Syftet med examensarbetet var att undersöka i vilken utsträckning so-lärare använder sig av skönlitteratur i sin undervisning samt vilka problem och möjligheter de finner med detta. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkätundersökning som skickades ut till so-lärare runt om i Sverige samt intervjuer med två so-lärare på en skola i Luleå kommun. Vi har även studerat litteratur. Genom undersökningarna och litteraturen har vi fått fram ett resultat som visar att so-lärare ser positiva möjligheter för elevernas inlärning och utveckling, genom att integrera skönlitteratur i undervisningen. Trots detta används inte skönlitteratur i någon större utsträckning.

Bakgrund: Främlingsfientlighet är ett ständigt debatterat ämne i media där det påstås att främlingsfientligheten hos barn och ungdomar ökar. Skolan har blivit en arena där främlingsfientliga organisationer kan rekrytera medlemmar. Vi är intresserade av att ta reda på hur rektorer hanterar detta. Den svenska yttrandefrihetsgrundlagen kan hamna i kollision med de demokratiska värderingar skolan skall arbeta med. Detta är ett intressant problem som behöver forskas i.

Syftet med vår undersökning var att vi ville undersöka fritidspedagogers, förskollärares och grundskollärares upplevelser av jämlikhet mellan deras olika yrkeskompetenser i arbetslag inom skolans tidigare år. För att ta reda på detta har vi utfört en enkätundersökning samt ett antal intervjuer som utgick från enkäten och det resultat vi fick genom enkätsvaren. Undersökningen visade att de olika yrkeskategorierna upplever det som positivt och utvecklande att ingå i ett arbetslag. Vad gäller jämlikhet och lika inflytande har vi kommit fram till att det är av skiftande upplevelser. Planeringstid och avtal skapar missnöje och upplevs inte som jämlikt.

Syfte: Syftet med studien är att ta reda på pedagogers uppfattning och tal om elever i behov av särskilt stöd och vilket specialpedagogiskt perspektiv som synliggörs i klassrummet.Hur talar pedagoger om elever i behov av särskilt stöd? Hur gestaltas relationen mellan pedagoger och elever i behov av särskilt stöd?Vilket specialpedagogiskt perspektiv går att urskilja i klassrummet?Hur gestaltas undervisningen i klassrummet för elever i behov av särskilt stöd? Teori: Studien utgår från två olika teorier. Symbolisk interaktionism är en teori som användas för att se hur en människa formas i samspel med andra och hur människans identitet påverkas av hur andra bemöter och uppfattar den. Den hjälper till att förstå hur elever i behov av särskilt stöd påverkas av bemötande av pedagoger och andra elever i klassrummet. Den andra teori som används är det relationella perspektivet.

Denna studie handlar om vilken undervisningsform som eleverna föredrar, hur deras relation från fysikundervisning förhåller sig till deras vardag samt vilka lösningsstrategier de har då de kommer i kontakt med ett problem i en uppgift. Det visade sig att eleverna föredrog den klassiska traditionella katerundervisningen framför flipped classroom, då de kände sig tryggare med läraren som skulle guida dem genom kursens gång. De visade sig att deras relation till vardagen inom fysikämnet är liten men att de tycker om ämnet av just den anledningen att de kan se en relation till fysiken i sin vardag. Resultatet visar också att deras lösningsstrategi är att hitta en formel där man kan plotta in sin kända data för att få fram det okända..

Denna uppsats undersöker vad människor som har gått i psykoterapi, oavsettvilken inriktning, tycker har varit viktigt i sina erfarenheter. Syftet är att,utifrån klientens perspektiv, öka förståelsen för avgörande faktorer i enpsykoterapi.Arbetet har en kvalitativ ansats, där intervjuer med fem vuxna har analyseratsmed en tematisk metod. Tre huvudteman identifierades: a) anledning att sökapsykoterapi b) att välja att påbörja och fortsätta psykoterapi och c) effekter avpsykoterapi.Resultaten pekar också att klienterna gör ett aktivt val när de accepterar denhjälp som de har sökt. Betydelsen av den roll psykoterapeuten spelar framhävssamt den terapeutiska kontakten. Den terapeutiska metod som används framståri jämförelse som en mindre viktig aspekt av denna kontakt.

Både nationella och internationella utvärderingar, samt betygsstatistiken visar att de svenska högstadieelevernas resultat i ämnet matematik dalar. Många elever uppfattar ämnet som svårt och granskningar visar att matematiklektionerna ofta är enformiga och mestadels består av elevernas eget arbete läroböckerna. Denna studies syfte är att undersöka vad eleverna själva har för attityder till matematiken, vad de anser om olika arbetssätt inom ämnet, samt hur de skulle vilja förbättra den matematikundervisning de får idag. För att besvara dessa frågor har jag gjort en enkätstudie med 117 elever från årskurs sju och åtta i en högstadieskola i Svealand, Sverige. Resultatet av studien visar att många elever uppfattar matematiken som svår och det är inte ett av de ämnen eleverna tycker mest om i skolan.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i en sjundeklass i södra delen av Sverige förhåller sig till grammatikundervisningen samt hur de menar att läraren kan förbättra undervisningen i grammatik. Arbetet sammanställer akademisk litteratur och tidigare forskning om grammatik och grammatikundervisning i den svenska skolan för att hjälpa oss att besvara de angivna frågeställningarna. Den empiriska undersökningen gjordes i form av en enkätstudie där 14 elever deltog. Studien genomfördes på en grundskola i södra Sverige. Enkätundersökningen visar att de flesta av eleverna har förstått innebörden av begreppet grammatik.

