Domesticeringsprocessen innebär bland annat en beteendemässig förändring hos djur genom avel och skiljer sig från tämjning då tamhet innebär att en individ under sin livstid lär sig beteenden som gör den hanterbar av människan. Syftet med det här arbetet är att ta reda på när, varför och hur renen blev domesticerad och ifall något annat djur hade kunnat ersätta renen som husdjur. Renen (Rangifer tarandus), som lever i världens nordligaste delar, har varit en viktig födokälla för människan sedan stenåldern. Det finns bevis på att renen används som transport- och mjölkdjur sedan åtminstone 5000 år tillbaka, vilket kan vara början till dess domesticering. Vissa författare menar dock att det var först senare, på medeltiden när samerna började övergå till storskalig betesdrift (pastoralism), som domesticeringsprocessen började. Att man övergick till ett pastoralt system berodde främst på ekonomiska förändringar i Skandinavien och Ryssland.

Denna studie undersöker hur Småland fotbollsdistriktsförbund arbetar och organiserar talangverksamheten för pojkar i Småland, samt att söka klarhet i hur fotbollsinstruktörers tidigare erfarenheter och definitioner av vad som är en bra eller mindre bra fotbollsspelare påverkar deras syn på talangidentifikation och talangutveckling. Sex semi-strukturerade intervjuer har gjorts med personer på alla de nivåer som finns i förbundet. Resultatet visar att talangprocessen fungerar som en pyramidmodell där chanserna att bli involverad i denna har ökat i och med de förändringar som gjorts under tid. Sett till hur de ser på begreppet talangidentifikation visar studiens resultat på att det handlar om hur respondenterna ser på sin omgivning, vad de anser vara bra sett utifrån deras tankar om vad som krävs för att bli en elitfotbollsspelare. Vad gäller deras syn på talangutveckling visar resultaten på att det handlar om att stötta spelarna samt hjälpa dem hitta de bästa miljöerna att utvecklas i. Enligt respondenterna är styrkan med förbundet att man har en samsyn vid olika urvalssituationer.

De senaste åren har Jakten och dess utövare präglats av flera förändringar både beträffande vilka som jagar och den Jaktlagstiftning man skall beakta. Vi har ett ständigt växande regelverk i vår lagstiftning som påverkar vår Jaktutövning. Detta ställer också ökade krav på dem som har att kontrollera Jakten, det vill säga främst polisen tillsammans med de särskilda Jakttillsyningsmän som Länsstyrelsen förordnat. Att veta vad man får och inte får göra är en grundsten som tillsyningsmännen måste kunna för att göra det möjligt att utföra ett effektivt arbete. Denna skrift avser att ge en kortfattad översikt över några av de lagar och arbetsuppgifter Jakttillsyningsmannen har att ta i beaktning.

Uppsatsen behandlar det osäkra rättsläget beträffande ansvar för och rättigheter till vilt som rymt ur vilthägn. Ett vilthägn är ett hägn för djur vilka juridiskt sett betraktas som vilt. Enligt svensk rättsuppfattning föreligger ingen äganderätt till vilt i Sverige, men författaren Elin Gustavsson konstaterar att någon slags rättighet, exempelvis äganderätt, de facto kan föreligga till vilt i vilthägn. Ägaren till dessa djur har att rätta sig efter reglerna i Jakt- och djurskyddslagarna. En hägninnehavare kan åläggas långtgående ansvar för förrymda djur, under förutsättning att culpa kan bevisas.

Underjordsgruvor är i konstant utbyggnad neråt i berget på Jakt efter mineraler. Detta medför andra utmaningar gällande elektrifieringen än vad som finns vid en installation ovan jord där den är mer permanent. Att bibehålla en god selektivitet i en underjordsgruva är en sådan utmaning. Kabellängder förändras och delar i anläggningen tillkommer eller tas bort.I en del av ABB:s vision om ?Smart Mine Power? har New Boliden AB visat sitt intresse av att modernisera elektrifieringen i Kankbergsgruvan och undersöka ifall det är möjligt att införa en dynamisk selektivitet.

 Den här rapporten ställer frågan om dagens Jakt efter så billiga konstruktioner som möjligt verkligen leder till långsiktig lönsamhet. Rapporten fokuserar på de 50 första åren av en byggnads livstid. Arbetet har genomförts genom intervjuer, datainsamling och beräkningar med tillhörande analys.Rapporten behandlar ytterväggskonstruktioner med olika fasadmaterial samt vindsbjälklagskonstruktioner med olika yttertakstäckningar. Kostnaderna som tas med i beräkningarna är byggkostnader, planerade underhållskostnader, energikostnader, lånekostnader samt försäkringskostnader.Vi kommer fram till helt olika resultat beroende på om det är en yttervägg eller ett vindsbjälklag med yttertak som analyseras. I fallet med ytterväggarna kommer vår tes om att en större grundinvestering lönar sig efter några år visa sig stämma.

Bakgrund: En viktig del i företagens Jakt efter att nå lönsamhet tenderar att vara mätning och förändring av produktiviteten. Om företag lyckats med uppdraget att höja produktiviteten i verksamheten, allt annat lika, kommer detta sammanfalla med att lönsamheten förändras positivt. Det är därför produktivitetsmätning i praktiken är viktigt. Syfte: Syftet med denna studie är att vidareutveckla produktivitetsmätningarna i författarnas fallföretag. Vidare ämnar studien finna svar på vilka faktorer som påverkar Schunks produktivitet och hur dessa kan påverkas samt hur de kan gå till väga för att använda dessa mätningar som underlag för ökad lönsamhet. Metod: Författarna har valt att utföra en kvalitativ fallstudie på företaget Schunk. Det empiriska materialet som samlats in via semistrukturerade intervjuer har sedan jämförts med det teoretiska ramverket. Slutsats: Resultatet presenter Schunks produktivitetspotential och de faktorer som föreligger.

