ABSTRAKT Alvarsson, Helena (2007). Samarbetets för- och nackdelar i lÀrarkÄren. (Benefits and disadvantages of teacher staff cooperation). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen 60 p, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med detta arbete Àr att studera vilka för- och nackdelar samarbete i lÀrarlag i gymnasieskolan kan ha samt huruvida samarbete kan minska upplevelser av tidsbrist. Vidare Àr avsikten att arbetet ska ge förslag till förbÀttring inom omrÄdet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka förkunskaper elever kan förvÀntas ha i rit- och skissteknik nÀr de börjar gymnasiet. Jag har dÀrför undersökt hur omrÄdet behandlas pÄ grundskolan. Tre infallsvinklar har valts; vad stÄr det i grundskolans styrdokument, vad stÄr det i lÀroböckerna, och vad sÀger lÀrarna, om rit- och skissteknik. UtifrÄn det har en dokumentanalys av styrdokumenten, och dess kommentarmaterial, samt tvÄ lÀromedel i teknik för grundskolans senare del, genomförts. En kvalitativ intervju har ocksÄ genomförts, med fyra tekniklÀrare som undervisar pÄ högstadiet.Resultaten ger en oklar bild över vad eleverna kan förvÀntas kunna inom ritteknik.

Blivande historielĂ€rare kommer att stĂ€llas inför utmaningen att för första gĂ„ngen lĂ€gga upp historieundervisningen. FrĂ„gor som hur undervisningen kan lĂ€ggas upp, vilket stoff ska anvĂ€ndas och hur undervisningen kan genomföras, kommer sĂ€kerligen att stĂ€llas. Syftet med denna uppsats Ă€r sĂ„ledes att bland annat utifrĂ„n en intervjustudie med fem verksamma historielĂ€rare inom gymnasieskolan, utveckla kunskap om hur undervisningen kan lĂ€ggas upp i en Historia A-kurs pĂ„ gymnasiet. Ännu ett syfte Ă€r att vi vill ta del av nĂ„gra historielĂ€rares synpunkter pĂ„ historia som ett blivande kĂ€rnĂ€mne 2007.VĂ„r undersökning visar bland annat att det finns mĂ„nga faktorer som lĂ€rare mĂ„ste ta hĂ€nsyn till nĂ€r de lĂ€gger upp sin undervisning. Till exempel Ă€r tiden en av de faktorer som man mĂ„ste ta hĂ€nsyn till nĂ€r man planerar, att vara flexibel och inte planera för ?tajt?.

I denna uppsats har jag Àmnat att med utgÄngspunkt i Malmö undersöka gymnasielever syn pÄ historia, dels som skolÀmne och dels historians betydelse utanför skolan. Basen för undersökningen har utgjorts av en enkÀt som besvarades av 117 elever. Tidigare forskning inom samma omrÄde har genomförts i andra delar av Sverige och huvudtanken med föreliggande studie har varit att se hur gymnasielever i Malmö svarar pÄ liknande frÄgor. Med en övervÀldigande majoritet anser eleverna att det Àr Europas och 1900-talets historia som Àr den mest intressanta, en Äsikt som. Eleverna tycker i kontrast till tidigare forskning om att lyssna till sina lÀrares historier samtidigt som mÄnga elever saknar utflykter till museer och historiska platser. Historiemedvetandet kan hÀr sÀgas vara mycket eurocentriskt nÄgot som Àr föga förvÄnande dÄ bÄde lÀrare och elever enkelt kan relatera till det Europa de lever i.

Detta Àr en kvalitativ studie med intervjuer med fem anstÀllda inom skolverksamhet för att stötta elever med socio-emotionell problematik. Fyra verksamheter har undersökts - tvÄ inom grundskolan och tvÄ inom gymnasieskolan. Syftet med studien Àr att undersöka vilka insatser som finns för flickor med allvarliga skolsvÄrigheter som beror pÄ socioemotionella problem. Insatsernas innehÄll, arbetssÀtt och mÄlsÀttning studeras ur ett personalperpektiv. Reslutatet presenteras i Ätta kategorier som relateras till varandra i en modell.

Syftet med följande studie Àr att kartlÀgga och analysera hur ett specifikt urval av Malmöungdomar tÀnker och resonerar kring deras eventuella framtidsvisioner gÀllande den egna utbildningen i det svenska utbildningssystemet och i förhÄllande till deras etniska och kulturella bakgrund. Undersökningen bestÄr av kvalitativa djupintervjuer med ungdomar frÄn olika stadsdelsomrÄden i Malmö stad. Studien baseras pÄ en tidigare intervjustudie som genomförts under vÄr utbildningstid pÄ lÀrarutbildningen i termin tre med samma ungdomar. I undersökningen ska det dels tas reda pÄ hur det nu har gÄtt för dessa ungdomar med deras fortsatta studier och dels vilka förutsÀttningar ungdomarna har i förhÄllande till det svenska utbildningssystemet och samhÀllsintegrationen. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen mot att gymnasieskolan i Malmö, trots det fria skolvalet, ÀndÄ kan vidmakthÄlla den sociala reproduktionen inom skolan.