AbstractSyftet med uppsatsen är att undersöka vad som utmärker den goda läraren enligtgymnasieelever. Utifrån syftet har vi i litteraturen satt fokus på att definiera dengoda läraren ur ett lärar- respektive elevperspektiv. Dessutom har vi i teorin lyftlärarens ämneskunskap, ledarroll samt relationen mellan lärare och elever. För att fåsvar på uppsatsens syfte valde vi att genomföra tre fokusgruppsintervjuer medgymnasieelever för att få reda på vad de tycker kännetecknar en god lärare. Efter attvi bearbetat resultatet och ställt det mot litteraturen kunde vi urskilja att den godaläraren är någon som tar ledarrollen, är bestämd, är rättvis, har god ämneskunskap,har intresse och engagemang för ämne och yrke samt skapar en god relation medeleverna.

Inom sjukvården är det vanligt att chefer har samma yrke som sinamedarbetare och att de dessutom är verksamma inom professionensamtidigt med sitt chefsuppdrag. Denna kvalitativa intervjustudie harundersökt hur klinikchefer och avdelningschefer inom svensk sjukvårdupplever att dubbla roller påverkar ledarskapet och om de äruppgifts- eller relationsinriktade i sin ledarstil. Båda kategoriernatycker att det är en fördel att ha samma yrkeskompetens ochklinikcheferna uttrycker att det ger pondus åt besluten. Klinikchefernaupplever att de arbetar för mycket och att det är höga krav påpositionen. Ledarstilen skiljer sig inte markant mellan gruppernaändå förefaller klinikchefernas stil att väga mer åt detuppgiftsorienterade hållet.

Syftet med detta arbete är att undersöka om man med utgångspunkt i Steampunk-genren inom datorspel, kan göra en implementation av stereotypa High fantasy-element och hur det kommer att uppfattas av Steampunk-entusiaster. Kommer de överhuvudtaget att märka skillnaden och om så är fallet, hur pass stor inverkan tycker de att implementationen har?För att undersöka detta så skapades två karaktärskoncept, en man och en kvinna. Dessa karaktärer utrustades sedan med fyra uppsättningar karaktäristiska kläder och föremål från Steampunk-genren. Sedan lade jag till två stereotypa detaljer från High fantasyn på varje karaktär.

Resultatet av undersökningen på Försäkringskassan, Gävleborg, visar att majoriteten i båda respondentgrupperna definierar delaktighet och förtroende likadant. Därefter skiljer sig meningarna åt både mellan respondentgrupperna men även inom respondentgrupperna. Det som lednings- och chefsgrupperna har jobbat med för att uppnå känslan av delaktighet och, indirekt, förtroende är att ge information så tidigt som möjligt och att föra en dialog. De tycker att personalen måste visa engagemang och vilja för att delaktighet skall vara uppfyllt, vilket finner stöd i tidigare forskning. Informationen från huvudkontoret i Stockholm har erhållits i omgångar vilket lett till att det har funnits få svar att ge på personalens frågor.

Denna undersökning handlar om hur den mobila förskolan fungerar. Den beskriver hur bussen är inredd och den tar upp hur en normal dag fungerar i den mobila verksamheten. Vidare tar den upp hur rektorer och pedagoger ser på den mobila förskolan och dess framtid. Frågeställningarna är:Hur fungerar en mobil förskola? Hur ser rektorerna på verksamheten? Vad tycker pedagogerna om verksamheten? För att besvara frågeställningarna har jag deltagit i verksamheten under en dag och jag har använt mig av enkäter för att få svar på mina frågor.

Vårt examensarbete belyser den svenska grammatiken i grundskolan. Viktiga utgångspunkter är grammatiken i skolan och grammatikens historia. Syftet med vår undersökning var att se vad högstadieelever har för attityd till grammatik. Vi har gjort en enkätundersökning med 42 elever, varav 21 var pojkar och 21 var flickor, 10 intervjuer. Det redovisas i tabeller och diagram.

Syftet med vårt arbete var att ta reda på hur man kan integrera elever med Aspergers syndrom i skolan, samt ta reda på vad verksamma pedagoger tycker om integreringen. Vi ville också ta reda på olika material och undervisningsmetoder som kan användas för att integrera elever med Aspergers syndrom. För att få fram svar på dessa frågor har vi använt oss utav en kvalitativ metod, vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra olika personer med olika yrkeserfarenheter. Vi har även tagit del av tidigare forskning för att få olika synvinklar på våra problemformuleringar. Resultatet vi har kommit fram till stämmer väl överens med den litteratur vi läst.