Sök:

Sökresultat:

3087 Uppsatser om Jag tycker jag är - Sida 18 av 206

Elevers uppfattningar om tÀvling inom Idrott och hÀlsa : En kvantitativ studie

Sammanfattning: Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vad flickor respektive pojkar i Ärskurs 7-9 har föruppfattning om Àmnet Idrott och hÀlsa, och i synnerhet tÀvlingsmoment inom undervisningen. Med uppfattning menas hÀr elevernas kÀnslor inför idrottsundervisningen ochtÀvlingsmoment i termer som negativt respektive positivt, samt vad eleverna har föruppfattning om varför man tÀvlar, och vad de tror att de lÀr sig genom att tÀvla.FrÄgestÀllningarna Àr följande:Hur uppfattar flickor respektive pojkar de tÀvlingsmoment som ingÄr i Idrott och HÀlsaundervisningen?Varför tror eleverna att tÀvlingsmoment finns med i Idrott och hÀlsa undervisningen?Vad tror och tycker eleverna att de lÀr sig genom att tÀvla?Metod: Metoden som anvÀnts Àr webenkÀter. EnkÀtfrÄgorna hade en hög grad av standardisering ochstrukturering i form av fasta svarsalternativ. En pilotstudie pÄ tre högstadieungdomar gjordessom hjÀlpte till att forma den slutgiltiga enkÀten.

Att anvĂ€nda eller inte anvĂ€nda lĂ€roboken? Åsikter hos gymnasielĂ€rare i naturkunskap och biologi till lĂ€roböcker och deras anvĂ€ndning av lĂ€roböcker i undervisningen

För att utröna vad gymnasielÀrare i biologi och naturkunskap tycker om sina lÀroböcker, samt hur de anvÀnds i undervisningen utfördes intervjuer med lÀrare. LÀrarna arbetade pÄ tvÄ olika skolor, en med yrkesinriktade program och en med teoretiska program. Syftet var att utreda hur de anvÀnder sig av lÀroboken i undervisningen och vad de tycker Àr viktigt att lÀra ut. HÀlften av lÀrarna var positiva till de lÀroböcker som anvÀnds i undervisningen. De som var negativa till lÀroböcker ansÄg att de var alltför grunda och att de saknar förklaringar av naturvetenskapliga processer och skeenden.

Elevernas syn pÄ sitt schema

Tommy Wahlgren (2010). Elevernas syn pĂ„ sitt schema Skolutveckling och ledarskap, SÄL III:4, LĂ€rarutbildningen, Malmö högskola. Jag har i detta arbeta undersökt hur en grupp elever pĂ„ byggprogrammet vid en kommunal gymnasieskola uppfattar sitt skolschema, och hur de tror att schemat pĂ„verkar deras studieresultat. I skolan utgör schemat det skriftliga dokument som beskriver hur skolan har valt att organisera sin undervisning. Schemat Ă€r det viktigaste instrumentet skolan har för att organisera undervisningen efter lĂ€roplanens intentioner och krav. För att fĂ„ svar pĂ„ mina frĂ„gor, har jag genomfört en kvantitativ undersökning. Undersökningen har genomförts med hjĂ€lp av en frĂ„geenkĂ€t bland 74 elever, som gĂ„r det avslutande Ă„ret pĂ„ byggprogrammet vid en kommunal gymnasieskola. Resultatet av studien visar att en klar majoritet av eleverna tycker att de har ett bra schema, och att 14-dagarsschemat passar bĂ€st för karaktĂ€rsĂ€mnesperioderna.

Fritidshusturism i avfolkningskommuner - en möjlighet till utveckling?

Eventföretagen har en positiv instÀllning till relationsmarknadsföring och tycker att de anvÀnder sig av den. De marknadsför sig pÄ ett ungefÀr likadant sÀtt genom de kanaler som Àr skilda frÄn kanaler som anvÀnds vid transaktionsmarknadsföring. Det som kÀnnetecknar implementeringen av relationsmarknadsföring Àr företagets attityd till relationer med sina kunder och samarbetspartners samt förstÄelsen av vilken roll kommunikation och interaktion spelar i deras arbete..

AUTONOMI PÅ ÄLDRE DAGAR - De Ă€ldres upplevelser av vardagen

Autonomi betyder sjÀlvbestÀmmande vilket beskrivs av litteraturen som oberoende och kontroll. Autonomiprincipen handlar om mÀnniskans rÀtt till sjÀlvbestÀmmande. I HÀlso- och sjukvÄrdslagen betonas vikten av att vÄrden skall ske pÄ sÄdant sÀtt att patientens sjÀlvbestÀmmande och integritet vÀrnas. Vi har i vÄrt arbete fokuserat oss pÄ Àldre mÀnniskor, för att Äldrandet med fysiskt nedsatt funktionsförmÄga, kognitiva inskrÀnkningar och sjukdomar kan medföra sviktande kroppsfunktioner. Det kan leda till att den gamla mÀnniskan hamnar i en beroendestÀllning, vilket i sin tur kan leda till sÀmre kontroll över sitt liv och sin livsvÀrld.

