Arbetet är en teoristyrd fallstudie på Amiralen och Slottsbackens handelsområden, med syfte att undersöka möjligheten att skapa en trevligare visuell externhandelsmiljö med hjälp av förtätning och funktionsintegrering. För att göra detta jämför och förenas handelsperspektiv på platsen med kända stadsbyggnadsbegrepp. Arbetes teori grundar sig på Jane Jacobs syn på staden som centrum för mångfald, Joel Garreaus teoretiserande av externhandelscentrumen utifrån begreppet Edge Cities, samt en syn på den täta staden som en hållbar stad. För att skapa den mångfaldiga staden krävs en inplantering av olika funktioner med olika tidsscheman, så att gaturummet ständigt befolkas av en varierande sammansättning människor. Vid sidan av detta förespråkas små kvarter, en tät stad med hög koncentration av människor och en bebyggelse med blandad bebyggelse från olika tidsåldrar.

2008 antog kommunfullmäktige i Luleå kommun en vision för kommunens utveckling fram till år 2050. Visionen beskriver en önskad riktning och ska ligga till grund för fortsatt arbete med en ny översiktsplan för kommunen och stadskärnan. I Vision 2050 beskrivs Luleå stadskärna som en livfull plats hela dygnet som präglas av en mångfald av arbetsplatser, handel, bostäder och nöjen. Utgångspunkten för det här examensarbetet är att studera och analysera Luleå centrums förutsättningar och möjligheter för en stadskärna med en mångfald av verksamheter som inbjuder till rörelse och vistelse i det offentliga rummet. Analyserna baseras på observationer och inventeringar av utredningsområdet och på intervjuer med fem personer samt en Space syntax analys utifrån tre olika metoder för analys.

Arbetet är en teoristyrd fallstudie på Amiralen och Slottsbackens handelsområden, med syfte att undersöka möjligheten att skapa en trevligare visuell externhandelsmiljö med hjälp av förtätning och funktionsintegrering. För att göra detta jämför och förenas handelsperspektiv på platsen med kända stadsbyggnadsbegrepp. Arbetes teori grundar sig på Jane Jacobs syn på staden som centrum för mångfald, Joel Garreaus teoretiserande av externhandelscentrumen utifrån begreppet Edge Cities, samt en syn på den täta staden som en hållbar stad. För att skapa den mångfaldiga staden krävs en inplantering av olika funktioner med olika tidsscheman, så att gaturummet ständigt befolkas av en varierande sammansättning människor. Vid sidan av detta förespråkas små kvarter, en tät stad med hög koncentration av människor och en bebyggelse med blandad bebyggelse från olika tidsåldrar.

Den här studien undersöker processbarhetsprogressionen i ett läromedel i svenska för nybör­jare. Analysen tar sin utgångspunkt i den processbarhetshierarki som utarbetats av Pienemann & Håkansson (1999:404). Studien belyser i vilken utsträckning läromedlet följer process­bar­hetsprogression, hur stort utrymme de fem PT-nivåerna får i läromedlet och hur dessa nivåer tränas i läromedlets övningsuppgifter.Undersökningen visar att grammatiska strukturer från de flesta PT-nivåerna förekommer redan i läromedlets tidigaste texter. Boken följer processbarhetsprogression på en mor­fo­logisk nivå, men inte på en syntaktisk. De lägsta nivåerna (1 och 2) är de vanligaste nivåerna och den högsta nivån (5) är den minst förekommande.

This essay is about Swedish government cultural policy.The premise is that cultural policy is a form of welfarepolicy. The welfare state has changed and this affects theconditions for the cultural policy. Welfare is funded andorganized in different parts of society, in three spheres thatcan be said to represent society as a whole. These spheresare the public sphere, the market and the civil society. Theaim is to analyze how the national cultural policy appearedin the 1970s, compared to how it appears today.

The purpose of this essay was to examine whether there were any differences in social workers way of investigating boys and girls, age 13-15. The main questions we wanted to answer were; which were the factors that the social workers focused on? Did the investigations lead to a measure and if so, which one? How were risk and protection factors described and ana-lysed?To answer our questions we read and analyzed 22 reports, written by social workers 2004 at the department for teenagers and families at a social welfare service in Sweden. We came to the conclusion that there were some differences, but these were few and not extensive. Recreational activities was mentioned in a higher degree in the boys reports while health, housing conditions and network were mentioned more often in the girl´s reports.

This study, a narrative analysis of it, deals with the term, home, its importance and the use of it by Child welfare investigators in the city of Malmö between the years 1930-1936. Commonly used and acknowledged, home stood for security and order while the term, street, had just the opposite meaning. Living in the countryside symbolized health and sensibility, while city life was considered to be cramped, dirty and immoral. The responsibility of achieving the liberals and conservatives ideal of a sunny, clean and orderly home was given to the woman of the house, as was the task of keeping the home morally correct, and providing the necessary atmosphere for proper upbringing of the children. Consequently, the basis of theory, using Karl Marx and Friedrich Engels in regards to the conflicts between the upper and lower classes, and even theories of Jane Lewis of woman´s connection to home and family, have been the grounds for the study.

