Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) visar år efter år i sina granskningar att de transportpolitiska målen inte uppfylls av de idag etablerade trafikslagen. Det är därför mycket troligt att vi kommer få se nya transportslag inom kort. Spårbilar, som är små förarlösa och kommandostyrda spårfordon, är ett möjligt alternativ. SIKA har utvärderat spårbilen som ett lokalt alternativ i Stockholm och som ett regionalt nät i Mälardalen och funnit att systemet är samhällsekonomiskt lönsamt och har goda chanser att uppnå målen på grund av sin höga tillgänglighet och låga miljö- och olyckskostnader. Flera kommuner har anmält intresse för att pröva systemet genom att bygga upp en så kallad pilotbana. Västerås är inte en av de städer som i dagsläget är intresserade, men som troligtvis skulle kunna dra mycket stor nytta av det, framförallt ur en regional synpunkt.

This is a historical documentary research study across Neva Leona Boyd (1876-1963). The theoretical perspective is based on the historical perspective of knowledge from ancient Greece to the approach of modern symbolic interactionism. The study shows that Boyd, who was Viola Spolins teacher, was a proponent of the modern view of group play theory. 1909 she founded Chicago School for Playground Workers, later transformed to the Recreation Training School. Until 1927, the school entered in Hull-House initiated by Jane Addams.

Offentliga miljöer ska vara tillgängliga för alla människor, det är reglerat i lagstiftning och det ger människor rätten att vistas i en stad på samma förutsättningar. På delar av Stora torget i Linköping är det offentliga rummet begränsat av bland annat uteserveringar. Syftet med examensarbetet är att undersöka det offentliga rummet och dess innebörd i staden. Dessutom ska examensarbetet undersöka skillnader mellan det offentliga och det privatiserade rummet. Målet är att förklara fenomenet det offentliga rummet samt förstå sambandet mellan fysisk utformning och dess påverkan på livet i det offentliga rummet.

Gatufotografin fångar det utmärkande i det alldagliga och det surrealistiska i det väntade. Fotografiet har genom tiderna tilldelats en avgörande roll gällande hur vi tolkar världen. Vi läser in vår egen kulturella förförståelse när vi betraktar ett fotografi, och kameran är lika mycket en målares pensel som det är ett sätt att konstruera och tolka verkligheten. Alla fotografier har en avsändare och en mottagare. Fotografiet hjälper till att forma vår bild av verkligheten, men det är inte en obeskuren verklighet vi betraktar.Henri Cartier-Bresson är nära sammankopplad med gatufotografin, som i sin tur är nära sammankopplad med den romantiserade bilden av det fria och direkta livet, ocensurerat och äkta. Jag undersöker om det går att skönja fotografens handling i bilden, och jag ifrågasätter tron på gatans svartvita realism.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka motivationsfaktorer som ligger bakom viljan att fortsätta musicera år efter år. Fokus ligger vid blåsorkestern och blåsinstrumentalister, de äldre instrumentalisterna i orkestern. Studien är avgränsad till att vara en positiv undersökning av motivation i samband med musicerande, främst musicerande i grupp.  Uppsatsen handlar om olika motivationsfaktorer som verkar motiverande för att hålla intresset för att musicera vid liv, detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer. Efter arbetet med studien har tre olika motivationsfaktorer växt fram, social motivation, motivation genom personlig utveckling samt musikalisk motivation. Motivationsfaktorerna bygger på faktorer som ungdomar pratar om enligt Minda Birgestam och Rebecka Källner (2011), det sociala, personlig utveckling och den musikaliska upplevelsen.

This is a thesis on how to develop and densifythe suburb of Joanneshov south of Stockholm.Based on Stockholm?s urban history,Stockholm master plan in 2010, the currentdensity and sustainability debate, literarystudies, as well as a variety of analysisof the site it all ends up with a proposal onJohanneshov. The goals have been workedout during the work and has resulted inthat we want to extend the inner city streetand linking Johanneshov with surroundingdistricts, but we also want to create a wellused, diverse, urban area where the humanis in focus and a district that is easy to read.Much of the work is devoted to show howStockholm has developed historical and totry to put the future in a context, but also a lotof work has been put in the information andthe analysis of the site chapter. The plan proposalis still considered to be the work focus.Johanneshov is surrounded by Årsta inthe west, Hammarbyhöjden in the east,Enskede in the south and Södermalm inthe north. Gullmarsplan is a typical 40thcentury area with a functionalist structure.Johanneshov is with Gullmarsplan,the Globe an the Slaughterhousearea, an important node for the southernsuburbs as a place for communication,sports, entertainment and shopping.Today Nynäsvägen divides the area intoa western and an eastern part.

