För att skolelever ska må bra och kunna prestera bra i skolan är det viktigt att de serveras god och näringsriktig mat i skolan. Skollunchen handlar om så mycket mer än bara om maten och hur den är tillagad. Matsalsmiljön, inkluderat bemötandet från kökspersonalen och andra vuxna i matsalen, är andra viktiga faktorer som spelar in för elevernas totala matsalsupplevelse. En skolmatsal ska inte bara vara en plats där det serveras mat utan ska också vara en social mötesplats för alla på skolan.Tidigare studier har visat att många elever tycker att bemötandet från kökspersonalen är av stor betydelse då elever väljer att äta skolmaten eller inte. Det finns även studier som visar att en stor del av eleverna i skolan tycker att det är viktigt att kökspersonalen är trevlig och tillmötesgående mot dem.Syftet med denna studie var att undersöka skolkökspersonals bemötande gentemot elever i samband med skollunchen.

Syftet med vår undersökning var att undersöka hur pedagogerna på en förskola talar om utanförskap, kränkningar och mobbning. För att vi skulle uppnå vårt syfte med undersökningen utgick vi från våra två frågeställningar: - Vad kan utläsas ur pedagogernas svar om orsaker till utanförskap, kränkningar och mobbning? - Vad kan utläsas ur pedagogernas svar om det förebyggande arbetet mot utanförskap, kränkningar och mobbning? För att svara på våra frågeställningar valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade totalt fem pedagoger med olika utbildningar. Vi har kopplat vår empiriska studie till relevant litteratur och läroplanen, samt diskrimineringslagen. Studien visar att utanförskap, kränkningar och mobbning förekommer på förskolan.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur elever som idag inte aktivt deltar på lektionerna motiverar detta.Frågeställning:? Vilka faktorer påverkar eleverna till aktivitet/inaktivitet på lektionerna?? Vad krävs för att eleverna aktivt ska vilja delta på lektionerna?MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervjustudie med sju gymnasieelever med låg deltagande på lektionerna i idrott och hälsa. Elevernas svar har sedan tolkats med hjälp av den teoretiska modellen KASAM.ResultatEleverna anser att valet av aktiviteter är en stor anledning till att de inte deltar i undervisningen. De tycker att lektionsinnehållet är för enformigt och skulle istället vilja ägna sig åt mer individuellt anpassade aktiviteter som de har nytta av i framtiden. De saknar idag en motivering till varför de utför de olika momenten i undervisningen och förstår inte heller vad de ska ha för nytta utav den.SlutsatsResultaten visar att eleverna ofta väljer att inte närvara på lektionerna eftersom de känner sig dåliga.

SKB har funnits i världen från sent 80-tal men till Sverige kom den först på mitten av 90-talet. Idag utförs endast 10-15% av alla gjutningar med SKB vilket jag tycker är konstigt med tanke på alla fördelar som finns med denna betong. Detta examensarbete tar upp fördelar och nackdelar med självkompakterande betong kontra traditionell betong..

Livsmedelsindustrin ökar årligen sin omsättning, trenden på mat hos konsumenterna pekar på en ökning av försäljning av prefabricerade livsmedel. Ökningen kan vara en indikation på konsumenters behov, vilket är intressant att koppla ihop restaurangbranschen med livsmedelsindustrin. Livsmedelsindustrin gör undersökningar av vad konsumenterna tycker och tänker, men vi vill se det från vårt perspektiv, vi ger exempel på nya mervärden för industritillverkade livsmedel utifrån kockarnas synpunkt.Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka vad kockar i restaurangbranschen tycker om industritillverkade frysta enportionsrätter. Vi undersöker eventuella gemensamma nämnare och bristerna hos den industritillverkade maten.Frågeställning: Vad är bra respektive mindre bra generellt sett ur en kocks perspektiv med avseende på industritillverkade frysta enportionsrätter?Som metod användes halvstrukturerad kvalitativ intervju med nio kockar.

Idag är det många elever som inte når målen i matematik i grundskolan, de tappar lusten och tycker att det är ett svårt och tråkigt ämne. Vi har därför valt att undersöka hur matematiken kan göras lustfylld. Syftet med vår undersökning är att öka kunskapen om hur lärarna i årskurs 1-3 undervisar i matematik, för att skapa lust och motivation hos eleverna. Litteraturen kommer att diskuteras och jämföras med vad lärarna anser spela roll för ett lustfyllt lärande i matematik. Faktorer som visar sig påverka att eleverna känner lust och motivation är förståelsen, tilliten till sin egen förmåga och att innehållet i undervisningen är meningsfullt.

Denna examensuppsats är skriven på Lärarutbildningen på Malmö Högskola inom ämnet för Religionsvetenskap och lärande och visar på elevers attityder till ämnet Religionskunskap. I min undersökning ingår 78 enkäter som delats ut till elever i år 8 och 9 och tre intervjuer med elever i år 8 och 9. Frågeställningarna som besvaras är: Vilka tankar har grundskoleelever kring religionskunskapsämnet idag? Anser grundskolelever att religionskunskapsämnet är relevant idag? Hur har religionskunskapsämnet förändrats i den svenska skolan under de senaste seklen och hur har debatten kring ämnets existens sett ut? Undersökningen visar på att eleverna tycker det är viktigt med kunskaper i Religionskunskap samtidigt som de anser att ämnet inte intresserar dem så mycket. Min slutsats är att bristen på intresse för ämnet har samband med att det eleverna anser är viktigt och som är i linje med kursplanen inte stämmer överens med det eleverna upplever att religionsundervisningen fokuserar på.

