Ett av målen i dagens miljöpolitik är att miljöhänsyn ska integreras inom alla samhällssektorer. Denna process är dock inte helt problemfri i praktiken. Studiens syfte är att få en fördjupad bild av vad som möjliggör respektive begränsar integreringen av miljöhänsyn i den offentliga upphandlingen samt att identifiera vad som krävs för en ökad miljöanpassning av den offentliga upphandlingen. Studien fokuserar pårättsliga, ekonomiska och kunskapsmässiga aspekter. Kvalitativa intervjuer har genomförts med upphandlare på tre olika enheter på Norrköpings kommun för att få fram praktiska erfarenheter inom området miljöanpassad upphandling.

Detta kandidatarbete är skrivet våren 2010 inom planering på institutionen för stad och land vid Sveriges lantbruksuniversitet. Arbetet är en fallstudie som undersöker huruvida Hudiksvalls kommun har ett lokaliseringsperspektiv av livsmedel och energi i den kommunala fysiska planeringen. Som bakgrund till arbetet ges en ökad efterfrågan av lokalproducerade livsmedel och behovet att minska användandet av fossila energibärare. I arbetet framkommer det att kommunens syn på lokalisering i den fysiska planeringen skiljer sig åt mellan livsmedel och energi. Kommunens energiförsörjning ses som en säkerhetsfråga enligt lagen om kommunal energiplanering och redan idag bedrivs ett aktivt arbete för att öka den lokala energiförsörjningen.

Sverige är ett mångkulturellt land som präglas av många etniciteter, kulturer, språk och religioner. Detta leder till att integration berör hela samhället och inte bara nyinflyttade invandrare och det innebär att även majoritetsbefolkningen måste integreras i det nya mångkulturella samhället. Vi ser att enda möjligheten att integreras i det nya samhället är att lära sig språket. Vårt syfte med uppsatsen är att försöka belysa invandrares möjligheter/svårigheter till att bli integrerade i det svenska samhället. För att kunna ge en bild av detta valde vi att utgå ifrån Giddens teori om tre olika modeller till integration och symbolisk interaktionism.

This study is an investigation of newly arrived young Iraqis and their view on obstacles and opportunities available in a secondary school in Södertälje City. This is also a comparative study between the newly arrived Iraqis schooling in Iraq and in Sweden. We have used theoretical concepts such as culture, ethnicity, refugee, intercultural education, socialization and PTSD. These have helped us to provide distinct guidelines when we analyze newly arrived young Iraqis in Södertälje City. Our approach has been based on qualitative interviews with both students and teachers.

Familjevåldsproblematiken skapar ett oerhört lidande för brottsoffret, därför har vi valt att fördjupa oss i hur man motarbetar detta från samhällets sida. Vi vill komma fram till hur det arbetet ser ut idag och hur man kan förbättra det. I detta fördjupningsarbete beskriver vi ett effektivt sätt att arbeta mot familjevåldsproblematiken och diskuterar en del tankar som kan förbättra arbetet ytterligare. Den kritiska framgångsfaktorn i den beskrivna organisationen är samverkan mellan alla aktörer i en kommun (Malmö kommun) som jobbar mot ett gemensamt mål. Vi har valt att inte gå in på hur de olika aktörerna jobbar internt utan mer gått in på själva samverkansformen.

Det här är ett verksamhetsanknutet examensarbete utifrån önskemål från Luleå kommun kring frågan hur förskolan kan arbeta med matematik och yngre barn (1-3 år). Den empiriska undersökningen genomfördes under fem veckor på en småbarnsavdelning på en förskola i Luleå kommun och bestod av intervju, observation och informella samtal. Undersökningsgruppen var de tre pedagogerna på avdelningen och det som undersöktes var deras syn på barn och lärande samt deras arbetssättt och funderingar kring matematik. Studiens resultatavsnitt har problematiserats utifrån teorier om barn och lärande och i diskussionsavsnittet sammanfattas de utvalda pedagogernas styrkor och möjligheter till utveckling. Vi anser att de främsta styrkorna ligger i pedagogernas vilja till att ständigt uppdatera sina kunskaper för att kunna utvecklas samt deras arbete med att hålla den pedagogiska miljön inspirerande och levande.

Syfte: Att sammanställa en beskrivning på hur mål- och resultatstyrning fungerar i praktiken enligt budgetansvariga på verkställande nivå i offentlig verksamhet. Sedan studera huruvida mål- och resultatstyrning i offentlig verksamhet kan klassificeras som mål- och resultatstyrning enligt allmänna indelningar inom ekonomistyrning av olika författare. Vi skall samtidigt både finna svar på om mål- och resultatstyrningen är en väl fungerande styrmetod och om mätbarheten av uppställda mål måste finnas för att kunna utföra mål- och resultatstyrning i en offentlig verksamhet. Metod: Djupintervjuer med budgetansvariga personer i äldreförvaltningen i Karlskrona kommun. Intervjupersonernas utsagor har vi sedan tolkat till innebörden av mål- och resultatstyrning i äldreförvaltningen. Slutsats: Vår studie har kommit fram till att äldreförvaltningen som påstår sig använda mål- och resultatstyrning i själva verket bedriver ?ramstyrning med kostnadsansvar? enligt de teorier kring ekonomistyrning som vi har studerat.

