The aim was to investigate three anti-racist groups of pupils, their thoughts about respectively their work against racism. The aim was divided into the following questions: - What is, according to the groups, racism and what does the situation look like at the schools? - What does the dynamics in the group look like? - What courses of action are the groups using and how can they improve their work? - How can the groups be described according to the terms work group and basic assumption group? To answer these questions I made three group interviews, one with each group. I analysed the results partly according to earlier research and literature, partly according to the group theory of WR Bion, using the terms work group and basic assumption group. My conclusion is that the word racism seems to have been affected by inflation, since the groups include bullying as well as anti-racists.

InledningDet är inte alltid lätt att som förälder till elitaktiva idrottsungdomar, hitta balansen mellan att vara engagerad i sitt barns idrottande och samtidigt inte utsätta sitt barn för negativ press. Trots denna svårighet finns det många bra idrottsföräldrar som är engagerade och inte utsätter sitt barn för press. Utan föräldrarnas insats skulle barn- och ungdomsidrotten knappt finnas, för det föräldrarna gör, inte bara för sina barn utan även för klubben, är väldigt viktigt. Föräldrarna skjutsar till träningar och matcher, de betalar utrustningen och medlemsavgifter, samt ställer upp och jobbar med olika saker för att samla ihop pengar till laget.Syfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att kartlägga elitsatsande ungdomars inställning till föräldraengagemang.Frågeställningar:1. Vad innebär föräldraengagemang för elitaktiva ungdomar?2.

Sammanfattning idag ställs inför nya strategiska utmaningar där de måste göra mer med färre resurser. För att utvecklas och hålla jämna steg med konkurrenter kan företag samarbeta med sina leverantörer och på så sätt skapa fördelar genom att dela med sig av och tillvarata kunskap. 'Syfte: Vårt syfte är att skapa förståelse för hur företag tillvaratar den explicita och implicita kunskap som uppstår inom ett samarbete. Vi har således för avsikt att undersöka samarbetet mellan ett svenskt tillverkningsföretag och en av dess leverantörer ur ett kunskapsperspektiv. Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till att undersöka ett pågående samarbete mellan två svenska tillverkningsföretag.

Syftet med denna uppsats är att studera vad elever uppfattar av utomhuspedagogik sett utifrån lärarens syn på utomhuspedagogik och hur denna tillämpas. Uppsatsen bygger på en elev-enkät till elever från åk 1 till åk 5 och fyra strukturerade intervjuer med lärare från samma skola som eleverna.Fyra intervjupersoner har svarat på frågor som handlar om utomhuspedagogiken och hur den tillämpas. Enkätens frågor handlade om hur eleverna upplever utomhuspedagogiken.Resultatet blev att elevernas och lärarnas svar överstämmer väl sinsemellan samt med teorin. Uppsatsen visar att de flesta elever samt intervjuade lärare tycker att det är bra att arbeta med utomhuspedagogik och att det är en tillgång för alla att skolan har olika sätt att lära ut. Utom-huspedagogiken hjälper eleverna fram till kunskap från teori till praktik och sammankopplar delarna till en helhet..

Enligt forskning har psykisk sjukdom länge varit ett tabubelagt område som många har undvikit att tala om. Det är ett relativt outforskat område kring hur psykiskt sjuka har upplevt den roll samhället har haft under deras återhämtningsprocess. Denna studie kommer därför att handla om individer som har återhämtat sig från psykisk sjukdom och hur de har upplevt vad samhället har spelat för roll under återhämtningen samt vad de anser är samhällets syn på psykisk sjukdom idag. Intervjupersonerna konstaterar att det viktigaste för dem under återhämtningen har varit det stöd som deras nära och kära har gett dem. Men även det jobb som de har gjort med sig själv, att de har blivit starkare av händelsen och lärt sig mycket om sig själva.

Denna rapport är ett examensarbete av mig, Per Johansson, och beskriver det företag och den arbetsplats som jag tillbringat min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) på. I examensarbetet ingår det att ta upp ett problem och presentera en eventuell lösning på problemet.Jag hittade inte något specifikt prroblem att skriva om på den arbetsplats jag varit på utan jag har försökt att beskriva vad vissa personer inom arbetsledning på bygg och anläggningsföretag ofta upplever som ett problem angående hur projekteringen fungerar. Efter att jag intervjuat ett antal personer på flera olika företag så visade det sig att de flesta tycker att det saknas praktisk kompetens i vissa projekt när man projekterar. Det leder till att de både kan vara svårt att utföra projekten ur ett arbetsmiljöperspektiv och även rent byggtekniskt. Detta är olika beroende vad det rör sig om för typ av projekt.

Vårt arbete handlar om hur elever uppfattar elevinflytande i skolan samt om de har något inflytande i skolan. Tidigare forskning har visat att elever får inflytande i skolan, fast det är oftast väldigt begränsat, om det ens existerar. Klassråd och elevråd är platser som eleverna anser att de har inflytande på. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med teckningar och intervjuer i vår undersökning. Det är 16 elever som är med i studien och alla går i årskurs 3.