Titel ?Jag tycker bra om miljömärkningar, men tänker att man nog luras lite av dem.?- en studie om informations- och kommunikationsstrukturer i en miljömedveten livsstilFörfattare Jennifer Lindgren & Anna SporreUppdragsgivare Miljömärkningen Svanen (Miljömärkningen Sverige AB)Kurs Examensarbete i Medie? och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vidGöteborgs universitetTermin Vårterminen 2014Sidantal / ord 43 sidor / 14.600 ordSyfte Syftet med studien är att beskriva vilka informations- och kommunikationsstrukturer som finns i en miljömedveten livsstilMetod Kvalitativa respondentintervjuerMaterial Tio samtalsintervjuerHuvudresultat Studiens resultat pekar mot att det finns ett intresse och en vilja hos personer med miljömedveten livsstil att öka sin kunskap kring miljömärkningar, men att det finns faktorer sombegränsar deras möjligheter. De vanligaste orsakerna uppges vara tidsbrist och svårtillgänglig information. Det finns en preferens för informationskällor som erbjuder kort och koncis information, men samtidigt inbjuder till mer läsning för den som har tid. Genom att presentera klar och tydlig information om Svanen på nätet, tillsammans med en stark profil i sociala medier, ökar möjligheterna att nå ut med budskap till den målgrupp som Svanen avser stärka sin relation med.

Studiens syfte var att undersöka ålderspensionärers retrospektiva bild av sina förväntningar inför pensioneringen, genom att följa upp vad som hände efter en tio års period. Urvalet bestod av fyra ålderspensionärer varav två kvinnor och två män. Min huvudfrågeställning var: Vilka föreställningar hade man inför pensioneringen? Hur ser pensionären på dessa föreställningar idag? Har visioner och förväntningar uppfyllts, alternativt farhågor besannats? Hur ser samspel mellan pensionär och samhälle ut? Arbeta eller inte arbeta efter sextiofem år, vad tycker pensionären? Hur ser den aktuella livssituationen ut avseende civilstånd, nätverk, hälsa och aktiviteter? Vad är livskvalitet för pensionären? Vad tycker pensionären? Hur upplever pensionären sin livskvalitet, kan den förbättras? Som grund till frågeställningarna utgick jag från Eriksons (2000) begrepp livsloppsperspektiv. Analysen bygger på berättelser från personer som varit pensionärer mellan åtta till sexton år.

Vad är det som gör en bostadsområde attraktivt? Vad är det som gör ett bostadsområde icke attraktivt? I denna studie har jag intervjuat sju personer som bor i Norrköping om vad de tycker och tänker om olika områden istaden för att sedan se vad det är som gör att vissa områden anses som lockande att bo i och vissa områden inte gör det..

Uppsatsens syfte var att undersöka om lärare och elever som använder sig av CD-rom-baserade läromedel i undervisningen, anser att denna undervisningsform motiverar eleverna till att lära sig. För att kunna uppfylla syftet har vi gjort observationer och semistrukturerade intervjuer. Det var en personlig intervju med en lärare och två gruppdiskussioner med totalt åtta elever ur en mellanstadieklass. Klassen använde sig av CD-rombaserad undervisning i ämnet engelska. Observationen gav hjälp att utforma intervjufrågorna och möjlighet att jämföra det vi observerade med svaren vi fick under intervjuerna.

Syftet med det här arbetet var att jag ville undersöka vad lärare och elever i två olika textilslöjdsalar på en och samma skola tycker om sin sal och om de blir inspirerade av den. För att få svar på mina frågor har jag gjort kvalitativa intervjuermed lärare och elever på en 1-9 skola i norra Kalmar län. Jag har också läst litteratur för att se vad som redan finns skrivit om inspiration och arbetsmiljö. I mitt arbete har jag kommit fram till att eleverna i det stora hela är nöjda med hur deras textilslöjdsal ser ut. Det är främst när det gäller inspirationen i salen som de vill att det ska ske förändringar.

För att pröva vår teori om att ?vanligt? folk inte vet skillnaden mellan ordningsvakt och entrévärd använde vi oss av en enkät undersökning. Denna gjordes i en universitetsmiljö där det finns många vana krogbesökare. Resultatet av vår enkätundersökning styrker vår grundtes om att ?vanligt? folk inte har kunskap om regelsystemet gällande ordningsvakter och entrévärdar.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka och beskriva elevers upplevelse av att lära utomhus, samt vad eleverna tycker om att ha utomhus dag med inslag av Utomhusmatematik som arbetsuppgift. Studien genomfördes på en skola i mellersta Sverige där elevantalet är 190 elever från förskoleklass till årskurs fem. Där jag valt att rikta in mig på enbart årskurs ett i min studie. Undersökningen utfördes via observation under elevers utomhus dag och en enkät som besvarades av samtliga tjugoåtta elever i den studerade årskursen efter det gjorda observationstillfället. Även en intervjuundersökning har genomförts med sex stycken utvalda elever.Undersökningens resultat visar att en majoritet av de deltagande eleverna känner sig glada inför utomhusmatematik.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse skolgårdarnas utformning har avseende lek och fysisk aktivitet för elever i årskurs F-3 på två skolor.Hur bidrar skolgården till lek och fysisk aktivitet?Hur upplever läraren att skolgården fungerar för utomhusaktiviteter?MetodUndersökningen genomfördes med hjälp av metoderna observation och intervju på två skolor i Stockholm, en skola i västra respektive östra Stockholm. Skolorna kallas Västskolan och Östskolan i detta arbete. Två raster på Västskolans gård och två raster på Östskolans gård observerades. Totalt intervjuades två lärare i idrott och hälsa, en lärare på respektive skola, som är involverad i rastverksamheten.