Hur dividerar man brÄk? : En studie av lÀroböckers hantering av multiplikation och division av brÄk

Undersökningar har visat att mÄnga elever har bristfÀlliga kunskaper i brÄkrÀkning nÀr de lÀmnar grundskolan. Eleverna har sÀrskilt stora problem med att kunna utföra korrekta multiplikationer och divisioner med brÄk inblandat. Med bakgrund av detta har jag intresserat mig för hur lÀroböckerna hanterar dessa frÄgor. Jag har dÀrför genomfört en lÀromedelsanalys av tvÄ olika lÀroboksserier som Àr aktuella i undervisningen pÄ tvÄ högstadieskolor i Karlstad.Dessa tvÄ lÀroboksserier Àr Matte Direkt Är 7-9 och Matematikboken XYZ. Jag har beskrivit och analyserat de relevanta avsnitten ur instrumentella och relationella aspekter, samt Àven gjort en jÀmförelse med Margareta Löwings förslag pÄ metod att arbeta med brÄk.

ÅtgĂ€rdsprogram : En jĂ€mförande undersökning om lĂ€rares och specialpedagogers arbetssĂ€tt

i dagens lÀrarutbildning fÄr ÄtgÀrdsprogram inte mycket utrymme trots att verksamma lÀrare menar att det Àr en stor och viktig del av yrkesutövningen. Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur skolans personal arbetar med ÄtgÀrdsprogram och om det finns nÄgra likheter och skillnader mellan de uppfattningar som lÀrare och specialpedagoger pÄ olika skolor har. Arbetet ger en översikt av forskning och undersökningar som gjorts om ÄtgÀrdsprogram och detta jÀmförs med de resultat som denna undersökning gav. Undersökningen genomfördes genom intervjuer, dels med en fokusgrupp med fem högstadielÀrare och dels med tvÄ specialpedagoger pÄ en gymnasieskola. Resultatet visar att arbetet med ÄtgÀrdsprogram Àr organiserat helt olika pÄ de tvÄ skolorna.

Styrd rörelseaktivitet i förskolan

Kullborg, Annika & Nilsson, Sandra (2012). Styrd rörelseaktivitet i förskolan. Malmö: Malmö högskola, LÀrarutbildningen. Styrd rörelseaktivitet i förskolan Àr en studie om rörelse i förskolan. Den Àr baserad pÄ tvÄ rörelsestunder vid tvÄ olika förskolor. Vi anser att rörelseprogram och rörelseaktiviteter Àr en viktig och bidragande del för trÀning av barns motoriska utveckling.

Friskolan vs Kommunalskola : En studie om skillnader i idrott och hÀlsa

Syftet med studien Àr dels att undersöka om det finns skillnader i innehÄll och omfattning mellan nÄgra kommunala skolor och nÄgra friskolor i en mellan svenskt stad avseende Àmnet idrott och hÀlsa. Dessutom att undersöka vilka möjligheter till fysisk aktivitet efter skoltid det finns pÄ skolorna samt nÄgra Ärskurs 9 elevers attityd till idrott.  En enkÀtundersökning har anvÀnts som metod. 52 elever frÄn tvÄ kommunala skolor och 49 elever frÄn tvÄ friskolor deltog. Intervjuer har dessutom genomförts med en elev och en idrottslÀrare frÄn varje skola.Alla elever i undersökningen har angett att de har idrott och hÀlsa tvÄ gÄnger i veckan, HÀlsan Àr den centrala delen i Àmnet enligt friskolan. PÄ den kommunala skolan Àr det den fysiska aktiviteten det centrala.Eleverna pÄ skolorna har en positiv attityd till Àmnet.

Datorn i undervisningen - Distraktion eller hjÀlpmedel?

En dator till varje elev blir allt vanligare i den svenska skolan. Att alla elever ska ha en egen dator Àr idag nÄgot som politiker, skolledare och lÀrare tycker Àr en sjÀlvklarhet. Argumenten för detta har sin grund i politik pÄ EU nivÄ men vi finner Àven starka teknikdeterministiska, ekonomiska och pedagogiska skÀl till att alla elever ska ha en egen dator i skolan. Men Àr det alltid bra med datorn i undervisningen? LÀrare och rapporter vittnar om att datorn ofta anvÀnds till nÄgot helt annat Àn till skolarbete som exempelvis Twitter, Facebook, Youtube eller olika former av datorspel.

Utformning av ett supportverktyg med hög anvÀndbarhet

Ehandeln i Sverige omsÀtter miljardbelopp varje Är. Antalet webbshoppar ökar Är efter Är och för att nÄ framgÄng mÄste företagen erbjuda en kundsupport av hög kvalitet. I den hÀr studien utformas och implementeras ett verktyg för Tictail's supportteam. Verktyget utformas med hjÀlp av anvÀndarfokuserad design och resulterar i en produkt som Tictail's anstÀllda tycker har hög anvÀndbarhet. Det nya verktyget innebÀr en tidsminskning och en minskad kostnad pÄ 90% för supportteamet pÄ Tictail..

