförs mot en kvalitativ narrativanalys av verket för att se likheter och skillnader dem emellan. Dessa likheter och skillnader blir grunden för att se om filmatiseringen förmedlar samma bild av epokerna och de teman som det litterära verket lyfter. Vidare tittar denna studie på filmens för- och nackdelar i skolundervisningen.De resultat och slutsatser som denna analys funnit visar att filmen inte kan ersätta boken i undervisningen. Filmen kan dock användas som komplement och/eller jämföras med boken.

Gävle beräknas inom de kommande åren växa med cirka 500 invånare per år, vilket måste avspeglas i satsningar på bostäder, arbete och service. Fastigheten Skeppsbyggaren, mer känd som Philipsontomten, bär anor från svunna industriepoker och har sedan mitten av 1990-talet stått oexploaterad. Genom att närma sig vattnet med en alltmer publik verksamhet och bostäder kan kvarteret Skeppsbyggaren medföra en förtätning samt utvidgning av de centrala delarna i Gävle. Vidare kan fastigheten bli ett bidrag till en redan värdefull kulturmiljö, något som bör ligga i både invånarnas, kommunens och ägaren CA Fastigheters intresse.Vårt arbete har gått ut på att projektera ett miljöcertifierat gestaltningsförslag för Skeppsbyggaren som bidrar till en hållbar stadsutveckling och en positiv exponering av Gävle som stad. Att miljöcertifiera byggnader är något som vunnit mark de senaste åren, men vid projektering av hela bostadsområden finns ett värde i att ta ett ytterligare steg och behandla hållbarhetsfrågor rörande hela stadsdelen.Den problembild som varit knuten till fastigheten är den intilliggande industriverksamheten, områdets ansträngda trafiksituation och att gator i anslutning till fastigheten upplevs som otrygga och därmed oattraktiva att beträda.

Detta examensarbete syftar till att klargöra vad blandstadsbegreppetenligt Jane jacobs och Jan Gehl bestårav. I takt med att Göteborgs citykärna skall växa blirdessa frågor angelägna. Arbetet syftar också till attanalysera och utvärdera två olika planförslag för Gullbergsvass.Enligt planeringen med den nya stadsdelenGullbergsvass kommer en viadukt över bangården attspela roll för hur stadsdelen kopplar till övriga delar avcentrala Göteborg. I detta arbete analyseras viaduktenefter blandstadens kriterier och ett alternativt planförslagpresenteras där den bärande idén är att sänkaned bangården. Båda viaduktens och planförslagetsför- och nackdelar redovisas i tabellform.

The aim of this Masters thesis is to examine how Jane Austens Pride and Prejudice, first published in 1813, was established in different literary orbits after the transformation to the television medium in 1995. I also want to find out what this adaptation meant for the popularity of Jane Austen, the circulation of her works and the rebirth of her authorship. It has furthermore been of interest to discuss the reasons why Jane Austen and her works became so popular. Questions posed in the study are: What has the 1995 production of Pride and Prejudice meant for the spreading of Jane Austens literary work and for the rebirth of her authorship? How has Pride and Prejudice moved between the literary orbits after it became a television-serial in 1995? Why did the circulation get the character it got in the 1990s? In order to find feasible answers to these questions I have used Hans Hertels model of the five literary orbits as theoretical starting point.

Målet med denna uppsats har varit att undersöka och diskutera hur gaturummets skala och gestaltning relaterar till möjligheten för möten mellan människor. Uppsatsen har också undersökt huruvida även vidsträckta gaturum kan fungera för människor att vistas i, samt om det finns insatser som kan förbättra dessa gaturum. Uppsatsen syftar till att förstå hur Jan Gehl och Jane jacobs erfarenheter kan tillämpas på konkreta platser i urban miljö, för att skapa ett analysverktyg att förstå stadslandskapet med. Begreppet ?mänsklig skala? används i hög utsträckning bland landskapsarkitekter, men det är osäkert om där finns en konsensus kring begreppets innebörd? Uppsatsens första del består därför av en utredande text kring vad detta begrepp kan innebära. Med hjälp av en litteraturstudie samt därpå följande observationer av två gaturum undersöktes huruvida det går att se kopplingar mellan teori och verkliga fall. Gaturummen observerades med avsikt att studera om, hur, och i så fall var sociala interaktioner förekom mellan människor.

This is a master thesis on how to develop the central area of Norra Fäladen, a suburban housing area in the town of Lund, Sweden. The area is discussed on the basis of literature studies, analysis, and place descriptions, which leads on to a proposal. The starting point for the proposal is to create a more lively local centre and to make the area pleasanter for the visitor. A large part of the thesis is devoted to giving a background about local centres and to describe and analyse the area. Fäladstorget has an important role as a central place for supply and services and as a local meeting place for the inhabitants of Norra Fäladen.

I denna uppsats analyseras två översättningar av Jane Austens roman Emma utifrån Vinay och Darbelnets indirekta översättningstekniker. Det första kapitlet i Jane Austens roman och respektive översättning av Sonja Bergvall och Rose-Marie Nielsen utgör materialet. Syftet är att undersöka hur de båda översättarnas val antingen liknar varandra eller skiljer sig åt och, framförallt, vad dessa val i slutändan får för konsekvenser för tolkningen av de båda översatta texterna. De fyra översättningstekniker från Vinay och Darbelnets teori som appliceras på exemplen är transposition, modulation, bruksmotsvarighet och adaption. I de flesta fall har översättarna valt olika översättningstekniker för samma översättningsproblem och genomgående kan sägas att Bergvall håller sig närmare källtexten medan Nielsen oftare gör friare översättningar.