Uppsatsen behandlar användandet av geografiska informationssystem (GIS) i två kommuner. Jag har valt att studera Stenungsunds och Trollhättans kommun, på grund av att de använder GIS olika mycket och har kommit olika lång i utvecklingen av GIS-användandet i kommunen. Studien genomförs som en flerfallsstudie och informationskällorna är intervjuer, observationer och olikaformer av dokument. Mycket av den information som hanteras av kommuner kan skötas med stöd av GIS och jag vill med denna uppsats visa vilken användning två olika kommuner har av GIS. GIS började användas i större utsträckning under 1980- och 1990-talen och med hjälp av GIS kan olika sorters information kopplas samman och ge resultat och beslutsunderlag som annars hade varit svåra att ta fram.

Inledning: Detta är ett examensarbete på 20 poäng inom Programmet för Fysisk planering, vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona. Arbetet innefattar en Robusthetsanalys över Djurängen och Rinkabyholm i Kalmar kommun efter en metod framtagen av Expertgruppen för säkerhet och förvaltning, ny- och ombyggnad. Arbetet har utförts i grupp om två studenter. Analysen grundar sig på fördjupade studier inom olika ämnesområden, vilka presenteras i sårbarhetsbedömningen del 2 kapitel 3. Den individuella delen avser fördjupningarna i nämnda kapitel.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur nätverksarbetet inom socialtjänsten upplevdes ur ett brukarperspektiv i en medelstor kommun i Sverige. I den studerade kommunen användes nätverksarbete som en insats för barn och ungdomar aktuella inom socialtjänsten. Nätverksarbetet innebar en samverkan mellan de privata och de professionella aktörerna för att uppnå hållbara lösningar för ungdomarna och deras familjer. Studien genomfördes kvalitativt via åtta intervjuer med föräldrar till barn och ungdomar aktuella inom socialtjänsten där nätverksarbetet hade genomförts som en insats. I resultatredovisningen och analysen har systemteori och de salutogena perspektivets tre begrepp; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet samt empowerment används.

Bakgrunden till detta arbete var att jag ville få ökad kunskap om vad man kan använda för växter i Norrbotten zon VI som är mina hemtrakter. I utbildningen riktas ofta undervisningen in på växter som klarar sig upp till zon IV. Jag ville ta reda på vad det är för växter som man använder i praktiken i zon VI och om det fanns någon äventyrslusta gällande nya lignoser. Använder kommunerna bara växter som i litteraturen anser klara zon VI eller planterar man även växter som enligt litteraturen endast anses klara lägre zoner? Arbetet innehåller litteraturstudier, telefonsamtal och personliga intervjuer.

Flertalet kommuner har arbetat fram grönstrukturplaner för att se över grönområdenas bevarande och utvecklingsmöjligheter. Grönstrukturplanen fungerar även som ett planeringsunderlag för att hantera förfrågningar om exploatering på grönområden. Färjestaden är en attraktiv ort i Mörbylånga kommun där inflyttningen ökar stadigt. Behovet av nya bostadsområden är stort. Mörbylånga kommun ser gärna en förtätning i Färjestadens centrala delar samtidigt som ett behov av att bevara grönområden aktualiseras i pågående planprocesser. Kommunen har idag flera pågående planprojekt som tar grönområden i centrala delarna av Färjestaden i anspråk, men saknar samtidigt en grönstrukturplan för Färjestaden. Ett grönområde kan värderas på flera olika sätt.

In December 2008 the municipal council in Nybro, decided that the municipality shouldreduce the budget for food service. The budget should be reduced by 2 100 000 SEK.They decided that the children- and education committee, and the care committee would haveto lower their budget with 1 264 000 SEK respectively 636 000 SEK. The change have to bedone under two years, 60 % should be done under 2009 and 40 % under 2010.As a result of the decision, many kitchens have to become kitchens that only serve food, notcook it. This will result in preschool staff and nursing staff take over some of the tasks fromthe kitchen staff. The municipal council also decided that entrepreneurs could take over one(later two) cooking areas.A kitchen that serves food means that there isn?t any cooking involved.

Den här studien genomfördes i Helsingborgs kommun som ett examensarbete inom livsmedelstillsynsprogrammet på Lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala. Idén med uppsatsen uppkom efter att författaren deltagit i ett möte på miljökontoret i Helsingborg. En kontroll som gjorts bland livsmedelsbutiker i kommunen visade att 60 % av livsmedelsbutikerna fick underkänt vid inspektioner. De områden som fick flest anmärkningar var rengöring och underhåll av lokaler och utrustning, internrevision och temperaturer i kylar och frysar. Över hälften av butikerna fick underkänt vid kontrollen vilket visar på att det uppenbarligen finns brister i egenkontrollen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka attityden mot datorspel i undervisning hos religionslärare på gymnasienivå i Luleå kommun. En enkätundersökning och en intervjuundersökning med hermeneutisk utgångspunkt ligger till grund för detta. Enkätundersökningen visade att attityden var neutral lutandes åt det negativa, medan intervjuundersökningen visade en allmänt positiv inställning till datorspel i undervisning. Denna diskrepans kunde åtminstone delvis spåras till att vissa av respondenterna på enkätundersökningen, som utgjorde underlag till intervjupersonerna, var, av någon anledning, mer positiva i intervjusituationen än när de svarade på enkäten. Den positiva inställning som intervjuundersökningen resulterade i stämde väl överens med den tidigare forskning som gjorts på lärare i Sverige.