Många elever hamnar i matematiksvårigheter och tycker att matematik är ett tråkigt ämne. Flera av dessa befinner sig i dessa svårigheter hela skoltiden och får kanske inte alltid det stöd och hjälp de behöver. Vi vill med detta arbete ta reda på yrkesverksamma pedagogers syn på elever i matematiksvårigheter, hur de identifierar svårigheter, hur de arbetar för att hjälpa elever i svårigheter och om eleverna kan nå målen i år 5. Vi vill också ta reda på vilken betydelse lärarens didaktiska ämneskunskap har för elever i matematiksvårigheter.Vår empiriska studie bygger på kvalitativ undersökning genom intervjuer med några utvalda lärare, specialpedagoger samt en pedagog som arbetar med matematikutveckling. Studien visar att allmänna svårigheter ofta uppmärksammas och ges stöd till medan de specifika svårigheterna är svårare att identifiera och hjälpa genom undervisning i den egna klassen.

Bakgrund: Detta arbete handlar om lek och lärande i förskolan utifrån pedagogernas perspektiv. Inom förskolan diskuteras ofta lekens betydelse, den kunskap personalen har med sig från lärarutbildningen kanske inte alltid kommer till användning i det dagliga arbetet. Hur ser pedagogerna egentligen på lekens betydelse i lärandet? Syfte: Syftet är att beskriva hur pedagogerna tänker om begreppen lek och lärande. Vad är det som pedagogerna tycker är så utvecklande i leken och hur tänker de kring sin egen roll i den.

Alla som studerar på gymnasiet läser matematik A och blickar man bakåt har de i grundskolan uppnått minst målen för godkänd. Då matematikinnehållet är väldigt lika för skolår nio och gymnasiets A-kurs är det anmärkningsvärt att inte eleverna upplever repetition i innehållet i större utsträckning. Studiens syfte är att undersöka vad elever och lärare anser om övergången från grundskolan till gymnasiet i ämnet matematik. Metoden för genomförandet är kvalitativ i enkätform med öppna frågor. Resultatet visar att det finns viss problematik vad gäller variation och innehåll i förkunskaperna.

This study aims to seek knowledge about what preschool teachers think about gender issues, and if it affects their work. The study has been performed in a multicultural district in Stockholm. A working party of three teachers, one male and two females, has been interviewed and observed. The empirical material from the interviews and observations has then been analyzed based on theories about gender, femaleness, maleness and cultural behaviour. The result proves that one of the three teachers considers that there are general typical female and male behaviour.

De flesta kommuner inom svensk socialtjänst använder sig idag av utredningsinstrumentet BBIC vid barnavårdsutredningar. Studien kartlägger socialsekreterares upplevelser av BBIC. Studien tar upp vilka för- och nackdelar socialsekreterarna upplever vid användandet av BBIC i utredningsarbetet samt om de upplever att det finns något som måste förbättras kring arbetet. Studien har kvalitativ ansats där fyra socialsekreterare deltog i enskilda intervjuer. Socialsekreterarna som deltog i studien arbetar i Norrland.

Studiens syfte är att belysa några yrkesverksamma elbasisters syn på egen utveckling och dess samband med övning. Som metod har halvstrukturerade intervjuer använts. Informanterna utgörs av tre yrkesverksamma elbasister som berättar om sin syn på övning och utveckling samt vad de anser vara viktigt för att utvecklas som elbasist. Den teoretiska utgångspunkten för denna studie är ett hermeneutiskt perspektiv då målet är att göra en djupare analys och tolkning av de intervjuades livsvärld. Resultatet visar att informanterna tycker att viktiga byggstenar i utvecklingen är att spela tillsammans med andra och lyssna på musik.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att undersöka om elevernas inställning till ämnet religionskunskap utvecklas i en positiv riktning, genom att arbeta med storyline. Storylinemetoden utarbetades av bl.a. Dr. Steve Bell vid University of Strathclyde i Glasgow som ett sätt att möta 1965 års skotska läroplan. Storylinemetoden är en metod för undervisning som ligger i linje med den syn på kunskap och lärande som man finner i Lpo 94.

I ?Skolbarns hälsovanor? har sedan 1985 frågan ?Vad tycker du om skolan nu för tiden?? funnits med. Skoltrivseln minskar med åldern och till skillnad från många andra frågor skiljer sig pojkars och flickors uppfattning i denna fråga mest i den yngsta åldersgruppen, då flickorna i högre utsträckning uppger att de trivs mycket bra i skolan (Svenska barns hälsovanor, FHI 2005). I den här studien undersöks hur åtta 12-åriga svenska skolflickor i en västsvensk småstad upplever sin skolvardag. Min metod har varit att fastställa deras KASAM-värde genom en enkät (Margalit & Efrati, 1996) baserad på Antonovskys frågeformulär för att mäta Känsla Av Sammanhang (Antonovsky, 1987)och sedan intervjua dem enskilt om trivsel, flow och beröm i skolan.