Despite ongoing efforts toward equality, persistent wage gaps between men and women in Sweden still remain, particularly within male dominated industries, such as finance. Gender equality is a prominent topic in public discourse, yet progress towards achieving equal pay between men and women continues to be slow. This study aims to contribute to the research area and offers a unique perspective by examining gender related expectations from both men and women, managers and employees. The purpose of this study is to investigate whether, and if so how, gender related expectations influence salary setting processes in the financial industry. Through a qualitative study based on semistructured interviews, the study explores how both employee?s and manager?s gender related expectations affect attitudes, salary negotiations and potential outcomes of salary setting.

Syftet med studien var att undersöka hur screeningtester i gymnasieskolan hanteras av skolorna, hur resultaten anvÀnds samt pÄ vilka sÀtt de pÄverkar verksamheten pÄ individ-, grupp och organisationsnivÄ. Studien har en kvalitativ ansats dÀr intervjuer och fokusgrupper anvÀndes för att samla in data. För att analysera det insamlade materialet valdes tematisk analys. Resultatet visar att mÄnga av informanterna har en skeptisk hÄllning till screeningtesten, men trots det vill ha kvar dem. Det lyfts fram en uttalad önskan att det ska finnas nya och moderna, gÀrna digitala, test.

Öhberg, Carina (2009). Dyslexidiagnos pĂ„ gymnasiet (Dyslexia diagnosis at upper secondary school). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LĂ€rarutbildningen, Malmö högskola. Att fĂ„ diagnos dyslexi nĂ€r man gĂ„r pĂ„ gymnasiet pĂ„verkar bĂ„de elevens studiesituation och den bild eleven har av sig sjĂ€lv. Den hĂ€r undersökningen baseras pĂ„ halvtstrukturerade intervjuer med sju elever som alla fĂ„tt diagnos dyslexi sedan de börjat pĂ„ gymnasiet.

Syftet med denna systematiska forskningsöversikt Ă€r att klargöra forskningslĂ€get nĂ€r det gĂ€ller interaktiva skrivtavlor. Vad har forskningen funnit för effekter vid anvĂ€ndandet av interaktiva skrivtavlor och vad finns det för kompetensutvecklingsbehov för lĂ€rare som förvĂ€ntas anvĂ€nda tavlorna pĂ„ ett pedagogiskt passande sĂ€tt?För att klargöra forskningslĂ€get och fĂ„ svar pĂ„ frĂ„gorna sĂ„ anvĂ€nds en systematisk forskningsöversiktsmetod dĂ€r inkluderandet av material bestĂ„r av en objektiv urvalsprocess. Endast vetenskapliga artiklar frĂ„n och med Ă„r 2007 med empirisk undersökning och inriktning mot undervisning i gymnasieskolan finns med i det analyserade materialet.De vetenskapliga artiklarna som ingĂ„r i forskningsöversikten visar pĂ„ mĂ„nga positiva effekter med interaktiva skrivtavlor, samt nĂ„gra negativa effekter. Ökad klassrumsdialog, ökad visualisering och förĂ€ndring i arbetet med lektionsplanering Ă€r nĂ„gra effekter som Ă€r frekventa i undersökningsmaterialet.

Undersökningens resultat följer inte riktlinjerna i Lpf 94. Detta baseras pÄ att det Àr endast ungefÀr 50 % i medeltal av eleverna som inte anser sig ha nÄgon form av elevinflytande. De frÄgor som ligger till grund för detta antagande Àr elevinflytande rörande kursers upplÀgg och innehÄll, betygssÀttning, utvÀrdering av avslutad kurs, möten i programrÄd, pÄverkan genom elevrepresentanter och skolans miljö. Detta resultat ligger i linje med Gun Wiklunds studie frÄn 1996 som presenteras i kapitel 3. Det Àr ocksÄ en klar majoritet av eleverna som önskar mer elevinflytande inom olika omrÄden.