SAMMANFATTNING I Örebros översiktsplan från 2010 nämns tre förslag, nedgrävning, överdäckning och upphöjning av järnvägen för att minska dess störnings och barriäreffekter. Syftet med examensarbetet är att göra ett planförslag utifrån det förslag från Örebro kommun som mest minskar barriäreffekterna av järnvägen, bäst länkar samman Väster och centrum och svara på frågeställningen. För att genomföra det har två analyser utförts. En litteraturstudie med material från bland annat Jane Jacobs och Jan Gehl. Inventeringar för att hitta den befintliga grönstrukturen, infrastrukturen, bebyggelsestrukturen och rumsstrukturen.

Self-efficacy är, delvis, beroende av generalisering genom vilken individen kan ta gamla erfarenheter till stöd inför aktuella situationer. Individer med undergiven roll i en 24/7 relation, inom Bondage-discipline, dominance-submission, sadism-masochism (BDSM) subkulturen, befinner sig i en, i högre grad, strukturerad vardag än individer med dominant roll. Detta bör leda till större erfarenhetsbank att generalisera från. Frågeställning är huruvida individerna med undergiven roll ligger på extremare nivåer av allmän och förhållandefokuserad self-efficacy, än de med dominant roll. En enkätundersökning genomfördes där den allmänna self-efficacyn testades med skalan översatt av Löve, Moor och Hensing (2011) och den förhållandefokuserade self-efficacyn med en egen översättning av Sherer, Maddux, Mercandante, Prentice-Dunn, Jacobs, och Rogers (1982) skala.

SAMMANFATTNING I Örebros översiktsplan från 2010 nämns tre förslag, nedgrävning, överdäckning och upphöjning av järnvägen för att minska dess störnings och barriäreffekter. Syftet med examensarbetet är att göra ett planförslag utifrån det förslag från Örebro kommun som mest minskar barriäreffekterna av järnvägen, bäst länkar samman Väster och centrum och svara på frågeställningen. För att genomföra det har två analyser utförts. En litteraturstudie med material från bland annat Jane Jacobs och Jan Gehl. Inventeringar för att hitta den befintliga grönstrukturen, infrastrukturen, bebyggelsestrukturen och rumsstrukturen.

Detta examensarbete belyser trygghetsdiskussionen inom den fysiska planeringen och ger förslag på förbättringar av den fysiska miljön på otrygga platser, med fokus på gång- och cykelstråk. Idag är trygghet och säkerhet en viktig faktor för trivsel, oavsett om man bor i staden eller på landsbygden. Själva rädslan för att bli utsatt för brott är i sig ett problem. För många människor begränsar rädslan påtagligt vardagens möjligheter att använda stadens miljöer. Rädslan för att drabbas av våld eller annan brottslighet gör att många människor håller sig borta från offentliga platser och allmänna kommunikationer, speciellt efter det har blivit mörkt.

The purpose with this thesis is to investigate how to design a urban space so that it is experienced safe and how to implement this at an actual site. Knowledge on the subject has been gathered through litterature studies and interviews with experts. Through an analysis of the site with surroundings and studies of projects with similar problems, practical actions have been observed. Part taking in the municipalities planning process has given insight in the projekt as an whole and the interests of different parties. There are many different opinions about what the word safety means. It is a feeling depending on situation, that is affecting our daily behaviour.

Lilja, Jane och Polverari, Monica. (2008). Vem vinner på integrering? Integrerade språkavdelningar ? ett föräldrarperspektiv. (Who Gains from Integration? Inclusive Language Preschool Units ? from the Parent´s Point of view.

Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) visar år efter år i sina granskningar att de transportpolitiska målen inte uppfylls av de idag etablerade trafikslagen. Det är därför mycket troligt att vi kommer få se nya transportslag inom kort. Spårbilar, som är små förarlösa och kommandostyrda spårfordon, är ett möjligt alternativ. SIKA har utvärderat spårbilen som ett lokalt alternativ i Stockholm och som ett regionalt nät i Mälardalen och funnit att systemet är samhällsekonomiskt lönsamt och har goda chanser att uppnå målen på grund av sin höga tillgänglighet och låga miljö- och olyckskostnader. Flera kommuner har anmält intresse för att pröva systemet genom att bygga upp en så kallad pilotbana.

Detta examensarbete belyser trygghetsdiskussionen inom den fysiska planeringen och ger förslag på förbättringar av den fysiska miljön på otrygga platser, med fokus på gång- och cykelstråk. Idag är trygghet och säkerhet en viktig faktor för trivsel, oavsett om man bor i staden eller på landsbygden. Själva rädslan för att bli utsatt för brott är i sig ett problem. För många människor begränsar rädslan påtagligt vardagens möjligheter att använda stadens miljöer. Rädslan för att drabbas av våld eller annan brottslighet gör att många människor håller sig borta från offentliga platser och allmänna kommunikationer, speciellt efter det har blivit mörkt. Rädslan är beroende av olika sociala relationer som finns mellan olika grupper i samhället. Den föreställda rädslan är bl.