Länge har den medicinska diskursen dominerat med närmast ensamrätt att förstå och förklara ?avvikande? beteenden och det förhållande till kroppen som av dessa följer. Antingen har ätstörningar förklarats med hänvisning till individens biologiska förutsättningar eller, i enlighet med mer sociokulturella intressen, som ett slags resultat av samhällsstrukturers obevekliga makt.I flera av de studier som ligger till grund för denna uppsats kan man skymta något som Megan Jane Warin diskuterar i sin doktorsavhandling Becoming and Unbecoming. Nämligen att man kan närma sig en förståelse för anorexi genom att betrakta själva tillståndet till den sjukes egna kropp som dynamiskt ? som samtidigt präglat av närhet och avstånd.

Vid gestaltning av landskapsarkitektur finns en mängd aspekter att ta hänsyn till. Detta arbete undersöker om det finns teorier som kan stödja och inspirera i en sådan process. Huvudsyftet med arbetet var att ge oss kunskaper för att i framtiden kunna skapa välfungerande platser i ett gestaltande, funktionellt och socialt perspektiv. Uppsatsens mål var att läsa och förstå såväl klassiska verk som nutida författare och jämföra deras tankar. För att få en djupare förståelse för litteraturen har platsstudier utförts på två olika gaturum i Malmö. I en litteraturstudie sammanfattas litteraturen med hänsyn till de valda platserna. Genom att läsa litteratur, besöka och studera platserna har vi analyserat och fört ett resonemang kring våra frågeställningar: Finns det teorier som kan användas för att beskriva platser/gaturum och hur de används? Vad har dessa teorier gemensamt och på vilket sätt motsäger de varandra? Svaren på våra frågeställningar är att det finns många teorier för att beskriva platser/gaturum och hur de används.

Studien är genomförd på Ingseredsstiftelsen, vilken finns i Stadsmissionens regi sedan 1988. Ingseredsstiftelsen är ett boende för missbrukare och personer med psykisk ohälsa och tar emot män och kvinnor mellan 20-65 år. Man kan få en plats på boendet genom Lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV), Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), Lagen om vård av unga (LVU), Lagen om vård av missbrukare (LVM) och Socialtjänstlagen (SoL). Fem av de anställda på boendet arbetar som kontaktpersoner vilka har som huvuduppgifter att följa socialsekreterarens arbetsplan och att göra en genomförandeplan utifrån denna. De ska också ta kontakt med olika myndigheter, hitta anhöriga men också se till att de boendes självförtroende ökar.Studien är kvalitativ och består av totalt åtta intervjuer med boende och personal samt två deltagande observationer.

SammanfattningArbetets art: Uppsats i pedagogik, 41?60 poängTitel: Betydelsen av pedagogisk grundsyn i olika verksamheters kompetensutvecklingsarbete inom tre branscher.Title in English: The significance of pedagogical basic view in different organizations? competence development within three branches.Författare: Jane JohanssonPernilla RidalEva-Britt StrandHandledare: Linda Reneland-ForsmanAntal sidor: 38 sidorProblem: På vilket sätt uttrycks pedagogisk grundsyn i verksamheternas dokumentation? På vilket sätt speglas pedagogisk grundsyn i verksamheternas arbetssätt och kompetensutvecklingsinsatser? Vad finns det för likheter och/eller skillnader i verksamheternas uttryckta pedagogiska grundsyn och deras val av kompetensutvecklingsinsatser?Syfte: Uppsatsens syfte är att belysa hur arbetsgivares pedagogiskagrundsyn påverkar valet av kompetensutvecklingsinsatser inom tre olika branscher.Vi har i uppsatsarbetet valt att göra kvalitativt semi-strukturerade intervjuer. Två representanter från varje bransch har intervjuats. Branscherna utgörs av kommunal verksamhet, tjänste- och producerande företag. I analysarbetet har vi låtit oss inspireras av en hermeneutisk ansats när dokument och intervjutexter har tolkats.