Det övergripande syftet med denna c-uppsats Àr att skapa klarhet i begreppet kritiskt tÀnkande, vilket görs genom att studera olika kritiska traditioners syn pÄ begreppet samt dess förekomst i lÀrostadgor frÄn 1900-talets början och framÄt med avseende pÄ gymnasieskolan.De första tecknen pÄ ett kritiskt förhÄllningssÀtt kan vi se redan under antiken, men det var först under 1700-talet som Immanuel Kant utvecklade innebörden av begreppet, vilket senare kom att influera Karl Popper, vars filosofiska idéer inspirerade de informella logikerna, som har uttalat sig om just kritiskt tÀnkande i relation till pedagogiken och skolvÀrlden.Under 1940-talet kan vi se de första formuleringarna som innehÄller begreppet kritiskt tÀnkande i de svenska lÀrostadgorna för gymnasieskolan och sedan dess har begreppet getts ett större utrymme allt eftersom nya lÀroplaner har utvecklats. De första formuleringarna kan hÀrröra frÄn den amerikanska aktivitetspedagogiken, medan nuvarande lÀroplan gör en viss koppling mellan kritiskt tÀnkande och det klassiska bildningsbegreppet, sÄ som det formulerades inom den tyska bildningsfilosofin i slutet av 1700-talet..

LÀraren möter mÄnga elever med olika förutsÀttningar i undervisningen och elever med dyslexi riskerar att fÄ en svÄrare skolgÄng Àn andra. Problematiken kring dyslexin kan för mÄnga elever tyvÀrr innebÀra stÀndiga misslyckanden i alla skolans Àmnen om de inte fÄr rÀtt hjÀlp. Syftet med denna studie var att undersöka hur olika lÀrare i gymnasieskolan upplever dyslexi och deras arbete med elever som har dyslexi. Den syftade Àven till att undersöka om det finns nÄgra skillnader i hur lÀrare med sprÄkliga Àmnen (svenska och engelska) och lÀrare i innehÄllstunga Àmnen (samhÀllskunskap, naturkunskap, religion och historia) ser pÄ sitt uppdrag nÀr det kommer till att undervisa elever med dyslexi. Detta syfte undersöktes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod.

Fredriksson, Mathias (2008) Mobiltelefonbaserad kommunikation i gymnasieskolan. Mobile communication in upper secondary school. Examensarbete 15 högskolepoĂ€ng, SÄL3:II, LĂ€rarutbildningen, Malmö högskola. Detta examensarbete bygger pĂ„ att jag, genom ett pilotprojekt i kombination med programutveckling, undersöker om man kan underlĂ€tta inlĂ€mningen av loggböcker för eleverna i gymnasiet, genom att konstruera ett program som ger dem möjligheten att lĂ€mna in loggboksinlĂ€gg, i sĂ„ mĂ„nga kurser som möjligt, via sina mobiltelefoner. Viktigt Ă€r att frĂ„gestĂ€llningarna i arbetet ska ge svar pĂ„ elevernas uppfattning om huruvida vi kan pĂ„verka inlĂ€mningsfrekvensen och huruvida lĂ€rare/elever kan tĂ€nka sig anvĂ€nda sig av andra kommunikationsmetoder, Ă€n de traditionella. Jag vill ocksĂ„ utvĂ€rdera resultatet av intervjuerna, min mobilapplikation. Metod valet blev en fokuserande intervju för att ta reda pĂ„ vad respondenterna tyckte var viktigt.

AbstraktTitel: En studie om hur gymnasieskolor i Östersund bemöter konkurrensNivĂ„: C-uppsats i Ă€mnet företagsekonomiFörfattare:Thomas OlssonHandledare: Tomas KĂ€llquistDatum: 2011 ? januariSyfte: Gymnasieskolorna har varit fri frĂ„n konkurrens frĂ„n andra aktörer, men i och med friskolereformens intrĂ€de, förĂ€ndrades förutsĂ€ttningarna radikalt för den kommunala gymnasieskolan. Nu trĂ€dde begrepp som marknadsföring och konkurrens in i deras vardag, dĂ„ det skapade olika alternativ för eleverna att vĂ€lja var de ville införskaffa sin utbildning. Idag Ă€r aktörerna pĂ„ skolmarknaden mĂ„nga, med olika förutsĂ€ttningar för att arbeta med marknadsföring. Eftersom jag arbetar inom skolan, och har varit verksam bĂ„de inom den kommunala och fristĂ„ende gymnasieskolan sĂ„ ser jag detta som ett intressant studieobjekt.Syftet med denna studie Ă€r att undersöka och beskriva hur företrĂ€dare för gymnasieskolan i Östersund hanterar de effekter friskolereformen har haft pĂ„ gymnasieskolan ur ett marknadsförings och konkurrensperspektiv.