Syftet med studien Àr att undersöka hur terrorismbegreppet presenteras och anvÀnds i svenska lÀromedel i samhÀllskunskap för gymnasieskolan, bÄde före och efter terrorattackerna den 11 september 2001. Eftersom definitionen av termen terrorism i högsta grad Àr en politisk frÄga kan man sÄledes Àven anta att anvÀndningen av begreppet har förÀndrats under de senaste decennierna. Studien har genomförts utifrÄn följande frÄgestÀllningar:Skiljer sig egentligen framstÀllningen och anvÀndningen av begreppet terrorism Ät i de Àldre lÀroböckerna jÀmfört med de lÀroböcker som publicerades efter den 11 september 2001 och i sÄ fall hur? Vilken bild lyser igenom i lÀroböckerna av den potentielle/aktuelle terroristen och av det potentiella/aktuella offret och hur vÀl stÀmmer egentligen denna bild överens med kravet pÄ en skola för alla?De resultat som min studie har frambringat visar att de grupper och organisationer som lÀroboksförfattarna kopplar till terrorismverksamhet har förÀndrats frÄn att huvudsakligen handla om nationella befrielserörelser och politiska och religiösa ytterlighetspartier till att numera frÀmst handla om islamistiska grupper och organisationer. Resultaten behandlas avslutningsvis i en diskussion om hur vÀl dessa resultat stÀmmer överens med skolans ansprÄk pÄ att vara en skola för alla..

NÀr jag har varit ute i gymnasieskolan pÄ praktik har jag mött elever med vÀldigt olika attityder och instÀllningar till matematik. Dessa attityder kan ha följt med eleverna lÀnge, dÄ de möter matematiken för första gÄngen i förskolan. NÀr eleverna sedan nÄr gymnasiet Àr de olika motiverade för att lÀra sig matematik och som lÀrare kan det vara svÄrt att veta hur man ska motivera sina elever till att lÀra sig matematik. Syftet med denna litteraturstudie Àr att sammanstÀlla och analysera vilka yttre- och intre faktorer som pÄverkar elevers motivation i Àmnet matematik, för att sedan kunna diskutera vad dessa faktorer kan ha för inverkan pÄ elever motivation pÄ gymnasiet.Litteraturstudien visar att det finns flertalet yttre- och inre faktorer som kan pÄverka elevers motivation för att lÀra sig matematik under skolgÄngen och att det finns olika teorier om nÀr elevers motivation för att lÀra sig matematik sjunker. Dessa faktorer har olika stor pÄverkan pÄ elevernas motivation pÄ gymnasiet och de flesta av faktorerna kommer att kunna pÄverka eleverna Àven nÀr de gÄr pÄ gymnasiet.

Skönlitteratur Àr ett naturligt inslag i svenskundervisningen, men hur Àr det i Àmnena engelska, moderna sprÄk, historia, religionskunskap och samhÀllskunskap? Genom en granskning av kursplanerna konstateras att det finns mÄnga öppningar för de lÀrare som Àr intresserade av att arbeta med litteratur i klassrummet, men Àr detta praxis ute pÄ skolorna? Vilka attityder finns egentligen bland lÀrare och elever vad gÀller att anvÀnda just litteraturlÀsning som ett alternativt undervisningsinslag? Denna uppsats behandlar bland annat dessa frÄgor. FrÄn enkÀtundersökningar som besvarats av lÀrare och elever ges en bild av vilka attityder som finns kring anvÀndandet av skönlitteratur i olika Àmnen pÄ grundskolans senare del samt gymnasieskolan. Syftet Àr att se mellan vilka Àmnen ett samarbete, dÀr skönlitteraturen fungerar som grund, Àr rekommenderbart utifrÄn olika aspekter. UtgÄngspunkten för undersökningen Àr att skönlitteratur Àr en bra kunskapskÀlla, vilket stöds av den forskning som presenteras i uppsatsen.

I denna studie anvÀnds en kvantitativ metod i form av enkÀtstudie som Àr till för att ta reda pÄ karaktÀrsÀmneslÀrares och kÀrnÀmneslÀrares undervisningsmetoder. Studien har genomförts pÄ gymnasieskolan dÀr författarna arbetar. För att fÄ ut mer av enkÀtmetoden sÄ ges de responderade möjlighet till att kommentera kring sina tankar pÄ varje frÄga. Syftet med studien var att ta reda pÄ eventuella skillnader och likheter mellan karaktÀrsÀmneslÀrarna och kÀrnÀmneslÀrarna pÄ skolan. I litteraturgenomgÄngen redovisas centrala begrepp, tidigare forskning, förhÄllanden som styr inlÀrningen och olika undervisningsmetoder.