Discussing light and lighting in the night-time environment of Tensta, a Stockholm suburb built between 1962 and 1970, this thesis suggests that lighting should be designed for the outdoor environment as a whole. The feeling of safety and human perception are important components in this thesis. Starting with some comments on visual perception and how we adapt our sight to an interval of the visual input we get, makes it possible to understand that more light sometimes hides, rather than reveals, things. Amongst the dispersed houses, in the green parks of Tensta, this turns the pedestrian roads, lit by pole-top-mounted fixtures, into light tunnels in a dark surrounding. Talking about the feeling of safety I am inspired by, amongst others K. Lynch, B. Hjort and J.

Studien är genomförd på Ingseredsstiftelsen, vilken finns i Stadsmissionens regi sedan 1988. Ingseredsstiftelsen är ett boende för missbrukare och personer med psykisk ohälsa och tar emot män och kvinnor mellan 20-65 år. Man kan få en plats på boendet genom Lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV), Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), Lagen om vård av unga (LVU), Lagen om vård av missbrukare (LVM) och Socialtjänstlagen (SoL). Fem av de anställda på boendet arbetar som kontaktpersoner vilka har som huvuduppgifter att följa socialsekreterarens arbetsplan och att göra en genomförandeplan utifrån denna. De ska också ta kontakt med olika myndigheter, hitta anhöriga men också se till att de boendes självförtroende ökar.Studien är kvalitativ och består av totalt åtta intervjuer med boende och personal samt två deltagande observationer.

In the Swedish author, poet and critic Hanna Nordenhöks (1977-) novels Promenaderna iDalbyhage (2011) and Det vita huset i Simpang (2013) the literary characters are often portrayed asdiffuse shapes with a subtile closeness to other organic bodies, places and times. While the novelsaddress themes such as colonialism and subjects becoming, they also explore the act of narratingthrough letters, journals, photographs and, in particular, fabrication. What emerge are two aesthetic,literary works that, on different levels, trouble our notion of borders between human and more-thanhumanbodies, an issue that?s essential for our understanding of human - environmentalrelationship.The purpose of this thesis is to show how the prose of Nordenhök can be read in the light of theterm porosity, where matter is understood as elastic and open for both creating and de-creatinginteractions. I will argue that the novels contribute to a deepened understanding of the relationshipbetween human subjects and more-than-human matter as elastic, and that they incorporate thisdynamic porosity within the narration itself.

Ledarskap är ett aktuellt ämne sedan flera årtionden tillbaka, det talas och skrivs om det nästan varje dag. Det finns många olika teorier om ledarskap och varje årtionde har haft sin egen prägel på ämnet. Än idag har forskningen inte kommit fram till en idealisk ledarskapsstil, varför vi fann det intressant att undersöka vad människor som dagligen kommer i kontakt med ledarskap anser utgör en bra ledare. Utifrån detta vill vi se om åsikterna passar in på de valda teorierna. Vi avgränsade oss till de anställda på Clas Ohlson då de ansågs relevanta för undersökningen.Syftet med detta arbete är att se vad personalen på Clas Ohlson i Stockholmsområdet anser utgör en bra ledare.

Beroende på föreställningen att ett blandat boende förväntas ge människor bättre levnadsförutsättningar, råder ett planeringsideal som har intentionen att göra boendemiljöer mer socialt blandade och mindre boendesegregerade (Holmqvist 2009). Samtidigt kan man idag se att boendesegregationen ökar. Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva begreppet blandat boende och vilka möjligheter man har inom fysisk planering att planera för ett blandat boende, minskad boendesegregation och en ökad mångfald. De mer konkreta frågeställningarna handlar om vilka verktyg som finns att tillgå inom fysisk planering och på vilket sätt man kan planera för ett blandat boende, minskad boendesegregation och främjande av mångfald vid nybyggnation. För att uppnå uppsatsens syfte och besvara frågeställningarna används fallstudie som strategi.