Bakgrund: Matematik är fortfarande enligt forskning ett ämne med hög status, men trots detta är det få elever som har förståelse för varför matematik är ett viktigt ämne i skolan, menar Malmer (2002). Eleverna relaterar sällan till att det är ett verktyg för att klara av sin vardag (Malmer,2002). Likaså menar Björklund (2009) att vi inte är uppmärksamma på att matematik till större del omringar vår vardag. Språket är nyckeln till att förstå och kunna arbeta med matematik (Bernstein, 2000; Boaler, 1998 och Wistedt och Martinsson, 1996).Syfte: Syftet i sin helhet handlar om att belysa hur elever resonerar kring sina kunskaper och lärande i ämnet matematik. Studien undersökte, förutom syftet, hur elever kopplar sina kunskaper till vardagssituationer och språkets betydelse för erövrande av matematik.Metod: Vi har gjort en kvalitativ undersökning som har ett kvantitativt underlag.

Kommunikation är en betydande del av det vardagliga arbetet i skolan för både lärare och elever. I Lpf 94 (Utbildningsdepartementet, 2006) betonas vikten av att elevernas kommunikativa kunskaper ska utvecklas i skolan. Det medför att den kommunikativa miljön mellan lärare och elever får en betydande roll. Syftet med denna studie är att få kunskap om hur läraren i idrott och hälsa kommunicerar verbalt i undervisningssammanhang inom ramen för gymnasiekursen idrott och hälsa A. Studien ämnar även belysa ett mindre delområde, om det sker några eventuella förändringar i idrottslärarens verbala kommunikation beroende på hur idrottsläraren uppfattar elevgruppen.I studien observerades och intervjuades fem lärare som undervisar på gymnasienivå i ämnet idrott och hälsa A.

Bakgrund: Enligt en underso?kning som Stockholms handelskammare genomfo?rt tillsammans med Infotorg sa? blir internet och de sociala medierna en allt viktigare ka?lla till information fo?r arbetsgivare. I studien visar det sig av 40 procent av alla rekryterare kontrollerar kandidater via Facebook. Detta va?ckte fra?gor hos mig, som jag valde att ga? vidare med i denna kandidatuppsats.Syfte: Uppsatsens syfte a?r att underso?ka varfo?r, och pa? vilket sa?tt, arbetsgivare anva?nder sig av internet och de sociala medierna na?r de rekryterar ny personal.

The purpose of this thesis is to cast light on the residential area Rosengård in Malmö which during the years between 1965 to 1975 was part of a programme known as "Miljonprogrammet", a project which was supposed to put an end to the housing shortages. The purpose of this thesis is also to investigate the social consequences in Rosengård, which arose as a result of Miljonprogrammet. Rosengård is one of many immigrant-dense suburbs in Sweden that by the media is given an exaggerated negative portrayal. Through our work, we also want to bring out and highlight the true image of Rosengård. The questions that have served as our starting ground include; what were the thoughts behind Miljonprogrammet? What were the consequences of Miljonprogrammet? What does the true image of Rosengård look like? What can the new government do in order to improve the situation in Rosengård? In order to answer these questions, four interviews were conducted with specifically chosen people.

I föreliggande undersökning är syftet att studera hur lärare i idrott och hälsa tillämpar det målrelaterade betygssystemet och diskutera hur denna praktik påverkats och påverkas av olika faktorer såsom läroplan, betygssystem och kunskapssyn. I studien riktas intresset både mot tillämpningen av betygsättningspraktiken under tiden för Lpo 94 med tillhörande kursplan för idrott och hälsa och hur den kan komma att påverkas under Lgr 11. I fokus för studien är betyg och bedömningsprinciper för betyget Godkänd på grundskolan, vilket motsvarar betygssteget E i nya Lgr 11. De specifika frågeställningarna rör därför såväl Lpo 94 som Lgr 11 och formuleras enligt följande:Hur kan man förstå att den samsyn som råder kring betyget Godkänd i idrott och hälsa på grundskolan har uppkommit, då denna samsyn inte baseras på kunskapsmål i kursplanen?Vad anser lärare i idrott och hälsa är viktigast med ämnet?Hur kan de nya styrdokumenten i idrott och hälsa komma att påverka undervisning och betygsättningspraktik i idrott och hälsaVilka uppfattningar finns om den nya betygsskalan hos lärare i idrott och hälsa? Undersökningens empiri omfattar sex semistrukturerade intervjuer med lärare i idrott och hälsa på grundskolan, som har tolkats utifrån ett hermeneutiskt angreppssätt.

Syfte: Högskolan Väst har sedan 2002 regeringens uppdrag att utveckla AIL/arbetsintegrerat lärande i högre utbildning. Högskolan ska vara ledande nationellt men också en nyckelaktör internationellt. Syfte för studien var att undersöka vad AIL är och hur AIL praktiseras enligt texter om AIL på högskolans hemsida. Syftet var också att undersöka varför AIL används; d.v.s. vilka argument Högskolan Väst använder sig av i sin marknadsföring av AIL.

Denna studies syfte har varit att undersöka hur relationerna mellan skolans olika agenter (lä-rare, elever m.m.) och mellan skolans olika diskurser (ämnesdiskurser m.m.), och deras inne-hållande makt- och kontrollprinciper, kan beskrivas i en specifik skolas diskursiv praktik. Samtidigt har studien dragit parallell till hur de ovanstående relationerna symboliserar relat-ionerna mellan de olika samhällsgrupperna. Den har gjort ett försök att förstå hur skolans praktik bidrar till reproduktionen av den specifika ideologi som står för upprätthållandet av dessa relationer. Studien har dessutom gjort en koppling till uppdragets demokratiska dimens-ioner, dimensioner om likvärdig utbildning och dess intentioner av individens finnande av sin egenart, som tar sig till uttryck genom styrdokumentets texter, i relation till skolans funktion som, enligt en del forskning (jmf. Bourdieau, Bernstein m.fl.) går ut på att reproducera sam-hällsvillkoren.

Certification systems, that assess companies? work with social and environmental issues, have emerged in an increasing number of industries. Today, there are environmental certifications for the food industry, the forestry, the fisheries sector and several more. In apparel industry, certification for sustainable working conditions has been of major impact. The property sector is no exception from other industries.

Inledning: Fritidshem är en verksamhet som skall erbjuda barn meningsfull fritid och rekreation (Skollagen 2010:800) Vad detta kan vara och vem som definierar vad som är meningsfullt kan diskuteras. Pedagoger har stort inflytande över vad för pedagogisk verksamhet som skapas och fritidshemmets innehåll kan antingen planeras för barn som med barn beroende på hur man tolkar uppdraget i fritidshem och hur man ser på barn, barndom och pedagogik. Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att få kunskap om barns beskrivning av fritid och meningsfull fritid. Vidare vill jag undersöka hur fritidshemmens verksamhet styrs, organiseras, utformas för att möta barns önskemål beträffande innehåll samt undersöka vilka faktorer som påverkar verksamhetens meningserbjudanden. Mina frågeställningar är; Hur beskriver barn fritid och meningsfull fritid? Hur organiseras och utformas fritidshemmet? Vad erbjuds för innehåll och meningsskapande i fritidsverksamheten? Vilka faktorer påverkar verksamhetens innehåll, utformning och meningserbjudanden?Tidigare forskning: I denna del beskrivs barns fritid och fritidshemmets framväxt och därefter fritidshemmets styrning och teoretiska grund.