Syftet med studien Àr öka kunskapen om hur förstelÀrare pÄ gymnasiet ser pÄ sin tjÀnst och förstelÀrarens roll i kollegiet. Studien baseras pÄ semistrukturella kvalitativa intervjuer med Ätta stycken förstelÀrare i nÄgra kommuner i norra Sverige. Studiens fokus ligger pÄ förstelÀrarnas syn pÄ ledarskap, bÄde ledarskap frÄn huvudmÀn och skolledare och det ledarskap som de sjÀlva utövar pÄ kollegorna. Resultatet visar att förstelÀrarna i stor utstrÀckning Àr nöjda med satsningen pÄ karriÀrstjÀnster och det som lyfts fram som positivt Àr att satsningen kÀnns som en bekrÀftelse pÄ att detutvecklingsarbete som bedrivs pÄ skolorna Àr vÀrdefullt. Samtidigt framkommer kritik av kommunernas implementerande av tjÀnsterna.

Med avstamp i debatten kring gymnasieskolors marknadsföring och information gentemot elever, tog denna studie sin form. Studie- och yrkesvÀgledning Àr en profession som har att förhÄlla sig till hur information i gymnasieskolors broschyrer kan relateras till stödinsatser för elever som stÄr inför ett gymnasieval. Syftet var att utifrÄn ett diskursteoretiskt perspektiv belysa hur gymnasieskolors information i broschyrer 2011 kan relateras till elevers valhandlingar och marknadsföring av gymnasieutbildning. Genom tillÀmpning av en textanalytisk modell med fokus pÄ en ideationell samt interpersonell struktur analyserades 52 broschyrer frÄn gymnasieskolor som erbjuder Ekonomiprogrammet 2011 inom Stockholms LÀns samverkansavtal. Resultat visade att vissa skolor inte följer statliga rekommendationer för hur Ekonomiprogrammet bör beskrivas gentemot elever samt att det definieras relativt olika i broschyrerna.

SammanfattningDen aktuella forskning Àr entydig gÀllande hur den största delen av matematikundervisningen bedrivs pÄ grundskolan; katederundervisning och individuellt rÀknande i matematikböcker Àr dominerande. Det finns belÀgg för att detta Àven Àr en trolig bild av gymnasiematematiken, trots ringa forskning inom omrÄdet. I den aktuella matematikdidaktiska forskningen framförs att denna typ av traditionell undervisning inte leder till mÄluppfyllelse för alla elever. DÀrför efterfrÄgas undervisningssÀtt innehÄllande annat Àn katederundervisning och enskild rÀkning i matematikboken.Vi har i denna studie lyckats lokalisera och beskriva fyra olika undervisningssÀtt som uppfyller detta kriterium. Vi har kommit fram till detta frÀmst genom att lÄta matematiklÀrare, verksamma inom gymnasiet beskriva sina undervisningssÀtt.

Studien bygger pÄ tre elevers upplevelser av specialpedagogiskt stöd genom hela sin skolgÄng. Studien har utförts utifrÄn ett elevperspektiv med utgÄngspunkt i narrativ forskning som teori och metod. Med hjÀlp av livsberÀttelser kan dessa elevers erfarenheter synliggöras och ges en röst och kanske pÄ sÄ sÀtt kunna bidra till förstÄelsen av elever i behov av sÀrskilt stöd. Mina frÄgestÀllningar utgÄr dÀrför utifrÄn berÀttelseforskningens struktur i form av intrig och vÀndpunkter. Litteraturen; tidigare forskning pÄ omrÄdet samt rapporter av Skolverket ger en negativ bild av hur situationen för elever i behov av sÀrskilt stöd ser ut idag.

Syftet med detta examensarbete var att analysera en del av det undervisningsmaterial som producerades i samband med Kemins År 2011 och empiriskt undersöka gymnasielĂ€rares syn pĂ„ materialets anvĂ€ndbarhet i gymnasieskolans kemiundervisning. Detta gjordes med hjĂ€lp av innehĂ„llsanalys, respektive en webbaserad enkĂ€t och uppföljande intervjuer. Min analys visar att materialet frĂ„n Kemins År 2011 stĂ€mmer vĂ€l överens med syftet med kemiĂ€mnet enligt Ă€mnesplanen i kemi för gymnasieskolan, och till stora delar med det centrala innehĂ„llet i kurserna Kemi 1 och Kemi 2. Det som kunde utvecklats mer var omrĂ„dena analytisk kemi samt reaktionshastighet och kemisk jĂ€mvikt. Materialet stĂ€mmer Ă€ven vĂ€l överens med elevers intressen, framförallt det som handlar om mĂ€nniskokroppen. Kemikalendern relaterar till elevers intressen om aktuell forskning, medan de populĂ€rvetenskapliga artiklarna relaterar till elevers intressen om rymden och kemiska risker. En majoritet av gymnasielĂ€rarna i studien Ă€r positiva till att anvĂ€nda materialet frĂ„n Kemins År 2011 i kemiundervisningen.