Litteraturstudien sammanställer tillgängliga kunskaper och erfarenheter om vindkraftens och kraftledningars påverkan på djurlivet, både vilda och domesticerade djurgrupper. Avgränsningar som gjorts är att enbart behandla påverkan på betesdjur. Eftersom litteraturen inom området är mycket begränsad har vi även gjort kopplingar till närliggande områden så som störningar från olika typer av buller samt trafik, Jakt, friluftsliv och habitatförändringar vilka uppstår i samband med en etablering. I de fall då faktaunderlag för betesdjur saknats har vi dragit paralleller till andra djurarter och i vissa fall har vi även tittat på hur människan påverkas av effekterna för att kunna få en förståelse för hur djuren upplever eller påverkas av störningen.Det går inte att utesluta att det kan finnas en påverkan på betesdjuren, framförallt på de vilda djurgrupperna. Sammanfattningsvis kan slutsatsen dras att buller från vindkraftverk kan vara en stressande faktor för djur och långvarig stress kan ge effekter som minskad fertilitet och förhöjd hjärtfrekvens.

Varje år skadas eller dödas hundar av rovdjur i samband med framförallt Jakt. Olyckorna leder till debatter angående rovdjurens vara eller inte vara. Detta arbete utreder möjligheterna till skydd för dessa hundar. Skyddsmetoden som utreds är en väst som utlöser en elektrisk puls vid ett angrepp. Tanken är att oavsett var på västen ett angrepp sker så ska en spänningsstöt utlösas vilket ska få angriparen att släppa taget.

The purpose of this essay is to explore the actor network of a high technology company in the textile industry called F.O.V. Fabrics. The background for doing this is a recent project, which we choose to call the Salt & Paper Battery Group, aiming to commercialize a newly discovered technology ? a battery based on cellulose from an alga. We start by examining a range of network theories in order to eventually shape a framework of our own.

Studien undersöker hur polisen som institution kan synas och gestaltas inom journalistiken. Syftet var att studera hur Dagens Nyheter, Aftonbladet och Sydsvenskan väljer att gestalta och inrama ett enstaka fall där polisen är inblandad, i detta fall Reva-projektet, där polisen är en mycket stor aktör.Tidningarnas rapportering, under tidsperioden 1 januari till 31 mars 2013, har studerats utifrån 114 artiklar kvantitativt och har även kvalitativt tittats närmare på, utifrån aspekter viktiga för studiens syfte. Artiklarna har analyserats och tolkats utifrån faktorer väsentliga för framing theory eller med svensk benämning gestaltningsteori.En klar inramning som tidningarna väljer att göra kring polisen är deras "Jakt" på människor. Detta ligger som en röd tråd i alla tidningar.  Aftonbladet och Dagens Nyheter har mer sensationsrubriker, medan Sydsvenskan fokuserar mer på debatten kring Reva-projektet som helhet. Gemensamt ramar tidningarna in polisen som ägare av Reva-projektet.

Konsumtion av mode har gått från att tillfredsställa våra grundläggande behov till att vara ett sätt att uttrycka identitet, status och grupptillhörighet. Behoven möts genom mode, det går dock att ifrågasätta huruvida behoven är möjliga att tillfredsställa. Vår empiriska studie visar att unga kvinnors konsumtion av mode främst handlar om att uttrycka identitet, att belöna sig själv och att känna ett stärkt självförtroende. Mode är ett sätt att uttrycka sin personlighet. I uppsatsen diskuteras huruvida unga kvinnors konsumtion av mode går hand i hand med fast fashion konceptet.

Idrottsrörelsen är den största och mest livskraftiga folkrörelsen i Sverige. Prestationsförmågan och kraven har ökat inom idrotten och det pågår en ständig Jakt efter nya talanger. Många, oavsett idrott, tränar väldigt mycket och på ett likartat sätt, men får sällan någon feedback på träningseffekten. Fysprofilen kan hjälpa till att optimera och styra träningen rätt genom att identifiera varje individs fysiska förmåga. Löp- och snabbhetskraven i lagsporter karaktäriseras mer av riktningsförändringar än av löpning rakt fram.

A1257Kraven på företags sociala ansvarstagande har under de senare åren ökat. Allt fler företag arbetar därför med mänskliga rättigheter, miljöpåverkan och en hållbar ekonomisk utveckling för att behålla sin legitimitet. Sedan Kofi Annan år 1999 initierade Global Compact och vädjade till världens företagsledare att tillsammans hjälpa till och skapa en bättre värld har begreppet Corporate Social Responsibility, CSR, vunnit acceptans. 2002 initierade Göran Persson en nationell motsvarighet, Globalt Ansvar. Trots det saknas en tydlig innebörd av CSR och därför riktas vårt intresse mot organisationer och företag som arbetar med CSR.

Denna studie grundas på huruvida media har blivit mer dömande än granskande i sina rapporteringar om högt uppsatta politiker över en tidsperiod på 20 år. Det som har granskats är tidningars rapportering då en högt uppsatt politiker bestridit över lagen. För att få en grundlig vetenskap om hur media fungerar i vårt samhälle är uppsatsen uppbyggd på kapitel som naturligt leder fram läsare till analysen. Till analysen har artiklar använts från två Svenska rikstäckande tidningar såsom Expressen och Dagens Nyheter. De politiska händelser som analyseras är Ebbe Carlsson- affären från slutet av 80- talet, Mona Sahlin från 90- talet och slutligen Laila Freivalds från 2000- talet.