2009 startades ett riksomfattande projekt för Sveriges gymnasieskola. Man ansÄg att elevers potential gick till spillo i den dÄvarande gymnasieskolan, dÄ de mest ambitiösa eller talangfulla ungdomarna hölls tillbaka av den förlegade tanken att "alla ska med". Ingen fick lÀra sig i sin egen takt, utom de i klassen som lÀrde sig lÄngsammast..

Syftet med denna studie Àr att undersöka idrottslÀrares syn pÄ simundervisningen i gymnasieskolan. Studien har följande frÄgestÀllningar: Hur ser lÀrare pÄ simkunnighet? Hur legitimeras simundervisningen som innehÄll i Àmnet idrott och hÀlsa? Hur undervisar och bedömer lÀrarna simning i Àmnet idrott och hÀlsaSemistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra kvinnliga lÀrare inom Àmnet idrott och hÀlsa pÄ fyra olika gymnasieskolor i Stockholms kommun. Intervjuerna spelades in och transkriberades dÀrefter. Skola valdes ur geografi- och logistiksynpunkt.Alla lÀrarna ansÄg att simkunskap Àr vÀldigt viktigt och de legitimerar simningen antingen efter egna erfarenheter eller efter sÀkerhets- och livrÀddningsaspekten.

Syftet med detta examensarbete har varit att försöka förstÄ varför sÄ fÄ homosexuella ungdomar vÀljer att komma ut offentligt med sin homo-bisexualitet i gymnasieskolan. Min frÄgestÀllning löd ?Av vilka anledningar vÀljer sÄ fÄ gymnasieelever att öppet visa sin homo-bisexualitet?. Metoden jag anvÀnt bestÄr i tre kvalitativa intervjuer med tvÄ lÀrare och en rektor. Intervjuerna spelades in pÄ band.

Detta examensarbete handlar om hur olika verksamhetsnivÄer frÄn lÀrare genom rektor till gymnasieförvaltning arbetar och samarbetar för att uppnÄ de statliga och kommunala jÀmstÀlldhetsmÄlen. UtgÄngspunkten har varit en verksamhetsplan för gymnasieskolan i den aktuella kommunen vi har undersökt. DÀr skrev gymnasieförvaltningen att de ville motverka könsbaserade gymnasieprogramval och att de skulle genomföra ett jÀmstÀlldhetsprojekt 2008-2010. Med denna text som utgÄngpunkt har vi analyserat bild och text i tvÄ gymnasieprogrambroshyrer med inriktning mot design och slöjd. Det ena programmet Àr kvinnodominerat och det andra mansdominerat, programmen har ett liknande innehÄll.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur dagens gymnasieskola arbetar för att för-verkliga intentionen om ?en skola för alla?. De centrala frÄgestÀllningarna har handlat om hur informanterna ser pÄ möjligheten för alla elever att uppnÄ kunskapsmÄlen, hur elever i behov av sÀrskilt stöd identifieras och hur detta stöd definieras, vilka stödinsatser som erbjuds samt vilken roll ÄtgÀrdsprogrammen spelar i detta sammanhang. UtifrÄn dessa frÄgestÀllningar ana-lyseras i vilken mÄn gymnasieskolan kan betraktas som en skola för allaStudiens teoretiska referensramen har utgjorts av ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Uti-frÄn detta perspektiv har det empiriska materialet analyserats med en kritisk ansats och ett reflexivt förhÄllningssÀtt.Metoden som anvÀnts har varit kvalitativ intervju.

Syftet med mitt examensarbete Àr att fördjupa förstÄelsen för hur rektorer ser pÄ inkludering av elever frÄn sÀrskolan i grundskolan och gymnasieskolan. Studien grundar sig pÄ en hermeneutisk ansats med intervju som metod. Jag vÀljer en kvalitativ metod eftersom mitt syfte inte Àr att generalisera och dra allmÀnna slutsatser utan fÄ en djupare insikt i hur just mina informanter ser pÄ mina frÄgestÀllningar. Som teoretisk bakgrund har jag valt att utgÄ ifrÄn de tre specialpedagogiska forskningsperspektiven, som benÀmns som det individinriktade,- deltagar,- samt dilemmaperspektivet. De resultat som framkom i min studie visade, i likhet med tidigare studier som gjorts inom omrÄdet, att det finns en tydlig diskrepans kring den syn pÄ inkludering som beskrivs i forskning kontra i den konkreta verksamheten ute pÄ skolorna.