Friluftsliv och progression i grundskolan

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka progressionen i friluftsundervisningen pÄ tvÄ grundskolor utifrÄn pedagogers och rektorers perspektiv samt undersöka om deras arbete korrelerar med kurs- och skolplaner för Àmnet och för de aktuella skolorna. Jag har i min undersökning anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer samt studerat kursplanen och de berörda kommunala skolplanerna. Tack vare mina intervjuer med bÄde rektorer, idrottslÀrare och fritidspedagoger tycker jag mig fÄtt en inblick i hur ett par skolor arbetar med friluftsliv. Genom att jag studerat de berörda skolplanerna tycker jag mig fÄtt en uppfattning om hur kommunerna ser pÄ friluftsliv och progression. Mitt resultat visar att mÀngden friluftsliv beror pÄ idrottslÀrarnas samt rektorernas intresse till momentet, vilket gör att det kan skilja otroligt mycket frÄn skola till skola.

Barns framtidstro : vad Àr viktigt för barn idag och hur ser de pÄ framtiden?

Mitt examensarbete handlar om vad barn tycker Àr viktigt för att ha det bra, hur barn har det idag och vad de har för framtidstro. Jag bestÀmde mitt Àmne för examensarbetet efter att ha lÀst en mycket intressant bok, Hartman, S. (1986) Barns tankar om livet. Det Àr en bok som vÀcker tankar kring barn och livsfrÄgor, med mÄnga intressanta undersökningar om vad barnen tycker i viktiga frÄgor. Det var Hartmans undersökning om barns framtidstro som frÀmst vÀckte mitt intresse.

Utbildning, undervisning och förÀldrasamverkan i ett andrasprÄksperspektiv

Syftet med denna uppsats Ă€r att försöka ta reda pĂ„ hur andrasprĂ„kselever pĂ„ den skola jag undervisar uppfattar sin skolsituation gĂ€llande Svenska som andrasprĂ„k, Ă€mnes- och modersmĂ„lsundervisning och vilka faktorer som Ă€r viktiga för dem för att de skall lyckas i skolarbetet. Jag har valt att göra en kvalitativ studie pĂ„ skolan dĂ€r jag har intervjuat fyra andrasprĂ„kselever. I mitt arbete har jag har utgĂ„tt ifrĂ„n följande frĂ„gestĂ€llningar: (1) Vad innebĂ€r, för andrasprĂ„kseleverna, en vĂ€l fungerande undervisning i den svenska grundskolan? (2) Är det viktigt för andrasprĂ„kseleverna att de fĂ„r möjlighet att utveckla andrasprĂ„ket parallellt med sitt modersmĂ„l? (3) Har förĂ€ldrasamverkan en betydande roll för andrasprĂ„kselevernas skolresultat? (4) Upplever andrasprĂ„kselever i hög utstrĂ€ckning att de fĂ„r förenklade texter och uppgifter av sina lĂ€rare? Hur pĂ„verkar det dem i sĂ„ fall?Resultaten av min studie stĂ€mmer till största del överens med tidigare forskning. LikvĂ€rdig, varierad och inspirerande undervisning för sĂ„vĂ€l första- som andrasprĂ„kselever, god samverkan mellan olika pedagoger pĂ„ skolorna samt mellan hem och skola och att bli sedd och respekterad för den man Ă€r betonas av samtliga informanter under mina intervjuer.

Skillnader i stÄndpunkter kring LAS och kompetens ur fackligt och arbetsgivarvÀnligt perspektiv

Uppsatsen tar avstamp i undersökningen av stÄndpunkter frÄn LO, TCO och Svenskt NÀringsliv kring lagen om anstÀllningsskydd och kompetens i relation till dagens arbetsmarknad och arbetsbristsituationer pÄ företag. UtifrÄn en bakgrund av globalisering, stegrad internationell konkurrens samt arbetsmarknadens ökade krav pÄ kompetens och flexibilitet utmanas vÀlfÀrdssystemet och den arbetsreglering som kÀnnetecknat och format Sverige.Uppsatsen frÄgar sig vad de olika parterna LO, TCO och Svenskt NÀringsliv lÀgger i begreppet kompetens nÀr de pratar om LAS och denna lag tar hÀnsyn till kompetens vid uppsÀgningar pÄ grund av arbetsbrist i företag och i sÄ fall hur.Slutsatser Àr att parterna verkar ha sÀrdeles olika syn pÄ hur begreppet kompetens i relation till LAS skall definieras och tillÀmpas. LO och TCO rör sig bort frÄn det kompetensbegrepp som belyser resultaten i studien och framtonar mer tillrÀckliga kvalifikationer och allmÀnna yrkeskunskaper. Svenskt NÀringsliv begreppsliggör mer kompetens som nÄgot som kan sÀttas i relation till personliga egenskaper. Detta kan bero pÄ att de representerar olika grupper pÄ arbetsmarknaden och att man företrÀder olika intressen och kanske Àven olika ideologier.En annan slutsats Àr att LO och TCO tycker att lagen om anstÀllningsskydd tar hÀnsyn till kompetens vid arbetsbristsituationer pÄ företag genom turordningsreglernas tillrÀckliga kvalifikationer och branschanpassade avtal.

<- FöregÄende sida 18 NÀsta sida ->